I fredags besökte jag Ageratec, ett företag i Norrköping som producerar biodiesel. Vi talade om framtidens bränslen och företagens villkor. Företagarna har det tufft nu i lågkonjunktur där få vill köpa och bankerna inte vill ge kredit.
Detta för mig osökt in på SAABs situation. I natt lägger General Motors fram sin räddningsplan för den amerikanska kongressen. Det finns risk, kanske rent av är troligt, att svenska SAAB inte är prioriterat att rädda för amerikanerna. I nuläget ser det ut som ingen annan kan tänka sig att investera i SAAB. Är konkurs enda alternativet?
Ska svenska staten gå in och köpa SAAB? Nej, det kan inte vara rätt väg att gå. Staten ska inte äga och driva fordonsföretag. Dessutom har SAAB gått med förlust varje år sedan 1994. Det har inte ens GM kunnat ändra på och det skulle inte vara korrekt att använda skattemedel till en sådan affär.
Från regeringens sida har man däremot varit beredd att gå in som borgenär med skattemedel om någon velat ta över ägandet genom att satsa hälften själv och låna andra hälften från Europeiska investeringsbanken (den jag besökte förrförra veckan). Men det har inte funnits någon som tror så mycket på SAABs framtida lönsamhet att de velat ta fram plånboken.
Från politikernas sida gäller det nu, om det blir ett trist beslut i natt, att sätta in alla möjliga åtgärder för de människor som kan drabbas av att deras arbetsplats eller kund (finns massor med små underleverantörer till bilindustrin) inte längre finns. Vad det kan vara är för tidigt att säga.
På fredagskvällen besökte jag Islamiska förbundet i Linköping. Diskussionerna kom till stor del att handla om integration, kvinnors ställning och vikten av att mötas över kulturer. Det blev en artikel i lördagens Östgöta Correspondenten, men tyvärr tror jag inte att den finns på nätet.
I förbundet finns ca 650 medlemmar som samlas för att be, hjälpa nyanlända med det svenska språket och hjälpa barnen med läxorna.
Jag passade på att fråga hur Islamiska förbundet ser på situationen för kvinnor och framför allt för flickor som jag tror känner sig klämda mellan två kulturer. Bl.a. undrade jag hur de ser på skolornas möjlighet att ordna simundervisning som funkar för flickorna. Jag har nämligen skrivit en motion som går ut på att alla barn ska ha rätt och plikt att delta i all undervisning.
Idag kan föräldrar ansöka om dispens för att deras barn inte ska delta i viss undervisning. Det förekommer att flickor mot sin vilja på detta sätt inte får undervisning i gympa, sexualundervisning och musik. Självklart ska samhället ställa upp på flickornas sida och kräva att alla elver deltar i all undervisning. Men skolorna måste vara lyhörda och se till att undervisningen kan gå till på ett sätt som känns okej för flickorna.
Jag tror inte jag fick något svar om skolorna är tillräckligt flexibla, men islamiska förbundet berättade att de tidigare ordnat särskilda simtillfällen i Ljungsbro simhall där endast muslimska flickor fått delta, vilket var mycket lyckat. Men nu är det slut med det eftersom kommunen inte vill ge bidrag till församlingar. Men varför inte försöka fortsätta i föreningsform? Klart att muslimska flickor och kvinnor (som inte genom skolan kan få simundervisning) också ska lära sig att simma!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar