Nästa vecka presenterar vallagskommittén sitt förslag om e-röstning. Det finns mycket nyfikenhet kring detta och därför ägnade jag en del av min tid idag i riksdagsdebatten om vallagsfrågor just till att tala e-röstning.
E-röstning har flera fördelar. Fungerar det väl kan det
förenkla för medborgare att utöva sina demokratiska rättigheter, sammanräkningen
av rösterna kan gå snabbare och på sikt kan kostnaderna för val minska. För vissa grupper
kan e-röstning vara särskilt värdefullt. Exempelvis kan datorer hjälpa personer
med funktionsnedsättning att rösta och behålla valhemligheten och personer i
utlandet skulle enklare kunna rösta om det var möjligt att göra det över
Internet.
Jag står bakom att vi i Sverige ska genomföra försök med
elektronisk röstning. Samtidigt är det mycket viktigt att försöken är väl
förberedda. Försöken bör, för att vara riktigt relevanta, ske inom ramen för de ordinarie valen och måste vara
lika tillförlitliga som att rösta med valsedlar. Entusiasmen för de fördelar
som e-röstningen innebär får inte leda till att vi gör avkall på den
grundläggande principen om fria och hemliga val. En person som röstar
elektroniskt måste vara säker på att rösten förblir anonym, att den inte kan
ändras på vägen till räkningen (dvs skydd för avlyssning och hackers), att det går att kontrollera att rösten
mottagits och att det finns garantier för oberoende insyn i röstsammanräkningen.
Väljaren måste uppleva att valet gjorts fritt och utan otillbörlig påverkan. Att
rösta elektronisk innehåller alltså fler aspekter än att göra en banktransaktion eller
deklarera över nätet. En viktig skillnad är just att den som trycker på
sändknappen i e-röstning ska vara anonym. Samtidigt måste det gå att
säkerställa att den personen bara röstar en gång och att rösten verkligen
räknas. Vid en banktransaktion är ju poängen att både den som betalar och
mottar ska kunna kontrollera i efterhand att det blivit rätt.
Det finns ett antal länder som med mindre eller större
framgång genomfört elektroniska val. I Norge har det gjorts försök i tio kommuner
med val till kommunstyrelse och fylketingsval. I slutet av denna månad ska stortinget ta beslut om de ska gå vidare med e-röstningsförsök också till det
nationella parlamentet. Vi i Sverige ska dra lärdom av den e-röstning som
genomförts i andra länder och noggrant studera forskning på området.
E-röstning har fördelar men det har också under kommitténs arbete visat sig finnas rätt komplexa utmaningar som måste få lösningar. På onsdag 17/4 får statsrådet Betarice Ask ta emot vallagskommitténs slutbetänkande och det blir pressträff. Håll utkik!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar