EU byggdes för att hantera kriser

Det är roligt att se att svenska folket blir allt mer positivt till svensk medelmskap i EU. Det visade en SOM-rapport som presenterades häromdagen. Samtidigt är det trist att vi fått in ett parti i Sveriges riksdag som har en sällsynt dyster syn på europeiskt samarbete. Nu liksom tävlar Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet om vem som kan vara mest emot EU.

Därför kändes det viktigt att idag delta då riksdagens utrikesutskott debatterade utvecklingen i EU under senaste året. Jag företrädde Folkpartiet. EU-minister Birgitta Ohlsson deltog också, men hon får sägas representera regeringen i detta sammanhang.

Jag talade om tre områden där EU har utmaningar och dessa kan bara lösas gemensamt: 1. Miljö och klimat, 2. Ekonomi och den fria rörligheten och 3. Demokrati och mänskliga rättigheter i Nordafrika och Mellanöstern.

Europas länder påverkar varann. EU behövs för att se till att vi löser problemen tillsammans istället för att kasta besvären till någon annan eller rent av gå ut och kriga om hur saker ska vara. Låter det senare otänkbart? Det är bara att konstatera att så hände förr. "Bättre med byråkrater än soldater" har FP:s europaparlamentariker Marti Paulsen klokt och snärtigt sagt.

Det är med gemensamma krafter vi skapar frihet, välmående och utveckling i Europa och omvärlden. Det går inte att lösa gränsöverskridande problem med självcentrerade lösningar. Vissa länder har det särskilt tufft nu. Men de måste lyfta blicken och se långsiktigt - det duger inte att sluta sig! Sverige bör hjälpa dem på traven. Så var det sagt.

Nedan hela anförandet för den som orkar.

KGE


........................................

Fru talman!

Tillsammans gör vi skillnad. Därför har vi inom Folkpartiet – mer än något annat parti – alltid sett till EU:s möjligheter. Genom vårt medlemskap i EU kan vi nå långt längre än vad som annars hade varit fallet. Det gäller inte minst frågor som miljö, ekonomi och den fria röligheten och demokrati och mänskliga rättigheter.

Miljö

Klimat och miljö är ett alldeles uppenbart område där det behövs ett kraftfullt och bindande internationellt samarbete. EU har varit ledaren i det globala klimatarbetet och ska fortsatt vara det. Tyvärr har klimatarbetet något tappat fart. Sverige har nu en uppgift i vara en pådrivande kraft för att återigen få klimat och miljöpåverkan högt på toppmötenas dagordning.

För mig som Folkpartist har det varit glädjande att de akuta problemen kring förlust av arter och livsmiljöer, det som vi kallar för biologisk mångfald fått ökat fokus i EU och världen under det gångna året. Året 2010 var det det internationella året för biologiska mångfaldens år. Det var fantastisk att det blev ett genombrott i Nagoya. I början av maj i år presenterade EU-kommissionen en strategi för biologisk mångfald i EU för det kommande decenniet. Nu gäller det att alla länder också vidtar ambitiösa åtgärder.

Under det svenska EU-ordförandeskapet gavs havsfrågorna en hög prioritet och östersjöstrategin antogs. Under 2010 har det pågått arbete för att genomföra strategin. Sverige måste fortsatt driva på för värnandet av den biologiska mångfald i haven och för krav på minskad tillförsel av gifter till Östersjön.

En verklig utmaning internt i EU är att göra något åt de omfattande jordbrukssubventionerna. Förutom att EU:s jordbrukspolitik kostar Europas skattebetalare 600 miljarder kronor per år – pengar som skulle göra strörre nytta om de exempelvis satsades på forskning – så är subventionerna i vissa fall också är direkt skadliga för miljön. Bara subventioner som bidrar till kollektiv nytta, såsom biologisk mångfald, djurskydd och en omställning till ett miljö- och klimatsmart jordbruk bör finnas kvar. Det vore långsiktigt bäst för miljö, bönder och konsumenter.

Ekonomi

Sverige är en liten öppen ekonom, väl integrerad med de andra europeiska ländernas ekonomier. Vårt välstånd grundar sig till stor del på handel med andra länder. Får andra länder problem märks det hos oss.

Många länder drabbades hårt av den djupa finanskrisen 2008/2009. Nästan alla EU:s medlemsländer bär fortfarande en tung börda i form av underskott i statsfinanser och stora skulder. Sverige är ett lysande undantag. Med ordning i de offentliga finanserna och viktiga reformer i bagaget- och inte minst med fokus på arbetslinjen - har vi klarat oss bra.

Några iakttagelser från krisen kan göras. Flera länder följde inte i goda tider de regelverk som ställts upp för de nationella ekonomierna och därmed fördjupades krisen. EU måste nu se till att efterlevanden av stabilitets och tillväxtpaktens regler blir bättre.

Krisen visade också hur gränsöverskridande bankverksamheten är och att nationella regelverk är otillräckliga för att möta gränsöverskridande risker. Hur en bank agerar i ett land kan slå mot ett annat land. Regelverken i andra länder måste alltså vara bra för att vi ska kunna känna oss trygga. Därför är EUs arbete för tillsyn på finansiella marknader så viktigt.

Europas ekonomier hänger ihop. Det är av stor vikt för oss i Sverige att vi är med och ser till att EU samlas kring de bästa lösningarna.

Demokrati och mänskliga rättigheter i Nordafrika och Mellanöstern

Slutligen vill jag säga något om utvecklingen i Nordafrika och Mellanöstern. När den arabiska våren påbörjades var vi många som hade samma förväntansfulla känsla som efter murens fall 1989. Framgångarna som demonstranterna i Egypten och Tunisien uppnått är förstås fantastiska – att dessa länder om än på lite skakiga ben - är på väg mot en demokratisk utveckling.

Vi har dock i flera länder sett uppror efter uppror som slagits ned. I Iran hann demonstrationer knappt påbörjas innan regimen satte stopp för folkets förhoppningar om en frihetens vår. I Syrien dödas dagligen fredliga demonstranter och dödsantalet är nu uppe i flera hundra. När det gäller Libyen var det lovvärt att FN lyckades samla sig kring en FN-resolution och att Sverige nu deltar med JAS-plan.

Lärdomen från detta är att EU på ett tydligare sätt måste fokusera på demokrati och mänskliga rättigheter i sina kontakter med Nordafrika och Mellanöstern. Det behövs bredare kontaktnät och långsiktiga samarbeten med det civila samhället, liksom ett mer omfattande demokratibistånd. EU måste också bli bättre på att ta ett gemensamt ansvar för de flyktingsströmmar som blivit följden av demokratikampen.

Avslutning

EU byggdes för att hantera kriser. Just nu har vi många utmaningar att hantera i Europa.

Många länder har de senaste åren efter finanskrisen varit under enorm ekonomisk press. Det finns en ökad främlingsfientlighet och minskad tolerans mot minoriteter i många medlemsländer. Det finns signaler om en nationell slutenhet och protektionism.

Det är inte vägen framåt. Detta är på tvärs mot våra liberala värderingar om tolerans och fri rörlighet för människor och varor. Det är också på tvärs mot hela EU:s ide om att genom frihandel och fri rörlighet bidra till ökad tillväxt och välstånd i vår del av världen.

Vi i Sverige har en uppgift att få fler i EU att lyfta blicken och satsa långsiktigt. Det är med gemensamma krafter och ansträngningar vi skapar frihet, välmående och utveckling för oss i Europa och i andra delar av världen.

SLUT