Lika möjligheter för flickor och pojkar i skolan

Tjejer och killar ska ha lika möjligheter till goda resultat i skolan. Så är det inte idag!

Killar presterar mycket sämre. Särskilt tydligt märks detta om man tittar på pojkars läsning och betyg i svenska. Det syns också i resultaten från internationella tester, där femtonåriga killar presterar betydligt sämre än tjejer. Var fjärde pojke läser för dåligt för att kunna ta till sig andra skolämnen ordentligt. Klart det inte är så kul att plugga då och att det finns grogrund för en "anti-plugg-kultur" som vi måste få bort!

Gunilla Moloy, docent i svenska, säger att det inte är skolans fel att pojkar läser allt mindre - det är samhällets. Det finns budskap till barnen som säger att det är omanligt att läsa. Om det stämmer, vad ledsen jag blir! På ren finsvenska vill jag säga till den som säger att läsning är omanligt: vilket skitsnack! Läs killar, läs män och framför allt, läs farsor! För om budskapet inte är uttalat så visst är det ett problem att även män läser mindre än förr. Barn gör som föräldrar. Pojkar gör som pappor. Och det är trist att läsa att högläsningen minskat till hälften på tio år. Dags för omtag!

Jämställdhetsministern och jag fick i måndags en debattartikel om problemet kring pojkars sämre resultat i skolan publicerad i Corren. Läs den gärna här: "Genuspedagog - ett yrke för framtiden".

KGE

Insyn i partiers och valkandidaters finansiering - artikel på DN-debatt

Sverige är ett av få länder i Europa som inte har en lagstiftning om offentlig redovisning av bidrag till partier och politiska kandidater. Vi har bara en frivillig överenskommelse på nationell nivå mellan partierna underskriven av partisekreterarna. En sådan överenskommelse duger inte alls! Det går inte att kontrollera att den följs, det finns inga sanktioner och sedan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen är inte ens alla partier i riksdagen med på överenskommelsen. Dessutom behövs en reglering för kandidater och lokala och regionala organisationer.

Att få till lagstiftning på detta område handlar om att skapa ett verktyg för att hålla Sverige så långt som möjligt korruptionsfritt. Det handlar om öppenhet, något som vi i Sverige är bra på i vanliga fall.

En rättslig reglering av redovisning av bidrag till partier och politiker är är en fråga som jag motionerat om till Folkpartiets landsmöte för att få tydliga, skarpa ställningstagande från Folkpartiet. Jag har i riksdagens kammare under flera år framhållit att det behövs en lag om redovisning. Folkpartiet har legat i framkant i frågan.

Nu hoppas jag, och vill verka för, att en sådan lagstiftning finns på plats till nästa års valkampanj. 

Dagens Nyheter publicerade igår en artikel av justitieministern och oss fyra gruppledare för allianspartierna i KU. Vi skriver att vi är besvikna på Socialdemokraterna i detta arbete. Vill de inte hålla ett respektfullt tonläge och jobba konstruktivt får vi gå vidare själva med lagstiftning.

Läs DN-artikeln här:  "Ny lag om partibidrag utan oppositionens medverkan".

Läs gärna också det förslag som vi utgår från för kommande lagstiftning "Allmänhetens insyn i partiers och valkandidaters finansiering". 

KGE.

Bättre regelverk för utländska doktorander

Tidningen Ingenjören har just kommit ut med ett nummer på temat utländska doktorander (15 sidor artikel inkl bilder). Rubriken är satt till fyndiga ”Hjärnsläpp!”

Inför artikeln intervjuades jag i nästan en timme.  Journalisten fick bakgrundsinfo – jag har opinionsbildat och följt frågan i år nu. Här finns t.ex. länk till artikeln ”Sverige slösar bort spetskompetens” där jag för samma tidning intervjuas för ett och ett halvt år sedan.

Vad handlar frågan om? Jo, drygt hälften av alla som börjar doktorera i Sverige i naturvetenskap och teknik är utländska. De flesta av dem är anställda av universiteten – ändå räknas de som studenter i kontakterna med Migrationsverket och har därmed sämre villkor än andra anställda att få stanna i Sverige och att frun/mannen/sambon ska få arbeta. Efter de tagit sin doktorsexamen lämnar många Sverige, inte sällan mot sin vilja, för att regelverket inte är tillräckligt smart. Svenska skattebetalare har investerat miljoner i forskarutbildning och kunskapen flyttar alltså med personen till något annat land.

