fredag 26 februari 2010

Vilka vägar och järnvägar ska byggas till 2021?


Under mars månad ska regeringen besluta om vilka infrastrukturprojekt (i huvudsak vägar och järnväg) som ska byggas fram till 2021. Förra året beslutade riksdagen att staten ska satsa 417 miljarder kronor på infratruktur, ungefär hälften på underhåll och hälften nya projekt.

Inför regeringens beslut om vilka nya projekt som ska byggas för cirka 200 miljarder har vi i folkpartiet skapat en referensgrupp med folk från landets olika väderstreck där vi får tycka till. Jag representerar landets östra del.

För mig är det viktigt att framhålla att Sverige ska bygga för höghastighetståg (läs Ostlänken). Troligen blir det inte klart med beslut om byggstart i mars, utan det handlar om att åtminstone få fram pengar för att fortsätta att grundligt undersöka förutsättningarna för höghastighetsbanor.

När det gäller fördelningen av pengar till väg/järnväg anser jag att det är viktigt att se till att järnvägen avlastas så att tågen kan gå i tid och gods kan flyttas över till dem. Nu går bara vartannat tåg till Stockholm och de är fullbokade. Det är oacceptabelt.

Eventuellt bör det också satsas lite mer på sjöfart för att få över godstransporter dit för att öka framkomlighet på väg och järnväg.

För övrigt ställer jag mig bakom trafikverkens plan. Läs gärna den och kom med synpunkter snarast.

Nu ska jag springa till tåget och hoppas att det är i tid, för ikväll ska vi ha middag med gäster...

KGE

måndag 22 februari 2010

Hur ser framtidens läkarutbildning ut?



I fredags besökte Barbro Westerholm, socialpolitisk talesman för fp, Reza Zarenoe, landstingspolitiker för fp i Östergötland och jag Sveriges bästa läkarutbildning som ligger... gissa var? I Linköping på Hälsouniversitetet, förstås.

Vi besökte bl.a. Clinicum som är studenternas praktikplats. Där fanns dockor i samma vikt som människor, som kunde andas och med puls. Det fanns konstgjorda armar att öva injicering i och sår att sy ihop. Allt så lika verkligheten som möjligt för att studenterna ska vara redo att gå ut i verkligheten den dag de tar examen.

Linköpings tidning har oss på förstasidan idag. Läs artikeln här!

KGE








onsdag 17 februari 2010

Dawit Isaak i utrikespolitisk debatt och jag frågar statsministern om framtida strategi för klimatet

Idag har det varit utrikespolitisk debatt i kammaren. Nytt för i år var att Carl Bildt nämnde en person i utrikesdeklarationen: Dawit Isaak. Cecilia Wigström, ordförande för den tvärpolitiska Dawits-Isaak gruppen, höll ett lysande tal om Dawit och ägnade andra delen av talet till Belarus eller Vitryssland som landet också kallas.

Det är verkligen tråkigt att Cecilia ska lämna Riksdagen och inte ställer upp till omval! Hon har varit en stark förespråkare för demokrati och mänskliga rättigheter. Inte bara i Sverige, utan jag har också på en restaurang i Minsk sett henne hårdnackat läxa upp diktaturens lakejer iklädda den förnämliga titeln parlamentariker. Hon såg igenom deras snack och sa det rakt ut. Lika tydligt som talet idag i kammaren.

Expressen har gjort en serie om vad vi riksdagsledamöter gjort för Dawit Isaak. Här är mitt svar.

Igår ställde jag en fråga till statsministern i kammaren som handlade om hur EU ska gå vidare med klimatarbetet. Efter att klimatmötet i Köpenhamn brutit ihop, måste det nu till en ny strategi. Vissa länder har klart mer ansvar än andra (EU + 16 länder står för 90% av CO2-utsläppen). Dessa länder beöver sätta sig ned och diskutera vilka åtgärder de ska vidta. På FN-mötet var det de som ville minst som gick hem som vinnare. Vi kan inte acceptera det med tanke på kommande generationer!

