Nej tack till gift i våra kroppar, hem och miljö!

Nu har jag ställt en skriftlig fråga till miljöministern om behovet av åtgärder mot kadmium för att skydda människor och miljö.

På olika sätt behöver vi agera för att förebygga och minska skador från kemikalier och olika ämnen som används på ett farligt sätt. Idag finns det alldeles för lite kunskap och information om vad vanliga produkter innehåller. Detta kan ge sjukdomar och skador hos människor och i miljö. Grundämnen kan också vara mycket giftiga om de hamnar fel. Särskilt utsatta är barn.

Våra hem är idag fulla av kemikalier på gott och ont. Ett problem är att vi inte vet var de finns. Visste du att det t.ex. går åt cirka tre kg kemikalier att tillverka en t-shirt av bomull? En del finns kvar i textilierna när vi använder dem och lämnar sedan våra hem via tvätten ut i avloppet.

Mycket kadmium kommer till reningsverken via konstnärs- och hobbyfärger. T.ex. kan reningsverken säga om det finns en konstskola i deras verksamhetsområde genom att analysera halterna av kadmium.

”Kadmium är på väg att bli ett folkhälsoproblem. Många svenskar utsätts för så mycket kadmium att det finns risk att det bidrar till skador på skelett och njurar.” Så skriver Kemikalieinspektionen i mars 2011 i den handlingsplan för en giftfri vardag som var svaret på ett regeringsuppdrag givet 22 dec 2010.

Effekter av för kadmium i människan kan man läsa om i Kemikalieinspektionens riskbedömning av kadmium med mineralgödsel i fokus. Här nämner DN och TT nyligen gjorda studer som visar att kadmium är farligt även i små mängder.

Frågan jag just lämnat in tar upp problemen med kadmium och nämner särskilt färger och gödsel. Jag hoppas miljöministern lämnar ett bra svar om vilka åtgärder han avser vidta för att skydda människor och miljö från kadmium.

Här får du tips om vad DU kan göra för att minska gifterna i ditt hem och i miljön.

KGE

PS. Blev glad i morse då jag såg att regeringen i budgetpropositionen föreslår flera miljarder för underhåll av järnvägen. Just vad jag talat varmt om och som jag nämnde i förra blogginlägget. Bra för både tillväxt och miljö. Bifall!

EU byggdes för att hantera kriser

Det är roligt att se att svenska folket blir allt mer positivt till svensk medelmskap i EU. Det visade en SOM-rapport som presenterades häromdagen. Samtidigt är det trist att vi fått in ett parti i Sveriges riksdag som har en sällsynt dyster syn på europeiskt samarbete. Nu liksom tävlar Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet om vem som kan vara mest emot EU.

Därför kändes det viktigt att idag delta då riksdagens utrikesutskott debatterade utvecklingen i EU under senaste året. Jag företrädde Folkpartiet. EU-minister Birgitta Ohlsson deltog också, men hon får sägas representera regeringen i detta sammanhang.

Jag talade om tre områden där EU har utmaningar och dessa kan bara lösas gemensamt: 1. Miljö och klimat, 2. Ekonomi och den fria rörligheten och 3. Demokrati och mänskliga rättigheter i Nordafrika och Mellanöstern.

Europas länder påverkar varann. EU behövs för att se till att vi löser problemen tillsammans istället för att kasta besvären till någon annan eller rent av gå ut och kriga om hur saker ska vara. Låter det senare otänkbart? Det är bara att konstatera att så hände förr. "Bättre med byråkrater än soldater" har FP:s europaparlamentariker Marti Paulsen klokt och snärtigt sagt.

Det är med gemensamma krafter vi skapar frihet, välmående och utveckling i Europa och omvärlden. Det går inte att lösa gränsöverskridande problem med självcentrerade lösningar. Vissa länder har det särskilt tufft nu. Men de måste lyfta blicken och se långsiktigt - det duger inte att sluta sig! Sverige bör hjälpa dem på traven. Så var det sagt.

Nedan hela anförandet för den som orkar.

KGE


........................................

Fru talman!

Tillsammans gör vi skillnad. Därför har vi inom Folkpartiet – mer än något annat parti – alltid sett till EU:s möjligheter. Genom vårt medlemskap i EU kan vi nå långt längre än vad som annars hade varit fallet. Det gäller inte minst frågor som miljö, ekonomi och den fria röligheten och demokrati och mänskliga rättigheter.

Miljö

Klimat och miljö är ett alldeles uppenbart område där det behövs ett kraftfullt och bindande internationellt samarbete. EU har varit ledaren i det globala klimatarbetet och ska fortsatt vara det. Tyvärr har klimatarbetet något tappat fart. Sverige har nu en uppgift i vara en pådrivande kraft för att återigen få klimat och miljöpåverkan högt på toppmötenas dagordning.

För mig som Folkpartist har det varit glädjande att de akuta problemen kring förlust av arter och livsmiljöer, det som vi kallar för biologisk mångfald fått ökat fokus i EU och världen under det gångna året. Året 2010 var det det internationella året för biologiska mångfaldens år. Det var fantastisk att det blev ett genombrott i Nagoya. I början av maj i år presenterade EU-kommissionen en strategi för biologisk mångfald i EU för det kommande decenniet. Nu gäller det att alla länder också vidtar ambitiösa åtgärder.

Under det svenska EU-ordförandeskapet gavs havsfrågorna en hög prioritet och östersjöstrategin antogs. Under 2010 har det pågått arbete för att genomföra strategin. Sverige måste fortsatt driva på för värnandet av den biologiska mångfald i haven och för krav på minskad tillförsel av gifter till Östersjön.

En verklig utmaning internt i EU är att göra något åt de omfattande jordbrukssubventionerna. Förutom att EU:s jordbrukspolitik kostar Europas skattebetalare 600 miljarder kronor per år – pengar som skulle göra strörre nytta om de exempelvis satsades på forskning – så är subventionerna i vissa fall också är direkt skadliga för miljön. Bara subventioner som bidrar till kollektiv nytta, såsom biologisk mångfald, djurskydd och en omställning till ett miljö- och klimatsmart jordbruk bör finnas kvar. Det vore långsiktigt bäst för miljö, bönder och konsumenter.

