Korruption i Sverige och EU och en härlig helg i Folkpartiland

Forskning visar att korruption, faktiskt i ännu högre grad än demokrati, har ett direkt samband med välstånd, välfärd och möjlighet att ta tag i en massa angelägna utmaningar, såsom att bekämpa mödradödlighet och miljöförstöring.

Sverige kommer nu fyra i Transparency Internationals korruptionsindex. Det är en stor tillgång för oss att vi har en så låg grad av korruption. Samtidigt kan vi inte ta det för givet. Vi måste förstå riskerna och hela tiden värna det som håller emot korruption!

I förra veckan debatterade jag med konstitutionsutskottet Riksrevisionensrapport om svenska myndigheters skydd mot korruption. Debatten blev en diskussion om korruptionsbekämpning i allmänhet. Jag lyfte den oroväckande utvecklingen i Europa, där situationen i Grekland försämrats kraftigt och även andra EU-länders korruptionsnivå är sämre än vad fallet är flera länder i Afrika och Mellanöstern. Korruption leder också till att tilliten mellan människor i allmänheten minskar. Det är alltså ett stort problem både ekonomiskt och mänskligt.

Sverige måste ta på sig att hålla emot så denna utveckling inte sprider sig till EU-institutionerna. Ett viktigt bidrag vore att införa meddelarskydd i EU-förvaltningen, precis som vi har här i Sverige. Vi i Sverige och vi som gillar EU kan inte förvänta sig att någon annan tar den kampen – mot korruption, för yttrandefrihet och i förlängningen högre förtroende för EU. Därför var det härligt att Folkpartiet i helgen på landsmötet i Västerås antog att vårt parti ska driva på för meddelarskydd i EU.

Vi beslutade också att korruptionsbekämpning tydligt ska bli ett mål för biståndet, utifrån det jag just skrev om att låg korruption och god stadsförvaltning betyder väldigt mycket för ett lands utveckling. På bilden talar jag om just detta på landsmötet och vad jag sa i riksdagsdebatten hittar du här.

Vill avsluta med att instämma i landsmötet största applåd – till Marit Paulsen som kandiderar om till Europaparlamentet. Hon sa att det viktigaste i kommande valrörelse är att få folk att rösta och att rösta demokratiskt. Marit påminde om att Europa nu går igenom en kris som liknar 30-talets. Det är ett budskap som behöver någon som kan få folk att lyssna.

KGE

PS För dig som vill vara med i kampen mot korruption men inte vet var du ska starta - får jag föreslå ett medlemskap i Transparency International eller kanske registrera dig för deras nyhetsbrev?

 

Svenskarnas inställning till EU och utmaningar i skolan

Igår deltog jag i radio Östergötlands program ”riksdagen idag” som handlade om svenskarnas inställning till EU och situationen i skolan med lärare som lämnar och fallande resultat.

Länk till prgrammet finns här: 38 minuter in i sändningen ”Östergötland idag”

 
Att EU-frågan togs upp som en aktuell fråga är för att SOM-institutet har mätt EU-opinionen och andelen svenskar som är positiva till det svenska EU-medlemskapet visar sig ha minskat. Detta har i media framställt som något dramatisk och för en europavän, som jag, är så är det förstås inte muntert att stödet minskar. Men tittar man lite närmre på mätningen är minskningen från en toppnotering, från 53 % år 2010 som är för svenskt EU-medlemskap, till 42 % år 2012. Andelen som är emot medlemskapet är ungefär konstant. Roligt är att de unga nu är mest positiva till EU, medan när folkomröstningen om EU hölls så var många i den åldersgruppen kritiska.

Hur kan man då förklara minskningen i EU-stödet? Det handlar förstås om att det är kris i många EU-länder. Svenskarnas inställning till EU handlar mycket om vad Sverige kan tjäna på EU-medlemskapet rent ekonomiskt och när de andra länderna måste dra åt svångremen så blir de förstås inte lika goda handelspartners. Jag har förhoppningar om att EU kommer stärkt ur det tuffa stålbad som många länder nu genomgår. Sveriges hade en ekonomisk kris under 90-talet som lärde oss att värna offentliga finanser. Det gav oss en läxa som gjorde att vi inte drabbades lika tufft  denna gång. Europa behöver EU för att hålla samman och för att lösa många olika gemensamma utmaningar, t.ex. miljö, matförsörjning, brottsbekämpning m.m.. Jag har rest mycket i Europa och sett många monument över stupade soldater. EU är den mest lyckade fredsorganisationen, det kan vara värt att påminna om. Sverige behöver EU för handel och för en massa andra utmaningar.

Sedan talade vi skola. Det finns många utmaningar på det området. Att behålla och attrahera skickliga lärare är en av de allra viktigaste uppgifterna. Jag framhöll vikten av att höja lönerna. Lärarnas löner har sjunkit kraftigt i förhållande till andra akademiska yrkesgrupper i och med kommunaliseringen av skolan i början av 90-talet. Nu inrättas på Folkpartiets initiativ karriärstjänster som ger lärare utvecklingsmöjligheter och högre lön. Kommunerna kan ansöka om pengar från Skolverket för att tillsätta dessa tjänster och det är nu glädjande högt söktryck. En annan angelägen del i att göra läraryrket mer attraktivt är att lägga mer fokus på undervisning. Före sommaren beräknar Jan Björklund kunna lägga en proposition som syftar till att minska administrationen för lärare.

Gör Folkpartiets politik skillnad då? Det kommer ju rapporter om att resultaten fortfarande sjunker. Nyligen kom en utredning som heter ”Dettar tid – om effekter av skolpolitiska reformer”. Utredningen visar att lagda förslag kommer leda till bättre resultat, men att dessa kommer visa sig först om några år, kanske så pass länge som till slutet av 2010-talet. Många reformer har gjorts under 2011-2012. T.ex. krav på tydligare uppföljning och insatser av tidigt stöd samt en ny lärarutbildning. Det tar tid innan detta får effekt. Nu krävs uthållighet och vilja att implementera det nya. Politiker skapar förutsättningar, men det är i skolan och i mötet mellan lärare, rektorer och elever som det verkligen händer.