Statsministerns svar på min fråga var intressant. Han sa att han absolut var beredd föra diskussioner om former för att ett begränsat antal länder sätter sig ned och diskuterar åtaganden. Han sa dock att så länge USA inte är med så kommer det inte att gå. Repliksvaret handlade till stor del om inrikespolitik i USA, mycket för att möjligheterna för att USA ska bidra till en positiv klimatpolitik har försämrats sedan köpenhamnsmötet.

Läs gärna utfrågningen av statsministern här. Min fråga + svar finns under anförande nummer 40-44.

KGE

måndag 15 februari 2010

E22an. Förbifart behövs, men hur komma över Göta kanal?

Idag har jag och Nina Larsson, fp:s talesperson i trafikfrågor, besökt Söderköping och Valdemarsvik för att informera oss om läget beträffande E22an. På bilden syns också Magnus Berge, kommunstyrelsens ordförande i Söderköping.

Om ungefär en månad ska regeringen ta beslut om vilka trafikprojekt i Sverige som ska byggas fram till 2021. Idag går E22an genom Söderköping, vilket betyder europaväg genom staden, 7 trafikljus och stopp vid broöppning över Göta Kanal. På sommaren kan det ta en timme bara att passera Söderköping.

E22an behöver förstärkas genom en förbifart vid Söderköping så att trafiken mellan Norrköping och kusten kan flyta på smidigt. Idag ligger förbifarten med i planen för att börja byggas år 2016, men det gäller att fortsätta att strida för den. Ju förr första spadtaget tas desto bättre.

Det stora tvisteämnet är inte förbifarten, utan hur man ska ta sig över Göta Kanal. Ska det lösas genom en båtlyft, en bro eller en tunnel?

I Valdemarsvik kom allmänheten till ett möte som vi i fp bjöd in till. De menade att en förbifart vid Söderköping är en överlevnadsfråga för Valdemarsvik. Det fanns en påtaglig irritation över att förbifarten inte byggts tidigare och också en viss misstro för att Söderköpings kommun mest skulle intressera sig för sitt lokala intresse och båtlyften som en turistattraktion. "Vi vill ha en snabb tidtabell för förbifarten och exakt hur lösningen ser ut det är inte så viktigt" var beskedet där. Men en högbro skulle sitta fint menade många.

Nina och jag manade valdemarsviksborna att söka dialog med söderköpingsborna för att tillsammans hitta en lösning. Det är viktigt med regional samsyn när trafikprojekt ska framhållas i konkurrens med andra landsdelar.

Jag jobbar denna månad, inför regeringen beslut, med att framhålla att förbifarten måste byggas och att tillräckligt mycket resurser måste avsättas för att längre fram kunna bestämma vilken lösning som är bäst för att komma över kanalen.

KGE


lördag 13 februari 2010

Efter framgång med Skepparpinan är det dags för E22an

Idag firar Folkpartiet i Motala 100 år. Jag ska dit och tala på årsmötet och sen är det fest! Motala är en kommun där det händer mycket spännande politiskt. Främst tänker jag på Riksväg 50 som går genom centrum där trafiksituationen kännetecknats av kaos med vältande lastbilar. Efter mer än 60 år av diskussioner ska förbifarten och bron Skepparpinan äntligen byggas!

Åtskilliga gånger har jag varit i Motala för att kämpa för en förbifart. Bl.a. har jag cyklat i demonstration och visat den förfärliga situationen för politiska talespersoner i trafikfrågor. Nu är det klart att NCC börjar bygga i sommar och 2013 står Skepparpinan på plats. Härligt!

På måndag åker jag till Söderköping/Valdemarsvik tillsammans med folkpartiets talesperson i trafikfrågor, Nina Larsson. Det handlar förstås om att påverka för att en ombyggnad av E22an och att en förbifart vid Söderköping får så hög prioritet som möjligt när nationella beslut om infrastruktur ska tas i vår. Nina och jag deltar i ett möte för allmänheten om E22an samma kväll (den 15 feb ) i Valdemarsvik kl. 19, i Funkishuset.

Efter framgång med Rv50 är det dags för E22an!

tisdag 9 februari 2010

USA stärker forskningen. Hur gör Europa?