Ekonomi

Sverige är en liten öppen ekonom, väl integrerad med de andra europeiska ländernas ekonomier. Vårt välstånd grundar sig till stor del på handel med andra länder. Får andra länder problem märks det hos oss.

Många länder drabbades hårt av den djupa finanskrisen 2008/2009. Nästan alla EU:s medlemsländer bär fortfarande en tung börda i form av underskott i statsfinanser och stora skulder. Sverige är ett lysande undantag. Med ordning i de offentliga finanserna och viktiga reformer i bagaget- och inte minst med fokus på arbetslinjen - har vi klarat oss bra.

Några iakttagelser från krisen kan göras. Flera länder följde inte i goda tider de regelverk som ställts upp för de nationella ekonomierna och därmed fördjupades krisen. EU måste nu se till att efterlevanden av stabilitets och tillväxtpaktens regler blir bättre.

Krisen visade också hur gränsöverskridande bankverksamheten är och att nationella regelverk är otillräckliga för att möta gränsöverskridande risker. Hur en bank agerar i ett land kan slå mot ett annat land. Regelverken i andra länder måste alltså vara bra för att vi ska kunna känna oss trygga. Därför är EUs arbete för tillsyn på finansiella marknader så viktigt.

Europas ekonomier hänger ihop. Det är av stor vikt för oss i Sverige att vi är med och ser till att EU samlas kring de bästa lösningarna.

Demokrati och mänskliga rättigheter i Nordafrika och Mellanöstern

Slutligen vill jag säga något om utvecklingen i Nordafrika och Mellanöstern. När den arabiska våren påbörjades var vi många som hade samma förväntansfulla känsla som efter murens fall 1989. Framgångarna som demonstranterna i Egypten och Tunisien uppnått är förstås fantastiska – att dessa länder om än på lite skakiga ben - är på väg mot en demokratisk utveckling.

Vi har dock i flera länder sett uppror efter uppror som slagits ned. I Iran hann demonstrationer knappt påbörjas innan regimen satte stopp för folkets förhoppningar om en frihetens vår. I Syrien dödas dagligen fredliga demonstranter och dödsantalet är nu uppe i flera hundra. När det gäller Libyen var det lovvärt att FN lyckades samla sig kring en FN-resolution och att Sverige nu deltar med JAS-plan.

Lärdomen från detta är att EU på ett tydligare sätt måste fokusera på demokrati och mänskliga rättigheter i sina kontakter med Nordafrika och Mellanöstern. Det behövs bredare kontaktnät och långsiktiga samarbeten med det civila samhället, liksom ett mer omfattande demokratibistånd. EU måste också bli bättre på att ta ett gemensamt ansvar för de flyktingsströmmar som blivit följden av demokratikampen.

Avslutning

EU byggdes för att hantera kriser. Just nu har vi många utmaningar att hantera i Europa.

Många länder har de senaste åren efter finanskrisen varit under enorm ekonomisk press. Det finns en ökad främlingsfientlighet och minskad tolerans mot minoriteter i många medlemsländer. Det finns signaler om en nationell slutenhet och protektionism.

Det är inte vägen framåt. Detta är på tvärs mot våra liberala värderingar om tolerans och fri rörlighet för människor och varor. Det är också på tvärs mot hela EU:s ide om att genom frihandel och fri rörlighet bidra till ökad tillväxt och välstånd i vår del av världen.

Vi i Sverige har en uppgift att få fler i EU att lyfta blicken och satsa långsiktigt. Det är med gemensamma krafter och ansträngningar vi skapar frihet, välmående och utveckling för oss i Europa och i andra delar av världen.

SLUT

Sverige kan bli bättre på avfallshantering!

Idag har det varit riksdagsdebatt om avfall och kretslopp. I flera år jag motionerat och engagerat mig för förbättrad avfallshantering. Anledningen är enkel: tar vi klokare hand om vårt avfall förbättrar vi förutsättningarna för hälsa för människor och djur, gifterna minskar i miljön, klimatpåverkan blir lägre och vi får en förnuftigare hushållning av energi och råvaror.

Det ska vara lätt att göra rätt: Information ska vara lättillgänglig och insamlingssystemen ska vara inbjudande att använda.

I år har jag lagt extra krut på att lyfta frågan om information kring avfallshantering. Här hittar du min motion och här kan du lyssna till mitt anförande idag i kammaren . (Tillägg torsd 5 maj: Här finns debatten i skrift - mitt anförande är nr 17.)

Det ska inte behöva vara någon tvekan för konsumenter var man ska lämna sitt avfall för att göra rätt. Idag är informationen spretig och ofullständig. Får konsumenter inte bra information är det lätt att avfall hamnar fel!

Kommunerna har ansvaret att informera sina invånare. Hur informationen ges varierar mycket beroende på var man bor. Därtill är märkningen och informationen på varor otillfredsställande. Särskilt måste märkningen på det farliga avfallet bli bättre.

Det finns beräkningar på att runt 2 kg per år och person farligt avfall och elavfall hamnar i hushållssoporna - dvs fel! Till viss del beror det nog på att avfallet inte upplevs som farligt – vi har ju haft det i våra hem. Men batterier, energilampor, ugnsrengöring och insektsmedel är mycket skadligt om det hamnar i miljön. Det behövs mer kunskap och ökad service i insamlingen av dessa varor.

Även informationen på återvinningsstationerna är otillräcklig. I debatten gav jag förslag på några idéer för att stärka informationen. Jag nämnde att man skulle kunna skapa en nationell hemsida med information om hur man hanterar de flesta varor, möjlighet till telefon på återvinningsstationer för att man enkelt ska nå någon som kan ge vägledning för rätt sortering. Det behövs också fler pedagogiska bilder och information på fler språk.

