Riksdagen har startat igen

Efter juluppehåll och arbetet på hemmaplan är nu riksdagen återigen samlad i Stockholm.

Juholt verkar idag ha sagt nej till svenskt deltagande i europakten. Enligt mina källor band han sig hårt vid sitt nej. Samtidigt är han en mästare på att ändra sig, så kanske är loppet inte kört ännu. Det vore tragiskt om Sverige ska stå utanför ensamt med Storbritannien. I stället borde Sverige försöka förhandla tillsammans med Danmark eller annat icke-euroland som tror på EU-samarbetet. Imorgon är det partiledardebatt kl. 09.00. Fortsättning på frågan kommer då.

Idag har det varit en minnesstund för Raoul Wallenberg i riksdagens kammare med musik, poesi och tal av talmannen. För egen del tänkte jag tillbaka på mitt besök i Budapest i oktober då jag besökte svenska ambassaden där Wallenberg arbetade, hus där han räddat judar och österriskiska ambassaden som var den sista plats han sågs på. Wallenberg är individen som gjorde skillnad. Under sin korta tid i Budapest gjorde han en enorm insats som är hyllad internationellt. I Budapest finns flera statyer, en gata och andra minnesmärken. I Sverige är Wallenberg ett tragiskt exempel på hur undfallande Sverige var under lång tid mot Sovjet. Det är på tiden att Wallenberg nu lyfts fram också i Sverige!

 

 

Slutligen, två länkar. Just nu pågår en enkätundersökning inför att Folkpartiet ska forma ett nytt partiprogram. Alla får möjlighet att bidra med sina farhågor och visioner om framtiden och komma med förslag om vilka liberala värden som kommer att vara särskilt viktiga att lyfta fram under de närmsta tio–tjugo åren. Ta chansen och påverka genom att klicka här.

Den andra länken går till en debattartikel som jag fick publicerad i fredags i Corren som är ett svar till socialdemokraterna om högskolepolitik.

KGE


PS. Bilden visar en staty i Budapest till minne av Wallenbergs gärningar... eller var det Juholts kamp mot Europa ? ;-)

Världsunikt elektronmikroskop vid Linköpings Universitet - kan det förenas med kommande bomässa?

Idag har jag träffat professor Lars Hultman vid Linköpings universitet och tittat på det nya elektronmikroskopet - ett världsunikt mikroskop med vars hjälp man kan titta in i material för att se atomer, vilket i förlängningen kan bidra till framgångsrik materialutveckling och attraktiva svenska exportprodukter. Mikroskopet kommer att locka forskare och studenter till Sverige och Linköping. Just för att mikroskopet är så speciellt valde årets nobelpristagare i kemi att besöka just Linköpings universitet i samband med att han mottog priset.

Platsen för mikroskopet är mycket väl utvalt. Det gjordes 90 hål i marken på campusområdet för att hitta den mest stabila platsen - och de fann bra berg i de södra delarna, bakom K-huset, mot räddningstjänsten. Anläggningen är fascinerande! Det finns värme-och kylelement över hela provrummet för att hålla stabil temperatur och hela byggnaden är mycket välisolerad för när prover ska tas måste det vara absolut vibrationsfritt för att bilderna inte ska bli suddiga. Inte ens en radio kan vara påslagen.

Nu planeras för Bomässa år 2016 i Linköping och det finns planer att förlägga mässan, som sedan ska bli bostadsområde, i närheten av universitetet. Det är spännande med en samhällsbyggnadsmässa i Linköping som kan utveckla vår stad, men samtidigt är det viktigt att LinköpingsBo 2016 inte negativt påverkar forskningen med det nya elektronmikroskopet. Exempelvis vore det mycket olyckligt om spårväg byggs på området utanför mikroskopet. Det skulle störa både genom vibrationer och magnetfält. Även byggnationen av mässan måste utföras utan att störa verksamheten i mikroskoplabbet. Mikroskopet och det avancerade huset med titanfasad ritat av arkitektfirman Tham & Videgård har tillsammans en prislapp på cirka 70 miljoner kronor.  Anläggningen är en investering som inte får förstöras av de beslut som ska tas för  bomässan.

Kommunpolitikerna har därför en viktig uppgift: att dessa två framtidsintressen - forskningen och mässan - ska kunna gå ihop!

