FP vill se lagstiftning kring redovisning av bidrag till partier

Folkpartiets linje är glasklar i frågan om offentlig redovisning kring bidrag till partier – vi vill se en rättslig reglering av redovisning av bidrag till partier och till personer valda i allmänna val. Detta vill jag framhålla i och med att vi idag i KU avslagit motioner om lagstiftning kring bidrag till partier.

Tillsammans med S har Alliansen format en majoritet som beslutat sig för att invänta kommande samtal mellan partisekreterarna i syfte att diskutera en ny överenskommelse mellan partierna i riksdagen om redovisning av bidrag, där frågan om framtida lagstiftning självklart kommer diskuteras. Partisekreterarna träffas i detta ärende nästa vecka.

Det finns en majoritet i riksdagen för lagstiftning kring redovisning av bidrag. Att S nu sällat sig till Alliansen i KU är för att hade de stått kvar med MP och V vid en reservation hade inget hänt. MP anklagar nu S för att ha blivit köpta av M genom en utlovad höjning av partibidragen. Sanningen är att vad S fått som svar på en motion är att en majoritet i utskottet sagt att vi förutsätter att regeringen fortlöpande ska beakta i vilken utsträckning som inflationen urholkar det statliga stödet till politisk verksamhet. Mandatbidragen har inte ändrats sedan 2004 och jag kan tycka att det kan vara rimligt att överväga inflationens påverkan om bidragens nivå ska ändras. Utskottet har dock inte ställt sig bakom S-förslaget om en översyn av nivån på partistödet.

I Europa är det bara Sverige, Malta, San Marino och Schweiz som saknar lagstiftning med krav på att partierna öppet ska redovisa ekonomiska bidrag. Våra nordiska grannar har således rättsliga regleringar. Finland har mest omfattande krav. De har nyligen ändrat sin lagstiftning för att öka insynen i både parti- och kandidatfinansieringen. Kostnader, bidrag och i vissa fall namn redovisas på en hemsida i standardiserat format. Se här för hur det går till i praktiken.

Öppenhet och tillförlitlighet i redovisningen av bidrag krävs för att väljarna ska kunna dra egna slutsatser kring vilka hänsyn och drivkrafter som partier, kandidater och valda kan ha i sina prioriteringar av politikområden och ställningstaganden.

Det räcker inte bara med en överenskommelse i riksdagen. Lagstiftning säkerställer jämförbar redovisning med möjlighet till kontroll och sanktioner och att också partier utanför riksdagen omfattas. Samtal mellan partisekreterarna betyder att frågan rör på sig. Nu gäller det att också Moderaterna rör på sig.

KGE

Skyddet för whistleblowers behöver stärkas i Sverige

Veckan har gått rasande fort. Sitter nu på tåget upp till Stockholm efter att ha varit en kort tur till Linköpings för att hålla föredrag för nya fp-medlemmar om hur man kan påverka inom politiken. I helgen är vi några miljöengagerade liberaler som ska träffas i Stockholm för att jobba fram ny miljöpolitik.

Mest spännande denna vecka var seminariet om skydd för whistleblowers som Transparency International arrangerade och där jag fick möjlighet att delta i en panel. Birthe Taraldset från Norge berättade insiktsfullt om hur lagstiftningen fungerar där sedan de 2007 införde ny samlad lagstiftning till skydd för whistleblowers i arbetsmiljölagen. Ett problem med den svenska lagstiftningen är just att skyddet för whistleblowers är alltför splittrat och det gör att den som överväger om att larma om missförhållanden på sin arbetsplats har svårt att veta vilket skydd han eller hon har. Forskning visar att just detta -att inte kunna överblicka skyddet- gör att folk låter bli att berätta vad de ser och det skadar samhället.

Efter skandalerna kring Carema vill regeringen se över möjligheterna att stärka meddelarskyddet i privat sektor finansierad med skattepengar. Det är bra att de öppnar för detta, dock anser jag att det är för smalt. Det finns även andra privata verksamheter som allvarligt kan skada samhället, genom t.ex. miljöskador, korruption och påverkan på folks sparpengar, om de inte sköts på ett korrekt och etiskt sätt. I USA infördes efter Enronskandalen av detta skäl 2002 lagen Sarbanes-Oxley Act om att alla börsnoterade bolag ska ha ett whistleblowersystem.

I artiklar rapporterar TCO och Kommunalarbetaren från seminariet.

Transparency International släpper troligen snart en rapport om skydd för whistleblowers. Vill passa på att tipsa om ett examensarbete "Anställdas yttrandefrihet och kritikrätt" av Frida Jakobsson som väl beskriver dagens rättsläge, den norska lagen och lagförstärkningar som gjorts i England.

KGE

Ta bättre till vara på utländska akademiker!

Har idag besökt Saco för att tala med nye ordföranden Göran Arrius om hans och Sacos syn på att snabbare få utländska akademiker in på arbetsmarknaden och i rätt jobb. Det tar idag alltför lång tid att validera och komplettera utländska utbildningar och alltför många utländska akademiker har jobb de är överkvalificerade för.

Bland annat talade vi om ett lyckat projekt i Västra Götaland och ett lyckat mentorprojekt för utländska akademiker som Jusek anordnat. Sveriges ingenjörer är tydligen också på gång med mentorprojekt. Vad det handlar om är att projekt och arbetssätt som varit lyckade behöver få spridning och inte bara vara lokala engagemang.

Vi talade också om att bemanningsföretag ofta är en väg in i arbete för personer med utländsk härkomst. Igår lanserade tankesmedjan Fores en rapport ”Diskriminering eller reglering – vad hindrar etablering?”. Bland annat kom forskarna fram till att bemanningsföretag diskriminerar mindre, liksom kvinnliga chefer.

För en kort tid sedan besökte jag Arbetsförmedlingen i Norrköping för att följa upp hur etableringsreformen fungerar. Reformen trädde i kraft för ungefär 11 månader sedan och syftet är att nyanlända snabbare ska få jobb och kunskap om sina rättigheter och skyldigheter i Sverige.

Mitt intryck var att det nya arbetssättet fungerar väl. Stödet till nyanlända är betydligt snabbare och mer individualiserat. Den obligatoriska samhällsinformationen på minst 60 timmar verkar mycket nyttig. Rent av konstigt att denna information inte funnits tidigare! I framtiden bör fler än de som omfattas av etableringsreformen få ta del av samhällsinformationen.

På Saco diskuterade vi etableringsreformens betydelse för akademiker. Reformen är bra, var beskedet, men det kan vara för kort tid att planen för etablering sträcker sig över två år. För en akademiker, t.ex en jurist, är det rimligt att tänka sig att validering, svenskundervisning och kompletterande utbildning tar längre tid än två år.

Å andra sidan måste validering och komplettering snabbas upp! Riksrevisionen kom nyligen med en utvärdering ”Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning” där de bland annat pekar på hur mycket samhället skulle tjäna på att skynda på denna process. Här en DN-debattartikel i ämnet. Regeringen håller med om brister och svarar på vilka planer de har för åtgärder i en skrivelse som skickats till riksdagen.

Mina planer är att fortsatt driva på för att underlätta för fler akademiker med utländsk utbildning att snabbt komma i rätt arbete. Med det stora generationsskifte som är på gång är det särskilt angeläget ta till vara på dessa människors kunskap. Det lönar sig ur alla aspekter.

Imorgon ska jag träffa utländska doktorander vid Linköpings Universitet. Ska bli kul!

KGE