I internationella jämförelser är Sverige ganska bra på att hantera avfall. Det betyder inte att vi kan slå oss till ro. Krafttag behövs för att bryta de stadigt ökande avfallsmängderna. Mellan år 1997 och 2008 ökade genomsnittet avfall per person i Sverige med 100 kilo. Nu är vi uppe i nästan 500 kilo avfall per person/år. Sverige är det land i EU som har högst förbränning – vi är inte bäst på materialåtervinning. Potentialen för ökad återvinning och klokare avfallshantering är stor.

Jag väntar med spänning på Naturvårdsverkets nationella avfallsplan som ska komma till sommaren. Den nuvarande är från 2005. Det är dags för nya tag! Men det är inte bara en myndighet som behöver tänka till. Framtida diskussion om avfallet behöver vara livfull i i hela samhället. Ständigt behöver diskussion pågå för att motivera till nya idéer, men vi måste också hela tiden agera för framsteg. Små förbättringar varje dag gör Sverige till ett föregångsland!

KGE

Klimatförändringar kräver klimatbistånd och miljöteknik

Idag är Moderaternas Gunilla Carlsson framsidesnyhet på Corren. Det är roligt att Gunilla Carlsson blivit medlem av FN-panelen om global hållbarhet. Gunilla har gjort en hel del bra för att se till att svenskt bistånd blir verkningsfullt. Så stort grattis till Gunilla. Men hur ser egentligen Moderaterna på klimatbiståndet i förhållande till annat bistånd?

Under året som gått har jag ställt ett flertal frågor till statsministern med olika vinkel på klimatfrågan. Jag har tagit upp frågor om klimatflyktingar, EU:s relation till USA för att öka möjligheten att påverka dem, skogen och den biologiska mångfalden i klimatarbetet och senaste frågan handlade om klimatbiståndet.

Det kommer framöver att bli nödvändigt att satsa stora biståndssummor på klimatåtgärder i fattiga länder. Vissa klimatåtgärder, exempelvis insatser för rent vatten och odlingsbara jordar, kan ses som utvecklingsbistånd. Men till största delen behöver klimatbiståndet läggas till det traditionella biståndet, som bl.a. handlar om insatser mot mödradödlighet och grundläggande utbildning. På politikerspråk talar man om ifall att klimatbiståndet ska vara ”additionellt”, dvs läggas till det traditionella biståndet.

Jag menar att det är det senare är det enda rätta. Biståndet måste framöver öka för att rymma både möjligheten att nå milleniemål och göra insatser för att hantera och hejda klimatförändringar.

Statsministerns svar till mig i frågan om ”additionalitet” (anf 103) var undvikande. Han sa att det räcker med att 0,7% av BNI går till bistånd och att Sverige är uppe i över 1%. Han menade att varje svenskt riksdagsparti får föra en diskussion om hur man ska ha det.

Vi i FP är klara med att klimatbiståndet behöver ökas. Jag hoppas att Gunilla Carlsson har kraft att förklara för Moderaterna varför satsningar för minskad mödradödlighet, utbildning och demokrati inte ska behöva betala priset för klimatåtgärder.

Därtill ska vi från svensk sida erbjuda tekniklösningar. Östergötland, där det finns många miljöteknikföretag, har mycket att ge på den fronten.

KGE

PS Här finns länk till artikel i Linköpings tidning från Carinas Bobergs och min presskonferens om utbildning och jobb till unga.

Liberalism betyder mångfald - också i miljön!

Mitt favoritradioprogram är Sommar i P1. För några dagar sedan lyssnade jag på Lars Jonsson, konstnär och ornitolog. Han höll ett intressant program om målandet och fascinationen för fåglar, men tog också upp den dystra sidan med hotet mot fåglarna och den biologiska mångfalden. Han nämnde några saker han genast ville se: att ett pris sätts på ekosystemtjänster och att Sverige ska ratificera EU:s landskapskonvention.

Idag fick han och många andra svar från Folkpartiet genom att en rapport med förslag inom miljöområdet presenterades.

Vi i folkpartiet har vid sidan av klimatfrågan pekat ut en god havsmiljö och skyddet av hotade arter och bevarandet av biologisk mångfald som huvudsutmaningar inom miljöområdet.

Varje dag försvinner hundratals arter för att aldrig återkomma. Vi vill göra mer än att sätta pris på ekosystemtjänster och ratificera EU-konventionen. De nationella resurserna till bevarandet av biologisk mångfald behöver troligen höjas och Sverige måste vara pådrivande för höga ambitioner inom EU.

Ett förslag för att stärka havsmiljön handlar om att höja beredskapen för oljehot i Östersjön. Inte minst BP-katastrofen utanför USA:s kust förskräcker. Ett vardagsnära förslag mot övergödning är att förbjuda fosfater även i handdiskmedel. Alliansen har under mandatperioden infört förbud mot fosfater i såväl tvättmedel som maskindiskmedel. Dags att ta ett steg till.

Läs gärna rapporten och kom med synpunkter och förslag till mig, som är en av fp:s representanter i riksdagens miljö- och jordbruksutskott.

Eftermiddagen har jag tillbringar på Skänninge marken och talat med människor om allt möjligt. Kom därtill hem med en ny, efterlängtad plånbok. Bra dag!

KGE

Kort från Almedalen - Glad sommar!

Hemma från Almedalen 2010. Väskan är full av böcker, broschyrer och gotländsk mat (särskilt salmbärssylten är jag nyfiken på). Almedalsveckan har slagit nya rekord. Skulle man följa alla seminarier sägs det att man skulle ha att göra tills nästa års almedalsvecka. Det gäller att plocka russinen i kakan och välja!

En nyhet är att en stor del av seminarierna går att följa på webben. Almedalen kan alltså avnjutas var som helst. Toppen! Men att vara på plats i Visby ger en oslagbar fördel och det är alla de spontana samtal som uppkommer i montrar, gathörn, kaféer. Folk åker till Almedalen för att samtala!

