onsdag 23 februari 2011

Ett decenniums perspektiv på kriminalvård - "Framtiden" är nu!

Jag har snart ett decenniums perspektiv på svensk kriminalvård. Det har hänt en hel del kan jag konstatera efter att igår deltagit i Kriminalvårdens insynsråd.

Som ny riksdagsledamot 2002 blev jag utsedd att ta debatter om kriminalvård för justitieutskottet. Min debut i talarstolen våren 2003 blev två debatter samma dag – en om kriminalvård och en om brottsoffer. Jag hade då också utsetts att delta i en parlamentarisk utredning för en ny kriminalvårdslag som 2005 slutade i 1000 sidor text med titeln ”Framtidens kriminalvård”.

När jag tittar tillbaka på situationen i början/mitten av 2000-talet minns jag stora problem. Narkotikan flödade på anstalterna och man fick t.o.m. höra att intagna provade narkotika första gången i fängelse för att det fanns så stor tillgång där.

Sommaren 2004 rymde ett flertal mycket farliga fångar. Justitieminister Bodström satt kvar, men en ny generaldirektör tillsattes där partibok i (S) inte längre var avgörande.

Igår fick jag veta att det aldrig varit så lite narkotika på sluten anstalt som nu. Narkotikahundarna som vi i fp slet för att införa bedöms som jätteviktiga. Det är generellt lugnare i anstalterna när få är narkotika påverkade.

2010 är första året i mannaminne som ingen rymt från en sluten anstalt.

Ett intensivt arbete pågår nu om ADHD i anstalt. Så många som 40-50 procent av dem som sitter på långa fängelsestraff har ADHD. Kriminalvårdens uppgift är att verkställa straff och ge möjlighet för de intagna att vara bättre rustade att leva laglydiga liv när de avtjänat påföljden. Klart att kriminalvården måste arbeta med att förstå och minska problematiken kring ADHD.

Självklart finns det mycket kvar att göra, t.ex. behöver övergången mellan kriminalvård och livet i frihet bli bättre. En del intressanta utredningar pågår, t.ex. påföljdsutredningen. En ny fängelse- och häkteslagstiftning träder i kraft den 1 april som bygger på förslag från ovan nämnda utredning "Framtidens kriminalvård".

Vad som kallades "framtiden" är alltså här. Kan konstatera att saker ändrat sig på 10 år. Politik gör skillnad.

KGE

måndag 21 februari 2011

Behövd linje hotas av nedläggning

I fredags var jag tillbaka på Valla Folkhögskola för att besöka en utbildning för personer med kognitiva funktionshinder, såsom utvecklingsstörning, ADHD och Aspbergers syndrom.

I Folkpartiets partiprogram ”Frihet att växa” står det alldeles i inledningen såhär:

”Oavsett bakgrund, begåvning, fysisk och mental styrka måste alla människor få många livschanser, många möjligheter att växa och utvecklas. (...) Liberalismen betraktar alla människor som jämlikar – men inte som lika. Kraven på jämlikhet betyder inte att alla skall leva likadant, utan att alla skall ha möjligheter att utvecklas som självständiga människor. "

Med denna ideologiska uppbackning känns det naturligt att stå upp för den STUDS-utbildning som bedrivs på Valla folkhögskola och som nu åter är hotad av nedläggning.

Det blev ett fint reportage i Linköpings Tidning från besöket. Troligen kommer det också i veckans Linköpingsposten. Artikeln handlar främst om behovet av att hitta finansiering av stödpersoner till undervisningen.

Jag har nu haft kontakt med omsorgsnämndens ordförande i Linköping, Linnéa Darell (fp), om kommunens bidrag som tidigare räddat utbildningen. Hon såg positivt på att försöka göra en insats också för nästa år. Min kommande uppgift blir främst att driva på för en nationell lösning för stödpersoner och driva på för en dräglig privatekonomisk situation för studenterna. Om detta skriver jag i denna motion.

Nyligen har Nyamko Sabuni tagit ett bra initiativ på området utbildning för personer med funktionsnedsättning. Hon vill öka möjligheten till lärlingsutbildning för dem som gått särskola. Lärlingsutbildning, dvs undervisning på en arbetsplats, underlättar generellt övergången från utbildning till arbete och är ett viktigt svar på vad som måste göras för att minska ungdomsarbetslösheten. Själv planerar jag att i mars besöka ett antal lärlingsutbildningar i Östergötland för att lyssna in erfarenheter.

Denna vecka är det plenifritt i riksdagen – dvs det pågår ingen verksamhet i kammare och utskott. Jag har gott om tid på mig att läsa in mig i KU:s granskningsärenden och hinna med lite praktiska saker som t.ex. att planera hur jag ska ta emot en praktikant och hur ett antal skol- och komvux klasser ska få oförglömliga minnen från kommande besök i riksdagen. Kanske kan det också bli lite sport – det är ju faktiskt sportlov!

KGE