onsdag 30 januari 2013

KU:s höstgranskning levererar kritik mot UD


Idag har KU meddelat riksdagen vad utskottet funnit i sin höstgranskning. För att lätta upp denna kanske lite torra debatt berättade jag för Kammaren att inför debatten googlade jag på ordet ”höstgranskning” och datorn frågade mig om jag menade ”hälsogranskning”. Frågan är nämligen inte så tokig. KU:s höstgranskning har drag av hälsoundersökning. I höstgranskningen ser KU över olika delar av statsförvaltningen och resultaten säger något om hur Sverige styrs och tillståndet i svensk demokrati.

Debatten kom främst att handla om hanteringen av handlingar i regeringskansliet och särskilt bristerna på Utrikesdepartementet. Det är verkligen viktigt att tillgången till handlingar för allmänheten fungerar. Det är en hörnsten i offentlighetsprincipen och demokratin - och det är viktigt för oss liberaler – det har vi kämpat för sedan 1700-talet. I media har det på sina håll framstått som att Peter Eriksson skulle vara den som gått längst för att värna öppenheten. I RoD:s artikel Hård kritik mot UD kan man tolka det som att han skulle fått med sig oss andra. Så menar jag att det inte varit. Alla har varit angelägna om att i skarpa ordalag påtala när departement inte lever upp till den nivå som lagen föreskriver.

På UD finns det klara brister, såväl när det gäller sökbarhet efter handlingar som den tid det kan ta att få handlingar. Detta måste åtgärdas skyndsamt. Det pågår ett förbättringsarbete som jag hoppas att vi snart kan se resultat av. Det vore önskvärt om departementet i det arbetet också kan se över möjligheten till att ett fungerande diarium finns på Internet. Det vore bra om journalister och andra intresserade inte behöver infinna sig fysiskt på UD för att söka efter allmänna handlingar.

Slutsatsen av KU:s granskning av hanteringen av handlingar är att det fungerar bra överlag, men som vid de flesta hälsoundersökningar finns det saker att tänka på och bli bättre på. Ett enigt KU gör ett antal påpekanden, vi noterar att ett förbättringsarbete är på gång och utskottet kan konstatera att när det inkommer en begäran om att få tillgång till handlingar med känsligt material så görs noggranna sekretessprövningar och så mycket som möjligt av handlingen lämnas ut. Det senaste är mycket viktigt, sekretessprövningar måste göras i varje enskilt fall när någon begär att få se en handling och tilliten måste vara stor att information inte nekas det allmänna av andra skäl än de som anges i lag.


KGE

 

torsdag 10 januari 2013

Avgörande steg för att stärka svensk demokrati

Vid valet 2010 fördelades fyra mandat fel i riksdagen (S fick tre för mycket och M ett för mycket) och mandaten hamnade fel i var fjärde svensk kommun. I hela 75 av de 81 valkretsindelade kommunerna (i stort sett kommuner med fler än 24.000 röstberättigade) är inte mandatfördelningen proportionell. Ett till två mandat hamnar fel i alla dessa kommuner.

Att mandatfördelningen och därmed proportionaliteten brister på detta sätt är en demokratisk brist och innebär att styrkeförhållandet mellan partier i beslutande församlingar inte alltid motsvarar väljarkårens röster. I sämsta fall kan det leda till att de som bildar majoritet i riksdagen eller fullmäktige inte har en majoritet av väljarnas röster bakom sig. Reglerna måste förändras!

Idag presenterar vallagskommittén, där jag är ledamot, sitt första betänkande som innehåller förslag om hur proportionalitet ska kunna uppnås vid val. För att uppnå proportionalitet i riksdagen ska mandat kunna tas ifrån dem som med dagens system får för många mandat. I kommuner införs utjämningsmandat  något som redan finns i valen till riksdag och landsting.

Folkpartiet har under lång tid arbetat för ett mer proportionellt valsystem till kommunerna, antingen genom slopade valkretsar eller genom utjämningsmandat. Med den reform som nu föreslås får vi utjämningsmandat för kommunerna samtidigt som antalet kommuner med valkretsar blir betydligt färre. Det skapar ett tydligare och rättvisare valsystem.

Kommittén föreslår också att den fria nomineringsrätten , dvs att på en valsedel kunna skriva vilket namn man vill, tas bort. Dagens system har lett till att personer blivir inröstade i fullmäktige utan att veta om det, och ibland för partier som de absolut inte vill förknippas med. Det går idag inte heller att tacka nej till ett mandat, utan personen måste först bli invald och sedan avsäga sig. För den enskilde kan det kännas både pinsamt och kränkande att hamna i officiella dokument som ledamot för ett parti vars värderingar man absolut inte delar. Kommittén föreslår att alla kandidater måste samtycka till att nomineras. Man ska kunna bekräfta sin kandidatur ända fram till sista vardagen före valet, så partiernas möjligheter att värva kandidater in i det sista ska inte påverkas.

Alla partier utom Sverigesdemokraterna står bakom hela kommitténs förslag. Det har varit intensiva diskussioner och det har varit både givande och tagande för alla partier. Fördelarna med det samlade paketet är dock stora och det är därför roligt att idag kunna ta avgörande steg för att stärka demokratin.

KGE

Fram till den 15 mars 2013 kommer kommittén arbeta med frågor som rör möjlighet till elektroniska val, rutiner för hur valen ska gå till för att de ska bli säkrare, t.ex. utbildning av röstmottagare, vallokalers utformning och risk för påverkan på röstande samt ökad tillgänglighet att rösta för personer med funktionsnedsättningar.