Bästa seminariet som jag gick på handlade om höghastighetsbanor och arrangerades av Future Rail Sweden. Jag blev där fångad av Corren och det blev en bra artikel ”Politiker i otålig väntan på Ostlänk”i tisdagens tidning. Mitt budskap var att politiker måste vara visionärer och våga satsa på höghastighetsbanor mellan Sveriges största städer och ut till övriga Europa. Ostlänken ska vara en del av en längre höghastighetsbana. Samtidigt ska byggandet ske på ett ansvarsfullt sätt eftersom det är en mycket stor investering. Därför behöver det också undersökas om privata pengar kan vara med och finansiera.

I ett seminarium om förpackningar och deras miljöpåverkan arrangerat av Skogsindustrierna representerade jag Alliansen. Jag talade om att det behövs mer åtgärder för att göra det enkelt för konsumenter att göra bra miljöval och att drivkrafterna behöver stärkas för att producenter ska tillverka mer miljövänliga produkter som är enkla att återvinna.

Med detta önskar jag alla läsare glad sommar. Återkommer med bloggandet i augusti. Då är det valkampanj!

KGE

Full fart i riksdagen inför sommaravslutning

Sommaren står för dörren. Riksdagens portar har stängts för denna mandatperiod. Men det politiska livet avstannar inte. Tvärtom kommer valrörelsen göra att fler funderar över samhällets utveckling. Valrörelse betyder för mig många samtal. Jag åker i juli till Almedalen för att mingla och delta i två seminarier om miljöfrågor.

Det blev några intensiva avslutande dagar i riksdagen -min sista riksdagsdebatt denna mandatperiod handlade om svenska miljömål. Jag har suttit med i en utredning om hur dessa kan moderniseras. Debatten handlade om hur vi mäter de stora miljömål vi ska nå inom en generation. Det finns 16 stora mål. På ett trevligt och enkelt sätt kan man på miljömål.se lära sig mycket om miljötillståndet i Sverige idag och hur det ser ut framöver. Jag la mitt krut i debatten på att vi måste ta krafttag för att minska gifter i miljö och produkter.

Förra veckan var det toppmöte för EU-ledarna. Som ledamot i EU-nämnden träffade jag statsministern inför mötet, och efteråt ställer vi frågor till honom för att få reda på vad som hände på mötet. Mest handlade toppmötet om ekonomi -men jag lyfte fram tillståndet för väldens fattiga och sa att det var bra att europas ledare uttalat att de, inför kommande FN-toppmöte, är fast beslutna att nå milleniemålen; dvs halvera fattigdomen i världen, öka barns möjlighet till skola och främja hälsa. Problemet, sa jag, är att milleniemålen inte ser ut att nås och att det inte går ihop att EU-länderna säger att de ska ta krafttag och samtidigt sänks EU:s totala bistånd. Därtill riskerar klimatbiståndet att tränga undan bistånd som ska gå till utbildning och minskad mödradödlighet. I riksdagens protokoll (anf 100) kan man läsa vad jag sa och vad statsministern svarade .

Det sista vi gör på riksdagen innan sommaruppehåll är att rösta för inriktningen av svensk ekonomi. Sverige ligger otroligt bra till i jämförelse med andra europeiska länder. Det som avgör Sverige välstånd på sikt är dock kvalitén i skolan. I måndags röstade vi för en ny skollag som ersätter den nuvarande från 1985. Två socialdemokratiska ministrar har försökt att modernisera lagen -men misslyckats. På väntersidan får de inte ihop sin skolpolitik. Den nya skollagen sätter kunskap i fokus, där rätten till stöd och stimulans för alla förstärks. Äntligen är den nya lagen på plats!

Men vi i Folkpartiet är lång ifrån klara och nöjda. Nu släpps det rapporter med ny politik för att den ljusnade framtid ska bli vår.

Glad sommar!

KGE

Möten om biogas och jobb för unga

På måndagar åker jag gärna och träffar folk som gör angelägna saker. Igår han jag med tre besök: Clean Tech Östergötland och Svensk Biogas, Communicare och slutligen Arbetsförmedlingen för att prata om jobb för unga.

Biogasproduktionen ökar och bränslet har framtidspotential. Just nu utarbetas en nationell biogasstrategi hos Energimyndigheten som ska vara klar i maj. Östergötland ligger långt framme och inte sällan frågar utlänningar mig om biogas eftersom jag är från en region känd i det sammanhanget. Sist träffade jag ett gäng senatorer från Frankrike som ställde en massa tekniska frågor om biogas så nu känns det skönt att ha uppdaterat sig på den fronten. Clean Tech Östergötland samlar ett 90-tal miljöteknikföretag i Östergötland. Biprodukter från ett företag blir råvaran in i ett annat företag. Det är unikt!

Därefter var jag på Communicare – en non-profit organisation som hjälper unga mellan 20-24 i ungdomsgarantin (efter 90 dagars arbetslöshet) att komma till egenförsörjning. Statsministern besökte för en månad sedan huvudkontoret i Karlstad. På Communicare talade vi mycket om behovet av att individanpassa den hjälp som unga arbetslösa får och vikten av en gymnasieskola som funkar.

På Arbetsförmedlingen uttryckte de stor frustration över att de inte får göra individuella insatser för unga, utan att det är avgörande om en person är över eller under 25 år. De sa t.ex. att det är heltokigt att de inte kan bevilja praktik från dag ett för en ungdom. Nu måste den unge och AF vänta 90 dagar för detta (under dessa tre månader kan AF ge en timmes coaching i veckan och de vet att det är otillräckligt för många), när en person över 25 kan få programinsatser och praktik från start. Bort med åldergränser och se individen, var deras budskap!