KGE

Snart juluppehåll i riksdagen

Debatt inför statsbudgeten 2012
Det lackar mot jul och riksdagen håller kvällsöppet för att klara av alla budgetdebatter så att statsbudgeten för 2012 ska hinna klubbas igenom i god ordning. Konstitutionsutskottet, där jag är ledamot, var tidigt ut i debatten för att få räkenskaperna för rikets styrelse klara.

I år var KU-debatten betydligt lugnare än förra året, när oppositionen drev igenom en besparing på 300 miljoner på regeringskansliet. Nu har Socialdemokraterna sansat sig, gjort en överenskommelse med Alliansen och lagt tillbaka hela beloppet för att Sverige bl.a. ska kunna behålla ett antal ambassader. Mest positivt i år var dock att Moderaterna öppnat för lagstiftning om redovisning av bidrag för partier, och frågan ser ut att gå i Folkpartiets riktning.

Minoritetspolitiken, som också ligger inom KU:s område, har stärkts kraftigt sedan alliansregeringen tog över med Nyamko Sabuni och Erik Ullenhag i ledningen. Antalet kommuner som ger tillgång till barnomsorg och äldreomsorg på minoritetsspråken har ökat stadigt. Senast i veckan beslutade regeringen att låta Norrköping ansluta sig till förvaltningsområdet för finska. Den som vill veta mer kan läsa en artikel den 15 dec av mig och Erik Ullenhag i Norrköpings Tidningar:

Vallagen ska ses över för mer demokrati
Fria, slutna och rättssäkra val är en förutsättning för demokrati. Det nyligen genomförda valet i Ryssland är förskräckande. Men även i ett demokratiskt land som Sverige lämnade valen 2010 mycket att önska. Ett enigt KU gav i våras regeringen i uppdrag att tillsätta en utredning för att se över valsystemet och vallagen. Förra veckan hade utredningen möte för första gången och jag har blivit utsedd att representera FP.

Vi startade med att tala om att mandatfördelningen inte tillräckligt bra motsvarar antalet röster ett parti fått. I riksdagen har t.ex. Folkpartiet ett mandat mindre än vad antalet röster egentligen borde ge oss. I några kommuner har det varit avgörande i vilka valkretsar rösterna kommit från för antalet mandat partier fått. På sina håll har detta t.o.m. avgjort vilket block som styr! Utredningen kommer arbeta i cirka 1,5 år och hoppas göra skillnad till nästa val.

Fler unga måste få jobb

På landsmötet i november lade Folkpartiet grunden för en framtidsinriktad politik för fler jobb och en bättre arbetsmarknad. Några grupper i samhället, t.ex. de unga, har det särskilt tufft på arbetsmarknaden i svåra ekonomiska tider. Ungdomsarbetslösheten i Sverige är högre än i andra jämförbara länder. 

Vad är vårt recept? Fler som klarar gymnasiet och som under utbildningstiden får kontakt med arbetsgivare, utbildningar som efterfrågas av arbetsgivare, lägre ingångslöner för unga och förändrad arbetsrätt så att kompetens väger tyngre än anställningstid. Om detta hade jag en debattartikel i Linköpings Tidning den 8 december och på luciadagen blev jag intervjuad på nyhetsplats under rubriken ”Viktigt att ungdomar får jobb”.

Sista dagen på riksdagen för i år. Önskar alla läsare av bloggen God Jul och Gott Nytt År!

KGE

FP vill se lagstiftning kring redovisning av bidrag till partier

Folkpartiets linje är glasklar i frågan om offentlig redovisning kring bidrag till partier – vi vill se en rättslig reglering av redovisning av bidrag till partier och till personer valda i allmänna val. Detta vill jag framhålla i och med att vi idag i KU avslagit motioner om lagstiftning kring bidrag till partier.

Tillsammans med S har Alliansen format en majoritet som beslutat sig för att invänta kommande samtal mellan partisekreterarna i syfte att diskutera en ny överenskommelse mellan partierna i riksdagen om redovisning av bidrag, där frågan om framtida lagstiftning självklart kommer diskuteras. Partisekreterarna träffas i detta ärende nästa vecka.

