Steg framåt för ökat meddelarskydd

KU har idag på morgonen justerat ett betänkande om tryck- och yttrandefrihet som manar på regeringen att tillsätta en utredning för att ett utökat meddelarskyddet för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet. Senaste dagarna har vi i KU fått löften från regeringen om att de arbetar med direktiv till en sådan utredning. Förhoppningsvis kan en utredning tillsättas före sommaren. Det är mycket bra att det konkret börjar hända saker på detta område!

Ökad valfrihet i omsorgen har betytt att meddelarskyddet och möjligheten för personal att påtala missförhållanden har begränsats, genom att anställda i privat verksamhet inte har samma rättigheter och skydd som dem i offentlig verksamhet.  

För att kunna främja konkurrens i välfärdssektorn och samtidigt upprätthålla förtroendet är det mycket angeläget att personalen har samma möjligheter att kunna rapportera missförhållanden oavsett om verksamheten är privat eller offentlig.

År 2001 gjordes en utredning för att kunna ta steg inom detta område. Den lämnade dock inga avtryck. Nu tar vi nya tag! Behovet av ett stärkt skydd för dem som rapporterar om förhållanden som är viktiga att uppmärksamma allmänheten på är stort. Inte minst höstens vårdskandaler har visat detta.

Visst är detta inte är en lätt fråga då meddelarskyddet, med efterforskningsförbud och repressalieförbud, kan vara motsatser till de lojalitetskrav som privatanställda normalt har mot sina arbetsgivare. Samtidigt har meddelarskydd kunna fungera i privata verksamheter då landsting via avtal krävt att de anställda ska ha samma meddelarfrihet som om verksamheten fortsatt i offentlig regi. Problemet med avtal har varit att det är svårt att veta vilken rättslig ställning ett sådant avtal verkligen har och vilka verksamheter som infört detta. Det har funnits regionala skillnader p.g.a. att politiker och upphandlare varit olika kunniga i frågan. Det har helt enkelt varit svårt både för anställda och de som brukar tjänsten att veta i vilka verksamheter man kunnat räkna med meddelarskydd.

Vi liberaler värnar den fria åsiktsbildningen. Människor som visar prov på stort civilkurage och vågar lyfta fram missförhållanden förtjänar både vår beundran och ett starkare juridiskt skydd. Därför har vi verkat för ett utökat meddelarskydd och ett starkare skydd för whistleblowers. KU:s arbete senaste tiden med dessa frågor gör skillnad. Fortsatt debatt och beslut om yttrandefrihet och meddelarskydd  i riksdagens kammare sker den 12 april.

KGE

Roligt att träffa engagerade ungdomar!

I fredags praktiserade 349 gymnasister som riksdagsledamöter inom ramen för Ungdomens riksdag. Elever från fem skolor från Östergötland deltog. Åtta av eleverna hade jag träffat innan då vi tillsammans var på Corren för intervju (som publicerades i måndags 12 mars – tyvärr inte på nätet).

Jag engagerade mig i Ungdomens riksdag för att jag tycker det är viktigt att uppmuntra ungas samhällsengagemang och intresse för politik. Jag ville bidra till att ge unga ökad förståelse för demokrati och det politiska systemet. Ett annat skäl var att jag tänkte att det skulle bli roligt att lyssna till vilka frågor ungdomar lyfter och hur de tänker.

Det var verkligen jättekul att träffa dessa engagerade unga i fredags! Många av deras motioner är välskrivna. Diskussionerna i utskottet där jag var ordförande (utbildningsutskottet) var mångsidiga. Jag lyssnade på några debattinlägg i riksdagens kammare som var oerhört bra. Jag hoppas jag bidrog till att ge de unga fortsatt engagemang och ökad kunskaper – mig gav de framtidstro!

I går var jag på Anders Ljungstetds gymnasium i Linköping och talade med elever som går i gymnasiesärskolan. Det blev bra diskussioner och för min del var det intressant att höra hur de ser på just skolformen gymnasiesärskolan – inte minst med tanke på att den snart ska ändras. Vi talade bl.a. om fördomar som finns kring gymnasiesärskolan och vad som ligger i ordet ”sär-”.  Jag blev förresten inbjuden särskilt för att jag skrivit en motion som ursprungligen var en idé från en elev i från just denna gymnasiesärskola. Motionen handlar om att byta namn på det bidraget förelever i gymnasiesärskolan som nu heter ”förlängt barnbidrag”. Är man över 18 år ska man ju inte ha barnbidrag, utan namnet borde föra tankarna till studier.

Ännu har inget hänt i den frågan utan den ligger fortfarande i en utredning. Till innevarande riksmöte skrev en annan riksdagsledamot en nästan likalydande motion. Det ser jag mycket positivt på. Riksdagen fick än en gång ta upp frågan till behandling, men tyvärr blev det avslag på samma grund som förra gången (nedan utdrag ur utskottets svar på årets motion). Jag inväntar dagen då jag får se våra motioner bifallna! 