De avrådde tydligt gymnasister från att ta sabbatsår efter skolan om de inte hade klart med jobb till hösten. Arbetsmarknadsläget är så tufft att har man inget jobb kan man inte vänta sig att det ska dyka upp ett. Just nu planerar AF för att ta emot ett stort antal, ca 400 linköpingungdomar när skolan slutar. De berättade att de bjuder in sistaårselever redan under senvintern/våren för att informera hur man söker sommarjobb och jobb. Man ska inte behöva bli arbetslös för att få den informationen, sa handläggarna. Det var positivt, tycker jag, och många kommunala skolor har nappat och sett till att eleverna redan besökt Arbetsförmedlingen.

KGE

Riksdagsdebatt om återvinning av avfall

Idag har mitt arbete i riksdagen kretsat kring dagens debatt om återvinning, kemikalier och läkemedel i miljön.

Bl.a. har vi diskuterat möjligheten att införa ett europeiskt pantsystem för dryckesförpackningar. En utredning har gjorts av Nordiska rådet som visar att ungefär en miljard burkar privatimporteras per år till Norden. Utredaren säger att det finns goda förutsättningar att starta ett gemensamt pantsystem i Norden för att sedan utvidga det till Norden. Det låter vettigt och jag hoppas att regeringen driver på för det.

Vi debatterade också intensivt smuggling av farligt avfall till utvecklingsländer, där inte heller Sverige är fritt från skuld. På det området har det nyligen hänt något bra. I mars röstade riksdagen för sanktioner för smuggling av miljöfarligt avfall. Också försök till smuggling är från 1 maj kriminaliserat. Åklagarna har sagt att det varit mycket svårt att åtala någon för smuggling av miljöfarligt avfall eftersom containrarna måste ha lämnat svensk territorium. Detta behövs inte längre utan man kan nu ingripa redan i hamnen.

Avslutade mitt anförande på ett sätt som flera tyckte var kul: Jag berättade att nio av 32 fotbollslag ska spela i VM-tröjor gjorda av återvunna plastflaskor. Till varje tröja har det används ungefär 8 flaskor. Samma sorts tröjor kommer att finnas att köpa och till dessa har 13 miljoner gamla flaskor använts. Detta får tjäna som exempel på att det ligger något i uttrycket ”Avfall är det som är kvar när fantasin tagit slut!”

KGE

Besök hos Nordens Ark och om det akuta behovet att stoppa utrotningen av arter

Imorgon ska jag göra något jag länge sett fram emot. Det är gott att ha något roligt att se fram emot när man sitter på Katrineholms C och fruset väntar på ännu ett försenat tåg. Ska besöka Nordens Ark med miljö- och jordbruksutskott. Vi ska dit och lära oss mer om utrotningshotade arter och vilka konsekvenserna blir för ekosystemen och i förlängningen för människan.

Förlusten av biologisk mångfald kommer troligen att bli nästa stora, globala miljöfråga, tillsammans med klimathotet.

I förra veckan var frågan om biologisk mångfald och rubbade ekosystem den stora frågan när EU:s miljöministrar träffades. I Rio de Janeiro år 1992 antogs en internationell konvention att stoppa förlusten av biologisk mångfald till år 2010 (CBD). Det kommer inte att gå att nå målet– tvärtom försvinner arter i allt högre takt!

Hur många har hört att frågan om biologisk mångfald är akut och en fråga i storleken av klimathotet? Det var när Sternrapporten kom och det sattes en prislapp på klimatproblemet som folk vaknade i den frågan. Nu arbetas det med att räkna kostnaderna för förlusterna av biologisk mångfald inom en studie som kallas TEEB. Kostnaderna beräknas bli enorma, det talas om årliga kostnader på 50 miljarder euro per år om inget görs. I utskottet har vi gett regeringen klartecken att driva på inom EU för högsta möjliga ambitionsnivå i att stoppa utrotningen av arter.

Ska nu återgå till kvällens förströelse – en bok av diplomaten Diana Janse som handlar om hennes tid i Afghanistan. Lättläst, modern och intressant. Rekommenderas!

KGE

PS. Alla är välkomna till Nordens Ark. Verkar finnas trevliga övernattningsmöjligheter.

Klimat-miljö-fattigdomsbekämpning och storpolitik på ett bräde

Har idag varit på ett mycket intressant seminarium med Stockholm Environment Institute. Vad som är spännande med detta institut är att de jobbar i skärningspunkten vetenskap-politik. De producerar bl.a. rapporter för att skapa politiska beslut som leder till hållbar utveckling.

Johan Rockström är chef för SEI. Han har nyligen publicerat en artikel i den kända vetenskapliga tidskriften ”Nature” som handlar om jordens gränser. Tillsammans med 28 vetenskapsmän har han identifierat nio processer som drivs av mänsklig aktivitet som inte får övergå vissa värden, för då finns det risk för stora katastrofer. Forskarna kommer fram till att för tre av dessa områden brinner det i knutarna: klimat, biologisk mångfald och kvävetillförsel.

Seminariet som idag hölls för miljö- och jordbruksutskottet och utrikesutskottet handlade om fortsättningen efter Köpenhamnskonferensen som ju var ett stort misslyckande. I söndagens DN fanns en intressant artikel om hur det gick till när 130 statschefer träffades och det blev pannkaka. Vad gör vi i EU nu? Hur ställer vi oss i förhållande till USA och Kina? Hur tänker de? Helt klart har klimatfrågan blivit storpolitik och geopolitik. Nu måste vi hålla i och inte nedslås av motgångarna!

Vi talade också om klimatförändringar och miljöpolitik ur de fattigas perspektiv, som ju är de som kommer att drabbas hårdast. År 2050 kommer det att finnas 9 miljarder människor på jorden. Tydligen går detta inte att stoppa. Frågan är hur jorden ska klara matproduktionen, särskilt med tanke på att det kommer att bli varmare med mindre tillgång till vatten i utvecklingsländer?

Arno Rosemarin pekade på att fosfor, som används i gödsel, håller på att ta slut och därmed ökar matpriserna. Han menade att prisökningarna på mat under 2008 berodde på ökat pris på fosfor och olja. Fosforläckagen är dessutom stora och skapar övergödning. Sverige är unikt i att återvinna fosfor. Detta pekade SEI som en klart underskattad framtidsdiskussion.