 

På fredag beöker jag och Jan Björklund en skola i Linköping för att tala med dem om barns läsinlärning och läsvanor. Det blir kul!

KGE

Bakom kulissen - radiodebatt om beväpning av syriska oppositionen och betyg från trean

Ska den syriska oppositionen beväpnas av omvärlden, såsom just diskuteras av utrikesministrarna i EU? Ska betyg ges från tredje klass, såsom Moderaterna föreslagit? Det var dessa två frågor som stod i fokus för gårdagens radioinslag ”Riksdagen idag” där jag och Torbjörn Björlund (V) intervjuades

Så hur gick det till inför intervjun? På morgonen just före mitt utskottsmöte hann jag kort tala med programledaren Petter Ahnoff om vilka ämnen som skulle bli aktuella. Jag hörde av mig till min politiska sekreterare och efterfrågade underlag om betyg. Hur var nu FP:s linje, vi hade väl nyligen gått ut med ett program för skolan om betyg från fyran? Fanns det någon reaktion tidigare på Moderaternas förslag?

Sedan var det utskott och lunch och jag gick till mitt kontor och började fundera på detta med Syrien. Vad hade hänt i EU? Sveriges Radio hade gjort ett inslag som jag läste. Ringde Ismail Kamil som är ledamot för Folkpartiet i Utrikesutskottet. Ismail är ursprungligen från Syrien – han måste vara den bästa källan till information och att utbyta tankar med. Ismail hade just landat på Arlanda men han hade tid att prata en stund. Han gav en översiktsbild av nuvarande situation i Syrien och några viktiga händelser i historien. Han berättade om brister i konstitutionen och den brutala diktaturen. Vi talade om risker med att tillhandahålla vapen till oppositionen och förutsättningarna att gå andra vägar. Så bra att ha kollegor med olika bakgrund och insikter!

Eventuellt skulle också frågan om arbetskraftsinvandring komma upp i radioinslaget med tanke på att det varit en större debatt om detta i riksdagen förra veckan. Christer Nylander som var FP.s representant i debatten har sitt kontor bredvid mig. Christer hade dörren öppen så jag hann in till honom för att dryfta fördelar och problem.

Sen var det dags att skynda till radiostudion på våning 7 i riksdagshuset. Det var alldeles tomt och det var ju sändningstid om en minut! Var var Torbjörn och varför hördes inget i lurarna? Jag ringde nummerupplysningen och kopplades till tekniker på Sveriges Radio i Norrköping. Vi har problem med tekniken, sa de. Några minuter senare fick vi kontakt och musik i lurarna. Torbjörn från (V) hade dykt upp. Då går vi i sändning och det blev ett inslag med bra tempo. Sedan skyndade både Torbjörn och jag vidare till möte med våra partigrupper, som vi alltid har klockan 16 på tisdagar.

KGE

PS. Så vad sa jag i de två ämnena, vapen till syriska oppositionen och betyg från trean? Eftersom det blev kort med tid i radion ströks arbetskraftsinvandringen.

Låt mig början med att säga att situationen i Syrien är förfärlig. Civila dödas under barbariska former, 100.000 människor beräknas sitta i fängelser där de kan utsättas för tortyr, ungefär två miljoner har flytt till grannländer och ungefär lika många är flyktingar i Syrien. FN når inte fram för att Ryssland och Kina har vetorätt. Oljeembargo och frysning av tillgångar biter inte.

Frågan om vapen till oppositionen är inte enkel. Att skicka vapen har sina risker eftersom de inte får hamna i händerna på extremister. Samtidigt finns det en organiserad opposition i Syrien som skulle kunna skydda befolkningen från regimens attacker om de var beväpnade. Därför måste vi våga vara öppna för den möjligheten.

Det är alltså en svår avvägning för världens demokratier hur de ska stötta stöta den syriska oppositionen och demokratiska krafter i landet. Helt klart är dock att vi kan inte bara kan titta på och fundera på nästa steg för länge. Omvärlden måste agera. Människor lider i Syrien.

Och så frågan om betyg. Jag tycker inte vi ska införa betyg i trean. Vi har just infört betyg från sjätte klass. Den reformen måste komma på plats och utvärderas. Folkpartiets linje är att betyg ska införas från fyra. Det finns en poäng med det – att lågstadiet utvärderas och att det tidigt kommer en tydlig utvärdering om eleven fått med sig baskunskaper.

Mellanstadielärarna utbildas nu i att nu sätta betyg i sexan och de tänker säkert betyg från dagen då de får eleverna. Att i fyran sätta betyg istället för att berätta om hur elever nått målen på ett annat sätt tycker jag är en fråga som kan växa fram och bli aktuell om några år. Men betyg i lågstadiet – nej tack, men tack för intresset Moderaterna! Det är bra att andra partier nu vill vara med i skoldebatten – det ger spänst i diskussionen. Betyg är en viktig diskussion, men det får inte bli en symbolfråga där partier ska överträffa varann.

Även i denna debatt fick jag av oppositionen höra att eleverna idag presterar sämre än för 10 år sedan. Det är sant, men att koppla det till dagens skolpolitik är att göra det lätt för sig. Det viktigaste för goda resultat i skolan är att vi får riktigt bra lärare som brinner för att ge elever kunskap och som får tid att undervisa. Att locka de bästa studenterna till att bli lärare, få en kunskapsinriktad lärarutbildning och att höja statusen för lärayrket tar tid

Lärarlönerna måste höjas och de måste få mer tid för sin viktigaste uppgift – att undervisa. Bra steg som nyligen tagits är att införa karriärtjänster med olika löner och att Jan Björklund utsett en utredare som till sommaren ska ta fram förslag för att minska lärarnas administrativa börda.