Många länder har strategier för att attrahera den bästa arbetskraften. Det behövs i en globaliserad värld. Sverige stöter bort de mest välutbildade. Det är detta som kan sammanfattas i uttrycket ”hjärnsläpp”.

Bläcket har just torkat på min uppdaterade riksdagsmotion ”Bättre regelverk för utländska doktorander”.  Efter år av opinionsbildande ser jag fram emot att regeringen och justitiedepartementet snarast kan leverera ett förslag på lösning!

KGE

Dörrknackning och besök på miljöföretag

Ett glatt gäng knackar dörr en söndagförmiddag för att låta väljarna i god tid inför valet hinna inse att vi har bästa förslagen för framtiden!

Är nu på väg med tåg till Stockholm - höjdpunkten denna vecka är dock att jag ska besöka ett företag i Linköping som arbetar med naturvård. Bättre miljö och tillväxt samtidigt - toppen! Vi ska bl.a. diskutera utbildningens betydelse för att kunna hitta rätt personal.

KGE

Prisutdelning vid Stiftelsen för Strategisk Forskning

Har just närvarat vid prisutdelning på Stiftelsen för Strategisk Forskning där tolv unga forskare fått tre miljoner var för att komma hem från utlandet för att fortsätta sin forskning i Sverige.

De alla berättade med stort engagemang och på ett lättbegripligt sätt vad de forskar om och nyttan. För flera handlar det om att förstå och motverka sjukdomar.

Härligt att de fått perspektiv från utlandet, men nu får fina villkor att verka i Sverige!

KGE


- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Östra Järnvägsgatan,Stockholm,Sverige

Intervju om minoritetspolitiken med Sveriges Radio

Idag har jag intervjuats av Sveriges Radio om politiken för Sveriges nationella minoriteter. Varför jag? Därför att Konstitutionsutskottet där jag är ledamot ansvarar för minoritetspolitiken i riksdagen. Konstitutionsutskottets övergripande tema är att främja svensk demokrati. Demokrati betyder inte bara att det som majoriteten röstat fram gäller . Skydd av minoriteters rättigheter är också en nödvändig del av demokrati.

Minoritetspolitiken har fått ett ordentligt uppsving sedan Alliansregeringen tog vid år 2006 och Folkpartiet fick ansvaret för frågorna i regeringen. Nyamko Sabuni var ledande statsråd för att ta fram en strategi förminoritetsfrågor och lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Hennes efterträdare Erik Ullenhag lägger nu fram nya satsningar varje år för att minoriteternas lagstadgade rättigheter ska omsättas i praktiken.

Vad går då minoritetspolitiken ut på?

-Att de nationella minoritetsspråken hålls levande och utvecklas.

-Att minoriteterna känner sig delaktiga och har inflytande i frågor som rör dem.

-Att personer som tillhör minoriteterna skyddas från diskriminering och fördomar.

De stora stegen på minoritetspolitikens område har skett genom att så många som 64 kommuner och 12 landsting/regioner anslutit sig till att bli förvaltningsområden. Det innebär bla. att enskilda får rätt att använda sitt språk i kontakterna med kommunen och myndigheter och också rätt till förskola och äldreomsorg på det språk förvaltningsområdet gäller.

Brist på lärare och personal med rätt språkkompetens har varit ett betydande hinder för att möta den efterfrågan som finns på förskola och äldreomsorg med inriktning på de nationella minoritetsspråken.

Jan Björklund och Erik Ullenhag har därför nyligen presenterat åtgärder för att fler ska bli lärare i dessa fem språk. Lärosäten har fått i uppgift att utbilda ämneslärare och det tryggar utbildningen på lång sikt, men på kort sikt ska också göras insatser för att få fram lärare till bl.a. modersmålsundervisninvg, bl.a validering av kunskaper och studier på deltid för dem som jobbar.

Ett mycket efterlängtat beslut från minoriteternas sida kom i veckan : kravet på att ha grundläggande kunskaper i minoritetsspråkför att kunna få del av modersmålsundervisning tas bort. Det gör att fler har rätt till modersmålsundervisning och kan återta och errövra ett språk som funnits i släkten, men som är ett nybörjarspråk för den unge.