Ja, det var ett spännande seminarium där klimat-miljö-fattigdomsbekämpning och storpolitik var i en skön blandning. Dags att gå hem och försöka göra politik av det.

KGE

Avatar och vargjakt

Såg igår filmen Avatar. En mycket sevärd film. Varför jag gillade den? Den hade ett mycket tydligt miljöetiskt budskap. Konflikten mellan dem som girigt söker efter råvaror på bekostnad av miljön och dem som lever i balans med naturen var mycket effektfull. Jag hoppas att den ger eftertanke hos många och var ett utmärkt inlägg såhär i tider av klimatdebatt och i början av FN:s år för biologisk mångfald. Att tekniken var mästerlig behöver väl knappast sägas.

Vargen är förstås ett ämne att lyfta i samband med diskussionen om biologisk mångfald. Riksdagen tog i oktober beslut om att införa kontrollerad licensjakt i år. Här hittar du underlag för beslut och debatt. I fem län där det fötts vargar gav Naturvårdsverket tillstånd att skjuta 27 vargar. Tiotusen jägare visade sig redo att ta fram bössan.

På en dag fylldes kvoten i vissa län, och i Dalarna sköts en varg för mycket. Det har alltså bedrivits överskjutning och rapporter vittnar om skadeskjutningar. Vi i Folkpartiet kommer kräva att regeringskansliet ser till att dra lärdomar av det som hände. Inför beslutet sades att erfarenheter måste dras löpande. Efter detta som nu hänt måste vi lära för kommande år.

Det verkar exempelvis vara en bra idé att införa särskild utbildning för dem som ska bedriva licensjakt på varg, precis som att det behövs särskild utbildning för att jaga björn. Jag får känslan av att vissa jägare varit ute efter en vargtrofé, och i ivern begått fel. Det är oacceptabelt.

Vargjakten upprör känslor. Det gäller att hitta en balans mellan landsbygd och storstad och få en livskraftig, men inte alltför störande vargstam. Alliansen har försökt hitta balansen i det beslut som tagits. Jag tror fortfarande inriktningen i proppen håller, men vi behöver gå vidare och se över kraven på jägarna, om tilldelningen behöver justeras något och jag förväntar mig att vi snarast, dvs under våren, får klartecken för hur vi går vidare med invandring eller inplantering av vargar för att få en genetiskt frisk vargstam.

KGE

Klimat, barn och djurskydd

Åt lunch med amerikanska ambassadören igår. Det var intressant med tanke på att USA nu för en helt ny utrikespolitik. Jag var mycket tydlig med att deras bud inför klimatkonferensen i Köpenhamn är otillräckligt. Ambassadörens svar var att i USA kan saker svänga snabbt, men ännu är inte opinionen med på krafttag för klimatet. Jag sa att jag hört det för flera år sedan, bl.a. då jag besökt Washington DC och Kalifornien under en resa med tema energi. Det är dags att USA rör på sig nu, eftersom läget är kritiskt och brådskande! Det är i dessa informella sammanhang man måste ta upp vad hjärtat är fullt av.

Jobbar just med en artikel om att vi bör stärka barnens ställning genom att göra barnkonventionen till lag. Jag har motionerat om detta till Riksdagen och till landsmötet (folkpartiets högsta beslutande organ). Barnombudsmannen, Unicef och Rädda Barnen vill också ta detta steg. Mycket glädjande beslutade landsmötet nu i november att hela partiet nu står för att konventionen ska gälla som svensk lag. Här finns riksdagsmotionen.

Har varit på min första julfest. Miljö- och jordbruksutskottets julbord heter duga. Där är intresset för mat stort! En av tjejerna, som jagar älg, hade med sig en älgtunga som hon lagt in och kokat själv. Inte helt och hållet min grej.

Har på morgonen träffat jordbruksministern för att tala grisar och djurskydd. Det blir särskild debatt om detta nästa vecka i riksdagen. Lars Hultström har avgått, branschen har lovat certifiering, mer tryck ställs på producenterna att de måste följa lagen, den utrednings som pågår om djurskyddet av Eva Eriksson kommer att få mer uppmärksamhet, och sist men inte minst, konsumenterna måste vara tydliga i sin efterfrågan. Få år kommer det bli sådan efterfrågan på krav-skinka!

KGE

Biologisk mångfald hotas av klimatförändringar

Idag arrangerade Folkpartiet i Riksdagen ett seminarium på temat ”Biologisk mångfald och klimatet” (se föregående blogginlägg). Det var ett otroligt fascinerande seminarium!

Klimatfrågan är nu central i samhällsdebatten. Det är förstås nödvändigt för att hantera hotet om klimatförändrningarna. Men det är också bra att den frågan fått så mycket uppmärksamhet för det betyder att helt nya grupper i samhället börjat intressera sig för frågor närbesläktade med miljö och natur. Med tiden kommer klimatfrågan att behöva vidgas till en större helhetssyn vad gäller livsmiljö för människor, djur och växter. Situationen för artrikedomen blinkar rött!!

Vi vet inte hur många arter det finns på jorden och inte heller hur många som försvinner varje år. Men vi vet att den stora mängden arter är helt väsentlig för människan, exempelvis för produktionen av livsmedel och rening av vatten. I dagens DN finns det en ledare ”Tyst i kupan” om massdöden av bin. Bin behövs för pollinering, vilket i förlängningen ger oss mat. Det globala värdet av pollinatörernas arbete beräknas till 1 500 miljarder kronor om året, och hela 80 procent av alla grödor som äts av människan är beroende av insekter för pollinering.

Stefan Edman, som var en av talarna vid dagens seminarium, lyfte fram fyra E för varför vi ska bry oss om den biologiska mångfalden. Jag tillför en tolkning vad jag tror att han menar:

Etik – Liv har rätt i sig själv och vi ska inte förstöra för kommande generationer.

Ekologi – En mångfald av arter behövs för de formar ett system.