Ungerska regeringen förtjänar kritik av EU och liberaler

Utvecklingen i Ungern är allvarlig. Konservativa och nationalister röstar där igenom lagar och förändringar i grundlagen med tydliga demokratiska brister. Den ungerska regeringen griper in i medias frihet och hotar pressfriheten. En ny medielag och mediemyndighet utövar nu styrning och kontroll över det fria ordet.

Idag har Europaparlamentet röstat om en resolution som uttrycker oro över den politiska utvecklingen i Ungern. Liberalerna, Socialdemokratern, De Gröna och vänstern nådde framgångar. De konservativa röstade emot och menar att EU inte ska lägga sig i länders inre angelägenheter.

Förra veckan hade de liberala svenska europaparlamentarikerna en vass artikel i SvD med uppmaning till de svenska moderata ledamöterna att göra gemensam sak med dem och ta avstånd från Ungerns konservativa regering.  I nuläget är det oklart hur de svenska moderaterna röstade. Det går inte att utläsa ur röstsiffrorna.

Idag ställde jag en fråga till EU-minster Birgitta Ohlsson vid riksdagens frågestund (anf 81) om hur regeringen ser på EU:s möjligheter att säkerställa att enskilda medlemsstater respekterar demokrati och fri- och rättigheter. Precis som att diskussioner förs om granskning och sanktioner på det ekonomiska området måste EU få konkreta redskap att trygga att demokrati och grundläggande fri- och rättigheter följs. Birgitta Ohlsson gav ett bra svar om att hon som EU-minister jobbar hårt med att få till en årlig granskning av mänskliga rättigheter i EU-länderna.

Folkpartiet tog vid senaste landsmötet beslut om att vi ska verka för att det införs ett övervaknings- och sanktionssystem för att trygga efterlevnaden av grundläggande rättigheter inom EU. I Tidningen NU 4/12 finns om detta en utmärkt artikel "Konservativt dråpslag för Ungern" av Birgitta Ohlsson.

Det räcker inte att EU ställer omfattande krav på frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna inför att länder blir medlemmar i unionen. Det måste finnas tydliga regler och muskler för att hindra länder som är medlemmar att göra övertramp.

KGE

Riksdagen har startat igen

Efter juluppehåll och arbetet på hemmaplan är nu riksdagen återigen samlad i Stockholm.

Juholt verkar idag ha sagt nej till svenskt deltagande i europakten. Enligt mina källor band han sig hårt vid sitt nej. Samtidigt är han en mästare på att ändra sig, så kanske är loppet inte kört ännu. Det vore tragiskt om Sverige ska stå utanför ensamt med Storbritannien. I stället borde Sverige försöka förhandla tillsammans med Danmark eller annat icke-euroland som tror på EU-samarbetet. Imorgon är det partiledardebatt kl. 09.00. Fortsättning på frågan kommer då.

Idag har det varit en minnesstund för Raoul Wallenberg i riksdagens kammare med musik, poesi och tal av talmannen. För egen del tänkte jag tillbaka på mitt besök i Budapest i oktober då jag besökte svenska ambassaden där Wallenberg arbetade, hus där han räddat judar och österriskiska ambassaden som var den sista plats han sågs på. Wallenberg är individen som gjorde skillnad. Under sin korta tid i Budapest gjorde han en enorm insats som är hyllad internationellt. I Budapest finns flera statyer, en gata och andra minnesmärken. I Sverige är Wallenberg ett tragiskt exempel på hur undfallande Sverige var under lång tid mot Sovjet. Det är på tiden att Wallenberg nu lyfts fram också i Sverige!

 

 

Slutligen, två länkar. Just nu pågår en enkätundersökning inför att Folkpartiet ska forma ett nytt partiprogram. Alla får möjlighet att bidra med sina farhågor och visioner om framtiden och komma med förslag om vilka liberala värden som kommer att vara särskilt viktiga att lyfta fram under de närmsta tio–tjugo åren. Ta chansen och påverka genom att klicka här.

Den andra länken går till en debattartikel som jag fick publicerad i fredags i Corren som är ett svar till socialdemokraterna om högskolepolitik.

KGE


PS. Bilden visar en staty i Budapest till minne av Wallenbergs gärningar... eller var det Juholts kamp mot Europa ? ;-)

EU byggdes för att hantera kriser

Det är roligt att se att svenska folket blir allt mer positivt till svensk medelmskap i EU. Det visade en SOM-rapport som presenterades häromdagen. Samtidigt är det trist att vi fått in ett parti i Sveriges riksdag som har en sällsynt dyster syn på europeiskt samarbete. Nu liksom tävlar Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet om vem som kan vara mest emot EU.

Därför kändes det viktigt att idag delta då riksdagens utrikesutskott debatterade utvecklingen i EU under senaste året. Jag företrädde Folkpartiet. EU-minister Birgitta Ohlsson deltog också, men hon får sägas representera regeringen i detta sammanhang.

Jag talade om tre områden där EU har utmaningar och dessa kan bara lösas gemensamt: 1. Miljö och klimat, 2. Ekonomi och den fria rörligheten och 3. Demokrati och mänskliga rättigheter i Nordafrika och Mellanöstern.

Europas länder påverkar varann. EU behövs för att se till att vi löser problemen tillsammans istället för att kasta besvären till någon annan eller rent av gå ut och kriga om hur saker ska vara. Låter det senare otänkbart? Det är bara att konstatera att så hände förr. "Bättre med byråkrater än soldater" har FP:s europaparlamentariker Marti Paulsen klokt och snärtigt sagt.

Det är med gemensamma krafter vi skapar frihet, välmående och utveckling i Europa och omvärlden. Det går inte att lösa gränsöverskridande problem med självcentrerade lösningar. Vissa länder har det särskilt tufft nu. Men de måste lyfta blicken och se långsiktigt - det duger inte att sluta sig! Sverige bör hjälpa dem på traven. Så var det sagt.

