Besök hos Sveriges enda spetsutbildning i samhällskunskap

Besökte i fredags Sveriges enda spetsutbildning i samhällskunskap på högstadiet och den finns på Ånestadskolan i Linköping - min gamla skola. Klart jag är lite stolt!

Det var mycket intressant att prata med rektor och lärare och hur de fått idén. De sa att de ville skapa något nytt för att även en kommunal skola som deras ska vara en skola elever väljer, inte bara den som man tar för att den är närmast.

Denna hösttermin körde de igång med 13 spetselever - elever från Linköping med stort engagemang och kunskapstörst - och jag fick hålla lektion med dem om demokrati och arbetet i riksdagen. Jag fick många frågor och kommentarer och det märktes att eleverna var på hugget! De läser samhällskunskap i lite högre tempo och sista året ska de starta eget företag i den del som handlar om entreprenörskap och läsa gymnasiekurs i internationella relationer.

En utmaning är att hitta något på gymnasiet som ger dessa elever lika mycket tempo och stimulans!

Det slog mig att det skulle kunna finnas många fler sådana här utbildningar i Sverige. Dessa 13 elever läser extra samhällskunskap och sedan "som vanligt" i alla andra ämnen. Detta med spetsutbildning i samhällskunskap var både speciellt och inte så extraordinärt.

Skickar också med en länk till en debattartikel jag fick publicerad i ÖstgötaCorrespondenten i fredags om att Sverige slösar bort kunskap och kompetens genom att inte bättre ta tillvara på utländska studenter och doktorander.

KGE

Korruption i Sverige och EU och en härlig helg i Folkpartiland

Forskning visar att korruption, faktiskt i ännu högre grad än demokrati, har ett direkt samband med välstånd, välfärd och möjlighet att ta tag i en massa angelägna utmaningar, såsom att bekämpa mödradödlighet och miljöförstöring.

Sverige kommer nu fyra i Transparency Internationals korruptionsindex. Det är en stor tillgång för oss att vi har en så låg grad av korruption. Samtidigt kan vi inte ta det för givet. Vi måste förstå riskerna och hela tiden värna det som håller emot korruption!

I förra veckan debatterade jag med konstitutionsutskottet Riksrevisionensrapport om svenska myndigheters skydd mot korruption. Debatten blev en diskussion om korruptionsbekämpning i allmänhet. Jag lyfte den oroväckande utvecklingen i Europa, där situationen i Grekland försämrats kraftigt och även andra EU-länders korruptionsnivå är sämre än vad fallet är flera länder i Afrika och Mellanöstern. Korruption leder också till att tilliten mellan människor i allmänheten minskar. Det är alltså ett stort problem både ekonomiskt och mänskligt.

Sverige måste ta på sig att hålla emot så denna utveckling inte sprider sig till EU-institutionerna. Ett viktigt bidrag vore att införa meddelarskydd i EU-förvaltningen, precis som vi har här i Sverige. Vi i Sverige och vi som gillar EU kan inte förvänta sig att någon annan tar den kampen – mot korruption, för yttrandefrihet och i förlängningen högre förtroende för EU. Därför var det härligt att Folkpartiet i helgen på landsmötet i Västerås antog att vårt parti ska driva på för meddelarskydd i EU.

Vi beslutade också att korruptionsbekämpning tydligt ska bli ett mål för biståndet, utifrån det jag just skrev om att låg korruption och god stadsförvaltning betyder väldigt mycket för ett lands utveckling. På bilden talar jag om just detta på landsmötet och vad jag sa i riksdagsdebatten hittar du här.

Vill avsluta med att instämma i landsmötet största applåd – till Marit Paulsen som kandiderar om till Europaparlamentet. Hon sa att det viktigaste i kommande valrörelse är att få folk att rösta och att rösta demokratiskt. Marit påminde om att Europa nu går igenom en kris som liknar 30-talets. Det är ett budskap som behöver någon som kan få folk att lyssna.