Träffade just forsknings- och högskoleminister, Tobias Krantz, som kommit hem efter en vecka i USA. Han berättade om den amerikanska statsbudgeten som presenterades förra veckan. Trots enorma underskott får forskningen rejäla anslag. Tobias berättar att Obama-administrationen inneburit ett mentalt skifte i den amerikanska forskningspolitiken - och rejält ökade anslag. President Obama omger sig med vetenskapsmän och han lyssnar på dem. Till exempel är energiministern Nobelpristagare. Amerikanarna värnar mångfald i finansieringen och tvekar inte att satsa hårt på eliten.

Idag har jag haft möte med statsministern inför toppmöte på torsdag då regeringscheferna ska diskutera EUs tillväxtstrategi fram till år 2020. Jag hoppas att EU sneglar mot USA:s forskningspolitik och inser att framtiden inte ligger i jordbruksstöd, utan i högteknologi och miljö. Nedslående var att höra statsministern berätta att förutsättningarna att få med USA i arbetet mot klimatförändringarna försämrats. På torsdag lägger EUs ledare upp strategin efter Köpenhamntoppmötet och inför klimattoppmötet i Mexico i november. Det gäller att EU inte sackar efter i ledarskapet, och de sämre förutsättningarna för klimatvänlig politik i USA måste mötas med ännu större påtryckningar från EUs sida.

Imorgon deltar jag i ett seminarium om språk på riksdagen. Bl.a. ska det handla om när man ska börja språkundervisningen för att det ska ge bäst resultat. I panelen sitter bland annat Martin Ingvar, världsberömd hjärnforskare vid Karolinska institutet, som ska tala om barns utveckling och tidig språkinlärning. Spännande!

KGE

torsdag 4 februari 2010

Klimat-miljö-fattigdomsbekämpning och storpolitik på ett bräde




Har idag varit på ett mycket intressant seminarium med Stockholm Environment Institute. Vad som är spännande med detta institut är att de jobbar i skärningspunkten vetenskap-politik. De producerar bl.a. rapporter för att skapa politiska beslut som leder till hållbar utveckling.

Johan Rockström är chef för SEI. Han har nyligen publicerat en artikel i den kända vetenskapliga tidskriften ”Nature” som handlar om jordens gränser. Tillsammans med 28 vetenskapsmän har han identifierat nio processer som drivs av mänsklig aktivitet som inte får övergå vissa värden, för då finns det risk för stora katastrofer. Forskarna kommer fram till att för tre av dessa områden brinner det i knutarna: klimat, biologisk mångfald och kvävetillförsel.

Seminariet som idag hölls för miljö- och jordbruksutskottet och utrikesutskottet handlade om fortsättningen efter Köpenhamnskonferensen som ju var ett stort misslyckande. I söndagens DN fanns en intressant artikel om hur det gick till när 130 statschefer träffades och det blev pannkaka. Vad gör vi i EU nu? Hur ställer vi oss i förhållande till USA och Kina? Hur tänker de? Helt klart har klimatfrågan blivit storpolitik och geopolitik. Nu måste vi hålla i och inte nedslås av motgångarna!

Vi talade också om klimatförändringar och miljöpolitik ur de fattigas perspektiv, som ju är de som kommer att drabbas hårdast. År 2050 kommer det att finnas 9 miljarder människor på jorden. Tydligen går detta inte att stoppa. Frågan är hur jorden ska klara matproduktionen, särskilt med tanke på att det kommer att bli varmare med mindre tillgång till vatten i utvecklingsländer?

Arno Rosemarin pekade på att fosfor, som används i gödsel, håller på att ta slut och därmed ökar matpriserna. Han menade att prisökningarna på mat under 2008 berodde på ökat pris på fosfor och olja. Fosforläckagen är dessutom stora och skapar övergödning. Sverige är unikt i att återvinna fosfor. Detta pekade SEI som en klart underskattad framtidsdiskussion.

Ja, det var ett spännande seminarium där klimat-miljö-fattigdomsbekämpning och storpolitik var i en skön blandning. Dags att gå hem och försöka göra politik av det.