Nedan hela anförandet för den som orkar.

KGE


........................................

Fru talman!

Tillsammans gör vi skillnad. Därför har vi inom Folkpartiet – mer än något annat parti – alltid sett till EU:s möjligheter. Genom vårt medlemskap i EU kan vi nå långt längre än vad som annars hade varit fallet. Det gäller inte minst frågor som miljö, ekonomi och den fria röligheten och demokrati och mänskliga rättigheter.

Miljö

Klimat och miljö är ett alldeles uppenbart område där det behövs ett kraftfullt och bindande internationellt samarbete. EU har varit ledaren i det globala klimatarbetet och ska fortsatt vara det. Tyvärr har klimatarbetet något tappat fart. Sverige har nu en uppgift i vara en pådrivande kraft för att återigen få klimat och miljöpåverkan högt på toppmötenas dagordning.

För mig som Folkpartist har det varit glädjande att de akuta problemen kring förlust av arter och livsmiljöer, det som vi kallar för biologisk mångfald fått ökat fokus i EU och världen under det gångna året. Året 2010 var det det internationella året för biologiska mångfaldens år. Det var fantastisk att det blev ett genombrott i Nagoya. I början av maj i år presenterade EU-kommissionen en strategi för biologisk mångfald i EU för det kommande decenniet. Nu gäller det att alla länder också vidtar ambitiösa åtgärder.

Under det svenska EU-ordförandeskapet gavs havsfrågorna en hög prioritet och östersjöstrategin antogs. Under 2010 har det pågått arbete för att genomföra strategin. Sverige måste fortsatt driva på för värnandet av den biologiska mångfald i haven och för krav på minskad tillförsel av gifter till Östersjön.

En verklig utmaning internt i EU är att göra något åt de omfattande jordbrukssubventionerna. Förutom att EU:s jordbrukspolitik kostar Europas skattebetalare 600 miljarder kronor per år – pengar som skulle göra strörre nytta om de exempelvis satsades på forskning – så är subventionerna i vissa fall också är direkt skadliga för miljön. Bara subventioner som bidrar till kollektiv nytta, såsom biologisk mångfald, djurskydd och en omställning till ett miljö- och klimatsmart jordbruk bör finnas kvar. Det vore långsiktigt bäst för miljö, bönder och konsumenter.

Ekonomi

Sverige är en liten öppen ekonom, väl integrerad med de andra europeiska ländernas ekonomier. Vårt välstånd grundar sig till stor del på handel med andra länder. Får andra länder problem märks det hos oss.

Många länder drabbades hårt av den djupa finanskrisen 2008/2009. Nästan alla EU:s medlemsländer bär fortfarande en tung börda i form av underskott i statsfinanser och stora skulder. Sverige är ett lysande undantag. Med ordning i de offentliga finanserna och viktiga reformer i bagaget- och inte minst med fokus på arbetslinjen - har vi klarat oss bra.

Några iakttagelser från krisen kan göras. Flera länder följde inte i goda tider de regelverk som ställts upp för de nationella ekonomierna och därmed fördjupades krisen. EU måste nu se till att efterlevanden av stabilitets och tillväxtpaktens regler blir bättre.

Krisen visade också hur gränsöverskridande bankverksamheten är och att nationella regelverk är otillräckliga för att möta gränsöverskridande risker. Hur en bank agerar i ett land kan slå mot ett annat land. Regelverken i andra länder måste alltså vara bra för att vi ska kunna känna oss trygga. Därför är EUs arbete för tillsyn på finansiella marknader så viktigt.

Europas ekonomier hänger ihop. Det är av stor vikt för oss i Sverige att vi är med och ser till att EU samlas kring de bästa lösningarna.

Demokrati och mänskliga rättigheter i Nordafrika och Mellanöstern

Slutligen vill jag säga något om utvecklingen i Nordafrika och Mellanöstern. När den arabiska våren påbörjades var vi många som hade samma förväntansfulla känsla som efter murens fall 1989. Framgångarna som demonstranterna i Egypten och Tunisien uppnått är förstås fantastiska – att dessa länder om än på lite skakiga ben - är på väg mot en demokratisk utveckling.

Vi har dock i flera länder sett uppror efter uppror som slagits ned. I Iran hann demonstrationer knappt påbörjas innan regimen satte stopp för folkets förhoppningar om en frihetens vår. I Syrien dödas dagligen fredliga demonstranter och dödsantalet är nu uppe i flera hundra. När det gäller Libyen var det lovvärt att FN lyckades samla sig kring en FN-resolution och att Sverige nu deltar med JAS-plan.

Lärdomen från detta är att EU på ett tydligare sätt måste fokusera på demokrati och mänskliga rättigheter i sina kontakter med Nordafrika och Mellanöstern. Det behövs bredare kontaktnät och långsiktiga samarbeten med det civila samhället, liksom ett mer omfattande demokratibistånd. EU måste också bli bättre på att ta ett gemensamt ansvar för de flyktingsströmmar som blivit följden av demokratikampen.

Avslutning

EU byggdes för att hantera kriser. Just nu har vi många utmaningar att hantera i Europa.

Många länder har de senaste åren efter finanskrisen varit under enorm ekonomisk press. Det finns en ökad främlingsfientlighet och minskad tolerans mot minoriteter i många medlemsländer. Det finns signaler om en nationell slutenhet och protektionism.

Det är inte vägen framåt. Detta är på tvärs mot våra liberala värderingar om tolerans och fri rörlighet för människor och varor. Det är också på tvärs mot hela EU:s ide om att genom frihandel och fri rörlighet bidra till ökad tillväxt och välstånd i vår del av världen.

Vi i Sverige har en uppgift att få fler i EU att lyfta blicken och satsa långsiktigt. Det är med gemensamma krafter och ansträngningar vi skapar frihet, välmående och utveckling för oss i Europa och i andra delar av världen.