Ekonomi – Det är mycket dyrt att förstöra miljön (Sternrapporten på klimatområdet visar att det blir mycket kostsamt att inte snarast genomföra åtgärder mot klimatförändringar. Det håller på att utarbetas något liknande av Pavan Sukhdev för att sätta en prislapp på biologisk mångfald). På plussidan vad gäller ekonomi, är att miljötänkande kan driva fram en helt ny tillväxtbransch.

Estetik – Naturen innebär skönhet. Naturupplevelser kan få en att känna sig som en del av ett större sammanghang.

Här en länk till något av det som är på gång på området biologisk mångfald och ekosytemtjänster inom ramen för svenskt EU-ordförandeskap.

KGE

Diskussion om bistånd och marknadsföring av östgötsk cleantech

Idag har jag haft allianskollegor på besök från Valdemarsvik. Vi hade rundtur i riksdagen, de lyssnade på den tv-sända frågestunden och därefter hade vi en diskussion med biståndsministern.

Gunilla Carlsson har gjort ett bra arbete med att fokusera det svenska biståndet genom att minska antalet länder och ha en tydligare inriktning mot på demokrati och mänskliga rättigheter. Efter att jag berömt henne för detta ställde jag en fråga om EU:s bistånd med tanke på att Gunilla Carlsson varit med och höjt biståndet till Eritrea där de håller den svenske medborgaren Dawit Isaak fången. Svaret blev att de fattigaste människorna också bor i diktaturer, så det är en svår avvägning. Samtidigt beklagade hon att världen går mot allt större ofrihet. Om den verkligen gör det vill jag själv låta vara osagt. Hur som helst är jag idag med i Expressen om vad jag gjort för Dawit Isaak. Bl.a. säger jag att hans namn måste nämnas i olika sammanhang så han inte glöms bort. Ovanstående är ett exempel på detta.

Har idag tillsammans med Jan Björklund en debattartikel i Norrköping om att folkpartiet vill återförstatliga skolan. Det verkar som att debattinläggen inte finns på NT:s hemsida så det blir ingen länk.

Det var en bra kväll på den koreanska ambassaden igår. Bl.a. berättade jag för forskningsattachén om hur många fina miljöteknikföretag det finns i Östergötland. Jag uppmanade honom och ambassadören att komma på besök. De nappade på idén så idag har jag kopplat ihop Cleantech Östergötland med dem. Hoppas det kan vara starten för ökad koreansk kännedom om att 4:e storstadsregionen också är en världsledande miljöteknikregion. I förlängningen hoppas jag förstås att det skapar affärsmöjligheter för östgötska företagare.

KGE

Debatt om sanering av förorenade marker och avfallshantering

Idag har jag ägnat hela dagen åt debatter för miljö- och jordbruksutskottet. Själv deltog jag i debatten om förorenade marker och hur vi utvecklar hanteringen av avfall. Ni hittar huvudanförandet här, nr 100. Försöker lyfta återvinningen (den här gången också av kläder) och vikten av att få bort det farliga avfallet (t.ex. små el-produkter och glödlampor) ur hushållsavfallet. Kiruna är Sverigebäst på att få bort det farliga avfallet. Testa här dina kunskaper om vad som får slängas i vanliga skräpkorgen. Inte helt lätt!

Nu ska jag alldeles strax till den koreanska ambassaden så hinner inte skriva särskilt mycket.

Folkpartiet har idag haft presskonferens om politiken efter den ekonomiska krisen. Det har bl.a. handlat om förändringar i arbetsrätten, fotsatta skattesänkingar på inkomster och införandet av en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. I allt detta kan det komma bort att vi nu föreslår satsningar på höghastighetsbanor. I klartext betyder det att folkpartiet föreslår att Ostlänken ska byggas. Det är glädjande!

KGE

På väg hem från Almedalen

Har varit några intensiva dagar i Almedalen. Hade själv debatt igår, inbjuden av Naturskyddsföreningen, mot Peter Eriksson (mp) och Anders Ygeman (ordf. Miljö- och jordbruksutskottet) om EU, svenskt ordförandeskap och miljö/hållbarhetsfrågor.

Prioriteringarna för det svenska ordförandeskapet är bra och gav stöd i debatten. Klimatfrågan står i topp, Östersjön (svårt utsatt av övergödning, överfiske och kemikalier) är en viktig del i och med att det ska bli beslut om en Östersjöstrategi. Diskussioner om vad man ska göra inför FN-konventionen om biologisk mångfald finns tydligt med på agendan. Jag tror att man ska försöka dra lärdom av vad som gjorde att folk vaknade till i klimatfrågan. En panel liknande FN:s klimatpanel bör tillsättas och en rapport liknande Sternrapporten som visar kostnader för förluster i ekosystem och biologisk mångfald bör göras.

Så har jag förstås lyssnat på seminarier och tal. Bästa seminariet var en teater om hedersrelaterat våld spelad av ungdomar från Fryshuset och Sherafs hjältar och hjältinnor med efterföljande diskussion.

Nu är det dags att stiga på flyget. Skickar sist med en länk till Folkbladet och en artikel som uppföljning till mitt besök på Justitiedepartementet om bluffakturor.

KGE

Kroatien i EU? och Ökad på vindkraft -dåligt!

KROATIEN i EU?

Idag har svensk-kroatiska föreningen för parlamentariker (som jag startat och är ordförande för) haft sitt första möte. Ambassadör Matek berättade om Kroatiens väg mot EU. Mycket kom att handla om gränstvisten ute i vattnet utanför Piranbukten som nu hindrar Kroatien från att bli EU-medlem. Slovenien blockerar kroatiskt medlemskap och det ser ut att bli en svår nöt att knäcka. Troligen kommer frågan upp på nästa möte med EU:s utrikesministrar. På fredag träffar jag Carl Bildt i EU-nämnden. Får då höra med honom hur medlingen mellan länderna går.

MER SKATT på VINDKRAFT. DÅLIGT!