Minoritetspolitik är rättighetspolitik. Många vill ”mer och bättre”. Då gäller det att visa att talet inte är läpparnas bekännelse utan att rättigheter och andra vackra ord blir verklighet. Folkpatiet levererar och därför var det en rolig intervju.

Smartare arbetssätt gör akuten effektivare

Alliansens partisekreterare besökte igår Linköping och tillsammans med dem besökte jag akuten på Universitetssjukhuset i Linköping. Anledningen till besöket var att akuten genomfört genomgripande förändringar i sina arbetsmetoder och organisation och detta ger stora effekter på hur många som snabbt får träffa en doktor, hur arbetsklimatet upplevs av de anställda och för klinikens kostnader.

  

Verksamhetschefen gjorde tydligt att bra akutvård till stor del handlar om logistik. Han berättade om att akutmottagningar inte funnits särskilt länge – i Linköping sedan 1969 – och att många akutmottagningar använts - och fortfarande används - som utbildningsplats för nya läkare. Men det är ju sunt förnuft att det måste vara välutbildad och erfaren personal i första linjen som gör bedömningar av patienter som kommer in akut! Så vi här i Linköping har gjort ändringar utifrån det, sa verksamhetschefen Urban Säfwenberg.

Hur gick det då till? Vi bestämde oss för att fråga ”Varför?” mycket oftare, och hitta åtgärder till de problem vi ser, sa Säfwenberg. Mätning och återkoppling till personalen har också fått en mycket central roll för att hela tiden försöka veta hur saker ligger till och för att rätta till problem innan de blir stora. Fem minuter kan alla i personalen träffas tillsammans framför Lean-tavlan varje dag, även på en akutavdelning (se bilden). Någon kanske måste vara kvar hos en patient, men det är inte samma personer varje dag som är borta, menade Säfwenberg.

Detta nya arbetssätt har gjort kliniken mer välfungerande till gagn för patienter, anställda och skattebetalarna. Det var ett mycket intressant besök!

KGE

Jämställdhetsministern besökte Östergötland

Denna vecka besökte jämställdhetsminister Maria Arnholm Östergötland. Jag var med henne under en dag som startade i Kolmården med ett möte om att motarbeta hedersförtryck. Länsstyrelsen i Östergötland har sedan 10 år tillbaka ett uppdrag av regeringen att förebygga hedersrelaterat vård ochförtryck. Jag har träffat dem många gånger och deras kompetens är mycket stor. Frågorna innehåller mycket allvar – i Sverige idag är det många unga människor som inte alls får ta del av de liberala friheter vi kämpat för under lång tid. Vid mötet deltog också föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime som bidrog med sina många insikter om hur verkligheten ser ut för många unga. Sommartid är för många en härlig tid av ledighet – för andra en tid då risken ökar att giftas bort mot sin vilja.  

Sedan höll Maria tal för Myndigheten för yrkeshögskolan som hade konferens i Kolmården. Maria är nämligen inte bara jämställdhetsminister utan också vice utbildningsminister och därmed chef för den myndigheten. Yrkeshögskolan startade för bara några år sedan och den utbildningsformen har visat sig vara den mest effektiva för att leda till jobb! Intressant.

Sedan var vi i Norrköping och besökte ett boende för våldsutsatta och missbrukande kvinnor. Detta boende är unikt i Sverige. I boendet finns 18 platser och dessa täcks av i stort sett kvinnor från Norrköping. Hur många fler skulle inte behöva denna typ av stöd från samhället? Tråkigt är dock att höra att det inte finns något boende mellan detta och mer vanligt boende. Steget är för stort. Kvinnorna kommer inte vidare i livet. Insatsen är alltså god, men den ”sociala stödkedjan” funkar inte – vilket jag upplever tyvärr inte är helt ovanligt!

Och så slutade vi dagen med ett stort gäng Folkpartister och valupptaktsfest vid Vätterns strand i Motala. Folkpartiet har nu höstkampanj på temat ”Klassresan börjar i klassrummet” och knackar dörr  – kanske hos dig!

Maria träffade också journalister under dagen. Här några länkar: NT och SR.

KGE