SLUT

Liberaler står upp för press- och yttrandefrihet

Idag är det toppmöte i EU. Inför detta träffade jag igår Carl Bildt som företräder Sverige. Toppmötet handlar om att stärka EU:s framtida utrikespolitik och förbättra relationerna med strategiska partners.

Jag valde att tala med Carl Bildt om att Sverige och EU måste reagera beträffande utvecklingen i Ukraina – ett land i EU:s omedelbara närhet och ett land som Sverige tydligt stöttat för att på sikt kunna bli EU-medlem. Utvecklingen i Ukraina har sedan presidentskiftet gått i mer auktoritär riktning, bl.a. kommer rapporter om att media blir allt mer ofri. Här finns t.ex. en färsk rapport från Reportrar utan Gränser.

Att lyfta pressfrihet i ett land en bit bort är kanske inte en valfråga -men det är sannerligen en liberal uppgift att vara en vakthund i yttrandefrihetsfrågor. Min liberala kollega Gunnar Andrén följde upp och efterfrågade EU-stöd för ett frisläppande av den svenske journalisten Dawit Isaak -fängslad under grymma förhållanden i Eritrea.

Valrörelsen har inte innehållit särskilt mycket utrikespolitik. Att Sveriges förhållande till EU knappast alls diskuterats tycker jag är synd. Att rösta in Ohly i regeringen slungar förstås ut Sverige från EU:s kärna.

Nu ska jag till universitetet och träffa studenterna för om möjligt fånga någora viktiga kryss och höra vad som är viktigt för dem.

KGE

Unga vill ha ordning och reda i skolan

Idag har jag delat ut material och svarat på frågor i Cloetta Center där Sveriges största politiska debatt hölls för gymnasieungdomar. Tretusen (3000) unga var bänkade för att lyssna till ungdomar från ungdomsförbund till nio partier.

Publiken hade gröna och röda papper för att kunna svara ja och nej på frågor från debattledaren Lennart Ekdahl. Det entydiga svaret på en fråga stack ut: ”Vill ni ha mer ordning och reda i skolan?” Frågan var inte omskriven till ”arbetsro” eller något annat. Säkert 95% räckte upp gröna ja-lappar. Det är alltså inte äldre som förfasas över ungdomen, utan 3000 linköpingsgymnasister som efterfrågar mer ordning och reda i skolan.

Själv håller jag nu på att förbereda morgondagens möte med utrikesminister Carl Bildt inför att han på torsdag åker till toppmöte i EU. Är inte helt färdig med vad jag ska framföra till honom. Troligen blir det något om klimat. Kanske något om att EU borde reagera på att den fria pressen hotas i Ukraina. Temat för mötet är EU:s framtida utrikespolitik. Förstås är jag öppen för goda idéer till inspel!

KGE

Full fart i riksdagen inför sommaravslutning

Sommaren står för dörren. Riksdagens portar har stängts för denna mandatperiod. Men det politiska livet avstannar inte. Tvärtom kommer valrörelsen göra att fler funderar över samhällets utveckling. Valrörelse betyder för mig många samtal. Jag åker i juli till Almedalen för att mingla och delta i två seminarier om miljöfrågor.

Det blev några intensiva avslutande dagar i riksdagen -min sista riksdagsdebatt denna mandatperiod handlade om svenska miljömål. Jag har suttit med i en utredning om hur dessa kan moderniseras. Debatten handlade om hur vi mäter de stora miljömål vi ska nå inom en generation. Det finns 16 stora mål. På ett trevligt och enkelt sätt kan man på miljömål.se lära sig mycket om miljötillståndet i Sverige idag och hur det ser ut framöver. Jag la mitt krut i debatten på att vi måste ta krafttag för att minska gifter i miljö och produkter.

Förra veckan var det toppmöte för EU-ledarna. Som ledamot i EU-nämnden träffade jag statsministern inför mötet, och efteråt ställer vi frågor till honom för att få reda på vad som hände på mötet. Mest handlade toppmötet om ekonomi -men jag lyfte fram tillståndet för väldens fattiga och sa att det var bra att europas ledare uttalat att de, inför kommande FN-toppmöte, är fast beslutna att nå milleniemålen; dvs halvera fattigdomen i världen, öka barns möjlighet till skola och främja hälsa. Problemet, sa jag, är att milleniemålen inte ser ut att nås och att det inte går ihop att EU-länderna säger att de ska ta krafttag och samtidigt sänks EU:s totala bistånd. Därtill riskerar klimatbiståndet att tränga undan bistånd som ska gå till utbildning och minskad mödradödlighet. I riksdagens protokoll (anf 100) kan man läsa vad jag sa och vad statsministern svarade .

Det sista vi gör på riksdagen innan sommaruppehåll är att rösta för inriktningen av svensk ekonomi. Sverige ligger otroligt bra till i jämförelse med andra europeiska länder. Det som avgör Sverige välstånd på sikt är dock kvalitén i skolan. I måndags röstade vi för en ny skollag som ersätter den nuvarande från 1985. Två socialdemokratiska ministrar har försökt att modernisera lagen -men misslyckats. På väntersidan får de inte ihop sin skolpolitik. Den nya skollagen sätter kunskap i fokus, där rätten till stöd och stimulans för alla förstärks. Äntligen är den nya lagen på plats!

Men vi i Folkpartiet är lång ifrån klara och nöjda. Nu släpps det rapporter med ny politik för att den ljusnade framtid ska bli vår.

Glad sommar!

KGE

Framtida strategier för klimatet -idag haft möte med statsministern

Kommer just från möte med statsministern. Eu-nämnden och statsministern har tv-sända möten inför varje europeiskt toppmöte. Imorgon och på fredag träffas de europeiska statsministrarna för att lägga fast en strategi för kommande klimatförhandlingar och en strategi för hur EU ska bli mer konkurrenskraftigt (EU2020-strategin).