På måndag är det stor klimatdebatt i riksdagen. I samband med detta diskuteras förstås Sveriges energiproduktion. Förra sommaren gjorde Skatteverket en tolkning av lagstiftningen som gör att vindkraftskooperativ nu måste betala mer i skatt än vad man tidigare trott. Denna skatteökning hotar möjligheten för privatpersoner att slå sig ihop och äga vindkraft eftersom beskattningen leder till att energin blir för dyr. Istället får man köpa sin el billigare på elbörsen av de stora bolagen. De som redan investerat i vindkraft får ett ekonomiskt bakslag.

Cirka 20.000 människor är idag delägare i vindkraftverk. Detta leder till fler ägare och större konkurrens på energimarknaden som annars är helt dominerad av Eon, Fortum och Vattenfall. Mer konkurrens är bra! En annan ännu viktigare fördel med andelägandet är att möjligheten att äga vindkraft ger större acceptans hos människor som bor i anslutning till vindkraftverk. Det man äger stör inte på samma sätt som det som ett stort företag smäller upp.

Så idag träffade jag personer som blir drabbade av Skatteverkets nya tolkning. Det här med skatter är ibland väldigt invecklat, men så mycket förstod jag är att om inget händer på detta område blir det svårt att få fler att vilja köpa in sig i vindkraftparker och den stora ökning av vindkraft som är planerad till 2020 kommer bli mycket svårare att uppnå.

På måndag finns det en reservation i klimatpropositionen som behandlar detta. Reservationen blir troligen avslagen, såsom brukar ske. Alltså motgång för vindkraftkooperativen. Jag anser att regeringen bör agera och utreda frågan för att snarast återkomma med ett förslag som inte missgynnar vanligt folk från att bli delägare i vindkraftverken. Corren och jag tycker lika.

KGE

Debatter och boktips

Imorgon börjar förtidsröstningen för EU-valet. Jag ska gå och rösta med Folkpartiets EU-parlamentariker Olle Schmidt som imorgon kampanjar i Norrköping och Linköping.

Förra veckan deltog jag i två riksdagsdebatter: Djurskydd och debatten om att föra in Flyget i EU:s utsläppshandel. Ni hittar mina anförande här (nummer 6 och 37).

Har just beställt böcker på internet. Jag gillar skarpt BBC:s radiointervjuer och lyssnade just på Richard Thaler, en ekonom som haft starkt inflytande på Obamas administration och vars bok sägs ligga på flera toppolitikers nattduksbord. Hoppas att "Nudge" snart finns i min brevlåda.

Beställde också en bok om förnybar energi som var boktips i förra veckans nummer av Riksdag och Departement. Kunde heller inte hålla mig från att beställa Tommy Möllers bok "Politiskt ledarskap". Efter en föreläsning på Stockholms universitet i höstas berättade han att han höll på att lägga sista handen vid boken. Sedan dess har jag velat ha den.

Just läst klart Barack Obamas bok "Dreams from my Father". En sällsynt läsvärd bok. Obama slutar inte att förundra och inspirera. Såg ni förresten BBC:s dokumentär om honom i lördags före eurovision? Fel låt vann i lördags, men rätt man vann i november. För väl att det inte var tvärtom.

KGE

Klimat på återvinningsdagen09

Idag har jag varit på konferens ordnad av Återvinningsindustrierna. Tema var KLIMAT.

En av talarna var Anders Turesson som är Sveriges chefsförhandlare vid Köpenhamnsmötet där världens ledare i december ska besluta om en uppföljning av Kyotoavtalet. Detta blir ett av århundradets viktigaste möten. Sverige företräder EU. Anders leder den svenska förhandlingsdelegationen och blir därmed en superviktig person även om han inte är en mediakändis.

Anders underströk hur viktigt det är att alla länder i världen skriver under Köpenhamnsavtalet även om det bara är ett 20-tal länder som idag står för merparten av alla klimatgasutsläppen. Annars finns det risk att industrin flyttar till länder som inte skrivit på. Han menade att det viktiga är att göra trovärdigt för de stora utvecklingsländerna (Kina, Indien, Indonesien, Brasilien) att det går att kombinera tillväxt med minskade CO2-utsläpp. Sverige är ett gott exempel som på 90-talet införde CO2-skatt och har ett väl utbyggt fjärrvärmesystem som bidragit till god tillväxt med reducerade CO2-utsläpp. Han sa också att i-världen framför allt kan bidra genom att sprida kunskap om existerande klimatsmart teknik. Det behövs inte ny teknik, utan främst kunskap om hur man använder existerande teknik.

Klas Eklund, som just släppt en uppföljande bok till sin bibel för nationalekonomer ”Vår ekonomi”, talade om hur man till bästa pris hanterar klimatproblemet. Som ekonom menade han att moral och ekonomi måste dra åt samma håll. Han hävdade att världens nu står inför historiens största investeringsprogram. Det gäller att göra insatser där det kostar minst.

Klas talade sig varm för systemet med utsläppsrättigheter och hoppades på ett högt pris på dem. (På torsdag den 14 maj debatterar jag i Riksdagen att flyget nu ska ingå i handelssystemet). Klas framhöll att den enskilt viktigaste och billigast åtgärden är att spara energi och hänvisade till McKinseys rapport som visat att det krävs många olika insatser mot klimatförändringarna och att de är olika kostnadseffektiva (artikel i DN här). Bäst att börja med dem som kostar minst.

Innan jag skulle votera hann jag med att lyssna på några företagare som jobbar med återvunnet material. Företaget Houdini som gör sportkläder av återvunnet material verkade särskilt spännande. Utslitna Houdinikläder kan lämnas i återvinningsboxen hos återförsäljaren, t.ex. Naturkompaniet, så blir de till nya sportkläder.

Riksdagen röstade idag för att kriminalisera vuxnas kontakter (främst på Internet) med barn i sexuella syften. Detta var en fråga som började diskuteras under förra mandatperioden då jag satt i Justieutskottet. Vi sneglade då på Storbritannien. Bra att det nu är klart med lagstiftning i Sverige.

KGE