KGE

onsdag 3 februari 2010

Läget sämre i Afghanistan - Seminarium på riksdagen

Idag arrangerade Folkpartiet och Vänsterpartiet tillsammans med Svenska Afghanistankommittén, SAK, ett seminarium i Riksdagen för att öka kunskapen om asylsökande från Afghanistan. Diana Janse, UD-diplomat, som nyss utkommit med sin bok ”En del av mitt hjärta lämnar jag kvar” har lite tillspetsat sagt att man skulle kunna beskriva Afghanistan som ett land som alla känner till, men som få vet något om.

Migrationsverket har idag sagt att situationen i Afghanistan förvärrats och att det råder väpnad konflikt i en större del av landet, men inte i hela. Uttalandet kan leda till att fler afghaner får stanna i Sverige. Idag får cirka 70% av de afghanska asylsökanden uppehållstillstånd.

Thorbjörn Pettersson, generalsekreterare för SAK, beskrev läget i Afghanistan. Ett sammanfattande ord är "kaos". Nu ska 40.000 ytterligare soldater från USA sändas in. Är det ökad militär närvaro som krävs?
Pettersson underströk vikten av bistånd och civila insatser. Att amerikanska försvaret också fått ansvar att kanalisera bistånd, var något han kritiserade och han sa något i stil med att ”De är inga bra biståndsarbetare, liksom att jag inte är bra på försvar.” Läget i Afghanistan är dock så instabilt att det är tillsammans som säkerhetsfrämjande trupper och bistånd gör skillnad.

Svenska Afghanistankommittén har som huvudfokus att hjälpa till med skola, stöd till funktionshindrade och hälsovård för kvinnor och barn. Ordet ”kaos” räcker inte för att beskriva dessa människors bedrövliga situation. Omvärlden får inte förhålla sig passiv.

KGE
Nina Larsson (fp) deltog i panelen. Här kommentar på hennes blogg.

tisdag 2 februari 2010

Ny EU-minster - Grattis Birgitta!


Birgitta Ohlsson, uppvuxen i Linköping, blir Sveriges nya EU-minister. Grattis Birgitta!

Birgitta är en energisk person med ett stort engagemang för internationella frågor. Hon brinner för demokratifrågor och det är en stor tillgång i EU-arbetet.

EU:s huvuduppgift är att bidra till fred och demokrati - både inom unionen och i omvärlden, genom unionens utvidgning och utrikespolitik. EU behöver också stärkas vad gäller folkligt inflytande och insyn. Kampen mot korruption måste vara orubblig. Detta är något som Sverige, inte minst genom en drivande EU-minister, fortsatt bör bidra med!

KGE

måndag 1 februari 2010

HUS-avdrag har varit en succé - sista ansökningsdag idag

”Antalet ansökningar om utbetalning av skattereduktion från företag som utfört hushålls- och ROT-arbeten har ökat kraftigt och överträffar alla förväntningar.”

Så står det på Skatteverkets hemsida. Idag är sista dagen att lämna in ansökan om avdrag om man ska få skattereduktionen före midsommar.

Alliansregeringen införde 1 juli 2007 ett RUT-avdrag för hushållsnära tjänster. 2008 introducerades ROT-avdraget som ett led i att bekämpa nedgången i byggsektorn. Dessa avdrag har alltså överträffat alla förväntningar!

En undersökning från Almega visar att RUT-avdraget skapat minst 7300 nya heltidsjobb. Säkerligen har fler än så fått vita jobb, eftersom flera i denna bransch jobbar deltid. Därtill har vanligt folk kunnat köpa hjälp och därmed kunnat ägna sig åt jobb de är bra på, vara med sin familj eller helt enkelt fått mer fritid.

Om nu RUT skapat jobb, nya företag, minskat den svarta sektorn och bidragit till jämställdhet (för vi vet ju att det fortfarande är kvinnor som gör mest arbete i hemmen), varför envisas då vänstern att ta bort RUT om de vinner valet? För att det var alliansens idé, troligen.

KGE