Jag fokuserade på klimatet. FN-konferensen i Köpenhamn misslyckades med att få till ett globalt avtal där länder lovar att vidta åtgärder. Det ser kanske lite ljusare ut nu i och med att Obama fått igenom sin sjukvårdsreform, men det är högst osäkert hur USA kommer ställa sig i det fortsatta klimatarbetet. Nästa FN-möte är i Mexico i höst och det ser svårt ut att komma fram till ett bindande klimatavtal där. Många vill redan nu lägga kraften på FN-mötet i Sydafrika 2011. Jag framförde vid dagens möte att går det inte att få till ett bindande avtal i Mexiko i år måste åtminstone bindande delmål antas för att inte tappa tid. Det är bråttom i klimatfrågan! Människor är redan drabbade och det blir dyrare att genomföra åtgärder ju längre vi väntar.

Statsministern och jag har tidigare i kammaren talat om att det kan behövas en strategi där ett begränsat antal länder sätter sig ned för att binda sig för åtgärder. Idag fortsatte statsministern på det spåret och sa att FN-strukturen inte fungerar för att fatta beslut. När var och en av 192 länder har veto blir det noll. Med tanke på att 16 av världens länder står för 90% av utsläppen måste dessa länder tydligare avkrävas ansvar. EU måste nu föra separata samtal med dessa länder för att komma till beslut.

Det pågår en diskussion om EU ska gå med i ett förlängt Kyotoprotokoll. Problemet är att många industriländer som tidigare varit med nu vill hoppa av. USA vill definitivt inte vara med. Kvar blir bara Europa! Statsministern var öppenhjärtig och gav information om olika tänkbara scenarion för framtida avtal. Ett av hans bidrag till kommande EU-toppmöte är att han tänkte berätta om sin insikter som fd EU-ordförande om problematiken kring beslutsfattande på internationell nivå. En del av detta tog han upp på vårt möte. Bl.a. fastnade jag för något konstruktiv: det är viktigt att se att det finns nationella aktionsplaner i flera (motsträviga) länder, t.ex. i Kina, som EU bör stötta upp.

Den som på djupet är intresserad av klimatfrågan och hur politik på högsta nivå fungerar kan få ut en hel del av att se vårt möte som finns här. Slutligen kan man konstatera att miljöpolitik har
blivit storpolitik och EU är för närvarande världens bästa miljöorganisation.

På tisdag följer jag upp EU-toppmötet genom möte med statsministern. Tar gärna emot förslag på vad jag kan ta upp.

KGE

Dawit Isaak i utrikespolitisk debatt och jag frågar statsministern om framtida strategi för klimatet

Idag har det varit utrikespolitisk debatt i kammaren. Nytt för i år var att Carl Bildt nämnde en person i utrikesdeklarationen: Dawit Isaak. Cecilia Wigström, ordförande för den tvärpolitiska Dawits-Isaak gruppen, höll ett lysande tal om Dawit och ägnade andra delen av talet till Belarus eller Vitryssland som landet också kallas.

Det är verkligen tråkigt att Cecilia ska lämna Riksdagen och inte ställer upp till omval! Hon har varit en stark förespråkare för demokrati och mänskliga rättigheter. Inte bara i Sverige, utan jag har också på en restaurang i Minsk sett henne hårdnackat läxa upp diktaturens lakejer iklädda den förnämliga titeln parlamentariker. Hon såg igenom deras snack och sa det rakt ut. Lika tydligt som talet idag i kammaren.

Expressen har gjort en serie om vad vi riksdagsledamöter gjort för Dawit Isaak. Här är mitt svar.

Igår ställde jag en fråga till statsministern i kammaren som handlade om hur EU ska gå vidare med klimatarbetet. Efter att klimatmötet i Köpenhamn brutit ihop, måste det nu till en ny strategi. Vissa länder har klart mer ansvar än andra (EU + 16 länder står för 90% av CO2-utsläppen). Dessa länder beöver sätta sig ned och diskutera vilka åtgärder de ska vidta. På FN-mötet var det de som ville minst som gick hem som vinnare. Vi kan inte acceptera det med tanke på kommande generationer!

Statsministerns svar på min fråga var intressant. Han sa att han absolut var beredd föra diskussioner om former för att ett begränsat antal länder sätter sig ned och diskuterar åtaganden. Han sa dock att så länge USA inte är med så kommer det inte att gå. Repliksvaret handlade till stor del om inrikespolitik i USA, mycket för att möjligheterna för att USA ska bidra till en positiv klimatpolitik har försämrats sedan köpenhamnsmötet.

Läs gärna utfrågningen av statsministern här. Min fråga + svar finns under anförande nummer 40-44.

KGE

USA stärker forskningen. Hur gör Europa?

Träffade just forsknings- och högskoleminister, Tobias Krantz, som kommit hem efter en vecka i USA. Han berättade om den amerikanska statsbudgeten som presenterades förra veckan. Trots enorma underskott får forskningen rejäla anslag. Tobias berättar att Obama-administrationen inneburit ett mentalt skifte i den amerikanska forskningspolitiken - och rejält ökade anslag. President Obama omger sig med vetenskapsmän och han lyssnar på dem. Till exempel är energiministern Nobelpristagare. Amerikanarna värnar mångfald i finansieringen och tvekar inte att satsa hårt på eliten.

Idag har jag haft möte med statsministern inför toppmöte på torsdag då regeringscheferna ska diskutera EUs tillväxtstrategi fram till år 2020. Jag hoppas att EU sneglar mot USA:s forskningspolitik och inser att framtiden inte ligger i jordbruksstöd, utan i högteknologi och miljö. Nedslående var att höra statsministern berätta att förutsättningarna att få med USA i arbetet mot klimatförändringarna försämrats. På torsdag lägger EUs ledare upp strategin efter Köpenhamntoppmötet och inför klimattoppmötet i Mexico i november. Det gäller att EU inte sackar efter i ledarskapet, och de sämre förutsättningarna för klimatvänlig politik i USA måste mötas med ännu större påtryckningar från EUs sida.