KGE

PS För dig som vill vara med i kampen mot korruption men inte vet var du ska starta - får jag föreslå ett medlemskap i Transparency International eller kanske registrera dig för deras nyhetsbrev?

 

Internationell utblick om bidrag till partier och kandidater - besök hos IDEA

Jag har idag deltagit vid ett möte med International IDEA – en organisation som ska främja demokrati världen över. Temat var kommande lagstiftning för ökad insyn i bidrag till partier och valkandidater och hur andra länder har gjort. IDEA kunde presentera exempel på hur andra länder utformat sin lagstiftning och på vilket sätt Sverige skulle skilja ut sig eller likna andra länder med en lagstiftning grundad i det förslag som kom från justitiedepartementet i somras och som nu är utgångspunkt för regeringens och riksdagens arbete.

IDEA har en omfattande databas om hur lagstiftningarna kring finansiering av partier och kandidater ser ut i olika länder i världen. 179 länders lagstiftning, eller om det inte finns lagstiftning på området, kan utläsas ur databasen som nås här. Exempelvis kan man söka efter hur många och vilka länder som tillåter anonyma bidrag, ifall kandidater måste redovisa inkomster eller bara partier, vem som inte får ge donationer och om det finns maxgränser för hur mycket man får ge.  

Lagen reglerar också hur redovisningen ska ske. När tekniken utvecklats så har det förstås blivit lättare att offentliggöra bidrag. Det ska vara lätt för allmänheten att kunna se vilka bidrag som givits och lätt för den som måste redovisa att göra det. Hur ofta och när rapportering ska ske skiljer sig mellan länder. Hos IDEA fick jag veta att vissa länder kräver att större donationer snabbt, dvs inom några dagar, måste offentliggöras via Internet så att exempelvis väljare ska kunna ta ställning till dessa donationer innan de går och röstar. Mindre bidrag kan redovisas efter val eller årsvis.

Varje land har sin speciella situation och därför kan lagstiftning behöva se olika ut. Sverige behöver hitta sina behov och sin balans i kraven på å ena sidan insyn å andra administration. Man hittar lättare den balansen om man känner till vad andra gjort och lär från deras misstag och framgångar. Alla länder har ju en gång varit oreglerade på området – likt Sverige till största del är idag – men de flesta demokratier har gått till att stifta lag. När valkampanjen till Europaparlamentet blir som mest intensiv till våren hoppas jag att den som går in i databasen och för Sveriges del söker svar på frågan 36 ” Do political parties have to report on their finances in relation to election campaigns?” får ett tydligt och klart ”ja”.

 

KGE

Lika möjligheter för flickor och pojkar i skolan

Tjejer och killar ska ha lika möjligheter till goda resultat i skolan. Så är det inte idag!

Killar presterar mycket sämre. Särskilt tydligt märks detta om man tittar på pojkars läsning och betyg i svenska. Det syns också i resultaten från internationella tester, där femtonåriga killar presterar betydligt sämre än tjejer. Var fjärde pojke läser för dåligt för att kunna ta till sig andra skolämnen ordentligt. Klart det inte är så kul att plugga då och att det finns grogrund för en "anti-plugg-kultur" som vi måste få bort!

Gunilla Moloy, docent i svenska, säger att det inte är skolans fel att pojkar läser allt mindre - det är samhällets. Det finns budskap till barnen som säger att det är omanligt att läsa. Om det stämmer, vad ledsen jag blir! På ren finsvenska vill jag säga till den som säger att läsning är omanligt: vilket skitsnack! Läs killar, läs män och framför allt, läs farsor! För om budskapet inte är uttalat så visst är det ett problem att även män läser mindre än förr. Barn gör som föräldrar. Pojkar gör som pappor. Och det är trist att läsa att högläsningen minskat till hälften på tio år. Dags för omtag!

Jämställdhetsministern och jag fick i måndags en debattartikel om problemet kring pojkars sämre resultat i skolan publicerad i Corren. Läs den gärna här: "Genuspedagog - ett yrke för framtiden".

KGE