Det finns en majoritet i riksdagen för lagstiftning kring redovisning av bidrag. Att S nu sällat sig till Alliansen i KU är för att hade de stått kvar med MP och V vid en reservation hade inget hänt. MP anklagar nu S för att ha blivit köpta av M genom en utlovad höjning av partibidragen. Sanningen är att vad S fått som svar på en motion är att en majoritet i utskottet sagt att vi förutsätter att regeringen fortlöpande ska beakta i vilken utsträckning som inflationen urholkar det statliga stödet till politisk verksamhet. Mandatbidragen har inte ändrats sedan 2004 och jag kan tycka att det kan vara rimligt att överväga inflationens påverkan om bidragens nivå ska ändras. Utskottet har dock inte ställt sig bakom S-förslaget om en översyn av nivån på partistödet.

I Europa är det bara Sverige, Malta, San Marino och Schweiz som saknar lagstiftning med krav på att partierna öppet ska redovisa ekonomiska bidrag. Våra nordiska grannar har således rättsliga regleringar. Finland har mest omfattande krav. De har nyligen ändrat sin lagstiftning för att öka insynen i både parti- och kandidatfinansieringen. Kostnader, bidrag och i vissa fall namn redovisas på en hemsida i standardiserat format. Se här för hur det går till i praktiken.

Öppenhet och tillförlitlighet i redovisningen av bidrag krävs för att väljarna ska kunna dra egna slutsatser kring vilka hänsyn och drivkrafter som partier, kandidater och valda kan ha i sina prioriteringar av politikområden och ställningstaganden.

Det räcker inte bara med en överenskommelse i riksdagen. Lagstiftning säkerställer jämförbar redovisning med möjlighet till kontroll och sanktioner och att också partier utanför riksdagen omfattas. Samtal mellan partisekreterarna betyder att frågan rör på sig. Nu gäller det att också Moderaterna rör på sig.

KGE

Skyddet för whistleblowers behöver stärkas i Sverige

Veckan har gått rasande fort. Sitter nu på tåget upp till Stockholm efter att ha varit en kort tur till Linköpings för att hålla föredrag för nya fp-medlemmar om hur man kan påverka inom politiken. I helgen är vi några miljöengagerade liberaler som ska träffas i Stockholm för att jobba fram ny miljöpolitik.

Mest spännande denna vecka var seminariet om skydd för whistleblowers som Transparency International arrangerade och där jag fick möjlighet att delta i en panel. Birthe Taraldset från Norge berättade insiktsfullt om hur lagstiftningen fungerar där sedan de 2007 införde ny samlad lagstiftning till skydd för whistleblowers i arbetsmiljölagen. Ett problem med den svenska lagstiftningen är just att skyddet för whistleblowers är alltför splittrat och det gör att den som överväger om att larma om missförhållanden på sin arbetsplats har svårt att veta vilket skydd han eller hon har. Forskning visar att just detta -att inte kunna överblicka skyddet- gör att folk låter bli att berätta vad de ser och det skadar samhället.

Efter skandalerna kring Carema vill regeringen se över möjligheterna att stärka meddelarskyddet i privat sektor finansierad med skattepengar. Det är bra att de öppnar för detta, dock anser jag att det är för smalt. Det finns även andra privata verksamheter som allvarligt kan skada samhället, genom t.ex. miljöskador, korruption och påverkan på folks sparpengar, om de inte sköts på ett korrekt och etiskt sätt. I USA infördes efter Enronskandalen av detta skäl 2002 lagen Sarbanes-Oxley Act om att alla börsnoterade bolag ska ha ett whistleblowersystem.

I artiklar rapporterar TCO och Kommunalarbetaren från seminariet.

Transparency International släpper troligen snart en rapport om skydd för whistleblowers. Vill passa på att tipsa om ett examensarbete "Anställdas yttrandefrihet och kritikrätt" av Frida Jakobsson som väl beskriver dagens rättsläge, den norska lagen och lagförstärkningar som gjorts i England.

KGE

Ta bättre till vara på utländska akademiker!

Har idag besökt Saco för att tala med nye ordföranden Göran Arrius om hans och Sacos syn på att snabbare få utländska akademiker in på arbetsmarknaden och i rätt jobb. Det tar idag alltför lång tid att validera och komplettera utländska utbildningar och alltför många utländska akademiker har jobb de är överkvalificerade för.