Imorgon deltar jag i ett seminarium om språk på riksdagen. Bl.a. ska det handla om när man ska börja språkundervisningen för att det ska ge bäst resultat. I panelen sitter bland annat Martin Ingvar, världsberömd hjärnforskare vid Karolinska institutet, som ska tala om barns utveckling och tidig språkinlärning. Spännande!

KGE

Ny EU-minster - Grattis Birgitta!

Birgitta Ohlsson, uppvuxen i Linköping, blir Sveriges nya EU-minister. Grattis Birgitta!

Birgitta är en energisk person med ett stort engagemang för internationella frågor. Hon brinner för demokratifrågor och det är en stor tillgång i EU-arbetet.

EU:s huvuduppgift är att bidra till fred och demokrati - både inom unionen och i omvärlden, genom unionens utvidgning och utrikespolitik. EU behöver också stärkas vad gäller folkligt inflytande och insyn. Kampen mot korruption måste vara orubblig. Detta är något som Sverige, inte minst genom en drivande EU-minister, fortsatt bör bidra med!

KGE

Malmström var lysande

Befinner mig nu pa Europaparlamentet i Strasbourg och har närvarat vid utfragningen av Sveriges kommande kommissionär. Därefter lunchade Cecilia, Folkpartiets europaparlamentariker, medarbetare och jag.

Det var en tuff utfragning med cirka 60 fragor under tre timmar utan paus. Cecilia var lysande och skapade en trevlig stämning genom att tala flera sprak och svara paläst, engagerat och balanserat.

Hon möttes av varierande fragor om allt fran människohandel, terrorism, maffia och korruptionsbekämpning till hur EU ska utveckla bade en ökad arbetskraftsinvandring och bekämpa den illegala invandringen. Nyckelorden för framtida gemensamma asyl- och invandringspolitik ska vara solidaritet och rättvis ansvarsfördelning.

Hon fick en applad da hon sa att solidaritet och respekt för de grundläggande mänskliga rättigheterna inte står i motsats till en tuff kamp mot terrorism. Vid ett annat tillfälle lag en applad i luften: da Cecilia sa att hon personligen anser att det finns ett samband mellan prostitution och människohandel. Tydligen är detta kontroversiellt att säga pa europaniva!

Som svensk och som folkpartist är jag mycket stolt. De positiva omdömen har haglat. DN skriver att Cecilia var bland de bästa som utfragats. Nu tar jag flyget till Stockholm för att närvara vid partiledardebatten imorgon. Gissar att det ocksa blir hett. Valaret har börjat!

KGE

På tisdag närvarar jag vid utfrågningen av ny svensk kommissionär

På måndag far jag till Strasbourg, Frankrike, för att vara på plats när Europaparlamentet på tisdag morgon (19 jan) utfrågar Sveriges kommande kommissionär Cecilia Malmström.

Malmströms ansvarsområde handlar om hur vi i EU ska utforma framtida asyl-, flykting- och invandringspolitik, och hur vi ska bekämpa internationell brottslighet som t.ex. människohandel.
Under hösten har jag engagerat mig i flyktingpolitiken och för kristna irakier i Östergötland. Framöver kommer EU:s flytingpolitik att i större grad göras lika (harmoniseras) över hela EU. Vad Europaparlamentet och Kommissionärerna anser påverkar Sverige och Östergötland.

Jag åker ner för att skapa nätverk och höra hur tongångarna går för att kunna påverka politiken. Ungefär 60% av svensk lagstiftning startar med EU-beslut. Svenska politiker måste också kunna spela på europaplan. Sedan vill jag förstås se de hyfsat nyvalda europaparlamentarikerna i aktion. Och det säger ju sig självt, jag är där för att hålla tummarna för min partikollega!

KGE

PS Att Cecilia Malmström skulle vara ett andrahandsval sedan Maud Olofsson sagt nej till Lena Ek är inte sant. Från säker källa har jag fått dementerat att det inte gick till så. Att Cecilia har kompetensen för jobbet är självklart, läs hennes CV här.

Länk här om hur utfrågningarna går till.

Rapport från EU-toppmöte i Kammaren

Har ägnat dagen åt att formulera en bra fråga till statsministern till återraporteringen från europeiska toppmötet. På grund av en frågefördelning i Kammaren som inte gynnade små partier från majoriteten fick jag inte ställa den. Nu är jag lite besviken och klagat för att få en bättre frågefördelning nästa gång!

Hur som helst, den som vill höra återrapporten kan gå in här.

Jag tänkte berömma statsministern för att han fått till en bra start på finansieringen av anpassningar till klimatförändringar i u-länder. Tänkte hänvisa till det tal som Barrosso höll på toppmötet. Det finns här i text och här hittar ni det i rörlig bild.

Det är dock värt att betänka att EU nu fått ihop 7,2 miljarder euro i eu-bistånd för anpassningar för tre år. Efter 2020 sägs det att världen totalt behöver få ihop ca 100 miljader euro per år. Åren 2012-2020 sägs det väldigt lite om. Det beslut som tagits nu är ett viktigt steg för en snabbstart innan Kyotoavtalet upphör 2012, men i framtiden kommer JÄTTEANSTRÄNGNINGAR att krävas!

Hade också tänkt återknyta till frågan jag ställde förra veckan till statsministern om att politikområdena migration och klimat måste kopplas ihop i framtiden. Ökenutbredning, havsnivåhöjningar och svårigheter att hitta drickvatten och odla är realiteter för många i den fattiga världen. Detta kommer leda till migrationsströmmar. Senast idag en film om detta i DN.

Nu hålls gruppmöte om det politiska läget!