I torsdags kunde jag i en riksdagsdebatt glädja åt att en motion jag skrivit år 2009 just blivit bifallen, åtminstone till sin innebörd. Jag har ju länge varit engagerad i frågor som rör kriminalvården och bl.a. motionerat om att skapa en självständig inspektion för kontroll av kriminalvården. Regeringen har nu beslutat att en utredning ska undersöka just detta. Utredningen ska vara klar dec 2013. Långa ledtider alltså.  Demokrati och politik kräver ofta tålamod, men visst är det härligt att då och då få se att ansträngningar gör skillnad!

KGE

Utdrag ur Socialförsäkringsutskottets betänkande 2011/12:SfU1 med svar på förslaget om att byta namn på förlängt barnbidrag (sid 92):

"Utskottet har tidigare uttryckt förståelse för att en person som har uppnått myndighetsåldern kan uppleva det som besvärande att få ett bidrag som benämns förlängt barnbidrag (bet. 2009/10:SfU1 s. 86). Utskottet förklarade sig då inte ha något att invända mot att bidraget byter namn men var inte berett att föreslå riksdagen ett tillkännagivande till regeringen i frågan. Ett motionsyrkande om att ändra benämning på bidraget avstyrktes därmed.

I budgetpropositionen (utg.omr. 10 s. 59) har regeringen förklarat att det är angeläget att reformera den aktivitetsersättning som i dag beviljas unga med funktionshinder som behöver extra tid i skolan, s.k. aktivitetsersättning för förlängd skolgång. Att beviljas aktivitetsersättning för skolgång bedöms öka risken för att därefter få aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga

och att sedan fastna i utanförskap. Regeringens ambition är att dessa ungdomar i stället ska få ersättning inom studiestödssystemet. Denna fråga kommer enligt regeringen att hanteras inom ramen för den kommande utredningen om studiehjälp m.m.

 

Utskottet förutsätter att även frågan om att byta benämning på det förlängda barnbidraget för gymnasiesärskolans elever kommer att aktualiseras inom ramen för nämnda utredning. ”

Arbete för bättre och mer demokratiska val 2014

Denna vecka är plenifri – vilket betyder att vi inte har några möten på riksdagen. I stället är jag hemma i Linköping och deltar i olika möten och träffar. Ett sådantmöte var med ett 40-tal ordförande och tjänstemän som arbetar i de lokala valnämnderna i kommunerna i Östergötland och Jönköpings län.

Hur kom det sig att jag var där? Jo, jag är ledamot av vallagskommittén som till hösten 2012 / våren 2013 ska föreslå en ny vallag, ev. några förändringar i grundlagen som rör val och annat som kan påverka valens genomförande, t.ex. utbildning för valförrättare och säkerhet kring förtidsröstningen. Då är det ju jättebra att få samla på sig erfarenheter från dem som har varit med och genomfört tidigare val i praktiken.

Anledningen att en översyn av vallagen nu sker är att valet 2010 inte blev så framgångsrikt och demokratiskt som det borde. Det var rekord i överklaganden och det blev två omval – i Västra Götaland och i en valkrets i Örebro. Fördelningen av mandat i riksdagen blev inte proportionellt mot hur många röster partierna fick. Med den nuvarande metod om hur mandat fördelas -jämkade uddatalsmetoden - fick S tre extra mandat och M ett för mycket. Fyra av de mindre partierna fick vars ett för lite. I vallagskommittén ska vi titta på vad vi kan göra för att komma till rätta med dessa problem och några andra. Uppdraget kan i helhet läsas här.

Vallagskommittén ska också se över om det är möjligt att starta med någon form av e-röstning i valet 2014. Det är en utmaning som kan lösa vissa problem, t.ex. att slippa trycka upp och distribuera de 660 miljoner (!!) valsedlar som val fallet i valet 2010. Samtidigt måste ett elektroniskt röstsystem garantera valhemlighet och vara störtsäkert. Några länder har prövat, t.ex. Norge. Troligen kan vi dra några lärdomar från dem, och nu i mars ska jag träffa forskare i e-röstning för att höra vad de sett för goda och dåliga exempel.

Att rösta före valdagen (förtidsrösta) har blivit allt mer populärt och det måste finnas beredskap för att den växer i nästa val. I valet 2010 var det nästan 4/10 som valde att förtidsrösta. Att kunna förtidsrösta har haft goda effekter på valdeltagandet. Erfarenheten säger dock att förtidsröstningen måste bli lika reglerad som valet på valdagen för att minska problem den fört med sig. Idag behöver det t.ex. bara vara en röstmottagare i en lokal för förtidsröstning medan tre personer måste vara på plats i vallokalen på valdagen. Av dem med erfarenhet från valnämnderna fick jag med mig ett tydligt budskap – att det går att ångra en förtidsröst ända fram till kl. 19.59 på valdagen skapar stora problem. Sammanräkningen av röster blir så sent in på valnatten att den blir osäker.

Hör gärna av dig till mig om du har tankar som du vill föra in i vallagskommitténs arbete!

Här finns länkar till nyttiga rapporter för att göra framtida val i Sverige ännu bättre.

Erfarenheter från valen 2010, Valmyndigheten

Om valet 2010 i kommunerna av SKL

KGE