Bland annat talade vi om ett lyckat projekt i Västra Götaland och ett lyckat mentorprojekt för utländska akademiker som Jusek anordnat. Sveriges ingenjörer är tydligen också på gång med mentorprojekt. Vad det handlar om är att projekt och arbetssätt som varit lyckade behöver få spridning och inte bara vara lokala engagemang.

Vi talade också om att bemanningsföretag ofta är en väg in i arbete för personer med utländsk härkomst. Igår lanserade tankesmedjan Fores en rapport ”Diskriminering eller reglering – vad hindrar etablering?”. Bland annat kom forskarna fram till att bemanningsföretag diskriminerar mindre, liksom kvinnliga chefer.

För en kort tid sedan besökte jag Arbetsförmedlingen i Norrköping för att följa upp hur etableringsreformen fungerar. Reformen trädde i kraft för ungefär 11 månader sedan och syftet är att nyanlända snabbare ska få jobb och kunskap om sina rättigheter och skyldigheter i Sverige.

Mitt intryck var att det nya arbetssättet fungerar väl. Stödet till nyanlända är betydligt snabbare och mer individualiserat. Den obligatoriska samhällsinformationen på minst 60 timmar verkar mycket nyttig. Rent av konstigt att denna information inte funnits tidigare! I framtiden bör fler än de som omfattas av etableringsreformen få ta del av samhällsinformationen.

På Saco diskuterade vi etableringsreformens betydelse för akademiker. Reformen är bra, var beskedet, men det kan vara för kort tid att planen för etablering sträcker sig över två år. För en akademiker, t.ex en jurist, är det rimligt att tänka sig att validering, svenskundervisning och kompletterande utbildning tar längre tid än två år.

Å andra sidan måste validering och komplettering snabbas upp! Riksrevisionen kom nyligen med en utvärdering ”Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning” där de bland annat pekar på hur mycket samhället skulle tjäna på att skynda på denna process. Här en DN-debattartikel i ämnet. Regeringen håller med om brister och svarar på vilka planer de har för åtgärder i en skrivelse som skickats till riksdagen.

Mina planer är att fortsatt driva på för att underlätta för fler akademiker med utländsk utbildning att snabbt komma i rätt arbete. Med det stora generationsskifte som är på gång är det särskilt angeläget ta till vara på dessa människors kunskap. Det lönar sig ur alla aspekter.

Imorgon ska jag träffa utländska doktorander vid Linköpings Universitet. Ska bli kul!

KGE

Besök i Motala och Norrköping om infrastruktur, lärlingsutbildning och etableringsreform

Var igår i Motala, bl.a. för att titta på hur bron över Motalaviken fortskrider. Här kan man följa bygget i realtid med web-kamera. Häftigt att ha varit med om att ta ett beslut att bygga något (som man funderade på att bygga i nästan 70 år ) och nu se det byggas! Bron är en del av en ny riksväg 50 och så bygger man samtidigt dubbelspår för järnvägen mellan Motala och Mjölby för att godset bättre ska komma fram. Tillsammans med Kjell Fransson, gruppledare för FP i Motala, åkte vi hela sträckan och kollade av hur det går. Om två år ska det vara klart!

Besökte också Motalas två gymnasieskolor – Platensgymnasiet och Carlsunds Utbildningscentrum. Stor oro på Platens med tanke på att den röda majoriteten i Motala nu talar om att skära ned så mycket att skolan kan behöva läggas ned. Det vore sällsynt oklokt att lägga ned Motalas enda gymnasium för teoretiska program och låta eleverna pendla till en annan ort. Skola är en kommuns kärnuppgift! Hur som helst var det roligt att träffa elever och tala demokrati och politik och frågor som de funderar kring, t.ex. kriminella gäng.

Sedan åkte jag till Carlsunds för att lyssna till de som byggt upp den mycket framgångsrika lärlingsutbildningen. Ungefär 100 elever går nu lärlingsutbildning där och en mycket stor andel får jobb efter utbildningen. Nu ska de också starta upp med lärlingsutbildning för vuxna. Bravo!

På måndag besöker jag arbetsförmedlingen i Norrköping för att lyssna hur arbetet med etableringsreformen går. Det är nu 10 månader sedan Alliansen, med FP i spetsen, tog beslut att göra reformen i syfte att öka möjligheterna för nyanlända att snabbare få jobb. Dags för en första uppföljning!

KGE