KGE

Fråga till statministern om klimatflyktingar

Kommer just från möte med statsministern inför EU:s toppmöte fredag-lördag. Vid toppmötet kommer EU:s statsministrar och presidenter diskutera ekonomi, klimat och ”Stockholmsprogrammet”, dvs ett program om rätts- och migrationspolitik.

Jag frågade statsministern om han var beredd att verka för att EU:s ledare ska diskutera klimat och migrationspolitik samtidigt, i syfte att möta problematiken med att allt fler kommer att tvingas lämna sina hem och bli ”klimatflyktingar”.

Redan idag tvingas över 30 miljoner människor årligen att lämna sina hem på grund av torka, översvämning och miljöförstörelse. Följder av klimatförändringarna, såsom ökenutbredning, havsnivåhöjning, brist på dricksvatten och svårigheter att odla, kommer att leda till att antalet människor som nödgas fly kraftigt kommer öka.

Tina Acketoft, riksdagsledamot för fp och ledamot i Europarådet har skrivit en mycket intressant rapport om just klimatflyktingar.

Hon skriver bl.a. att det inte finns någon definition av vad en klimatflykting är och att det inte är lätt att skilja på frivillig flyttning och tvångsförflyttning. Hon menar att det behövs ny internationell lagstiftning på detta område eftersom klimatflyktingarna kommer att utgöra en av vår tids största utmaningar.

Statsministerns svar på min fråga fokuserade på den snabbstartsfond som ska inrättas för anpassningsåtgärder i utvecklingsländer. Statsministern angav att Sverige ska satsa ungefär 250 miljoner euro per år i denna ”snabbstartsfinansiering” tills nästa klimatprotokoll finns på plats. Dessa pengar är helt frivilliga och inget som ens EU-länderna kommit överens om. Vissa länder kommer bidra hyfsat (som Sverige) andra inget alls.

Statsministern sa att han inte väntade sig någon diskussion kring ”Stockholmsprogrammet” och därmed flyktingpolitiken (allt har förhandlats på tjänstemannanivå tidigare –länderna är verkligen inte eniga på detta område!).

Jag vet dock att i ”Stockholmsprogrammet” har Kommissionen fått ett uppdrag att analysera sambandet mellan klimat, migration och vilka effekter det kan få på invandringen till EU. Frågan kommer alltså upp igen!

Den som vill titta på eu-nämndens möte kan gå in på riksdagens tv-arkiv ( sök på "Öppet samråd i eu-nämnden 9 dec." Jag ställer min fråga under ”fortsättning 3” efter ca 2 min.)

Slutligen, ett reportage från Tanzania om klimatförändringar och påverkade levnadsförhållanden.

KGE

Glada miner! :-D

Cecilia Malmström (fp) förslås bli ny svensk kommissionär! Det är mycket glädjande. Cecilia är eu-minister, har varit eu-parlamentriker, doktor i statsvetenskap, talar fem språk –var det någon som tvekade vem som har mest kompetens?

Jag var på miljödepartementet och hade möte med statssekreteraren och allianskollegor. Vi gjorde en paus för att kolla på presskonferensen. Så stiger statsministern och Cecilia in och kamerorna smattrar. Någon säger ”Det måste vara Cecilia som blir kommissionär, hon ser så glad ut!” Någon annan säger: ”Statsministern ser också glad ut!” och då svarar min folkpartistiska kollega Lars Tysklind: ”Det måste vara för att han får vara på foto med en folkpartist”.

Har hört att jag idag är på Correns framsida och ser glad ut. Tillsammans med allianskollegorna hade jag ett mycket bra besök igår på McDonalds i Linköping. Jag gjorde hamburgare och lyssnade på ägare, chefer och anställda. Det står klart att alliansens sänkning av arbetsgivaravgiften har lett till att fler unga anställts. Ägaren Carina Ericsson sa att hon anställt fler i år och att McDonalds Sverige i år anställt över 3000 ungdomar, vilket är mer än prognoserna, och den sänkta arbetsgivaravgiften har varit en viktig orsak. Det vore ett slag mot de unga om oppositionen kommer till makten och genomför sitt förslag om att höja arbetsgivaravgifterna för de unga.

Nu ska jag ha gruppmöte, annars är det landsmötet som startar på torsdag, som står i mitt fokus. Gjorde intervju med Corren inför detta igår, där jag som ombud berättade om mina förväntningar och vad jag tror blir stora frågor. Håll utkik efter detta så återkommer jag mer om landsmötet senare.

KGE

9 november- en minnesdag

I helgen blev Folkpartiet i Östergötlands riksdagslista klar. Jag toppar listan och är förstås glad för det fortsatt starka förtroende som medlemmarna gett mig.

I kväll ska jag tala på en manifestation mot främlingsfientlighet och förtryck till minne av Kristallnatten den 9 november 1938. Stora Torget i Linköping kl. 18.00. Budskapet är förstås att vi inte får glömma vad som hänt i syfte att inte riskera att historien upprepar sig.Hitlers parti startade som ett litet parti med några få platser i tyska riksdagen. På ett decennium gick han från förförelse till förintelse.

Idag är det också 20 år sedan muren föll. Första gången jag var i Berlin var under tyska EU-ordförandeskapet våren 2007. Jag minns en middag på Hotel Adlon. Tal hölls på engelska, franska och tyska. Några hundra meter därifrån hade muren stått för 18 år sedan. Några hundra meter åt andra hållet fanns skräckens gata där Hitler och andra naziledare hade sina kontor under andra världskriget. På vägen dit passerar man nu ett minnesmärke för 6 miljoner dödade judar.

Jag hade rest till Berlin en dag tidigare för att se staden och drabbats av att historien blivit konkret. Decennier av förtryck har lämnat sina spår i staden. Nu satt jag där på Hotel Adlon, tillsammans med folkvalda från 27 länder som varit igenom krig och kallt krig, och vi hade mycket trevligt och diskuterade Europas gemensamma framtid. Det är vid sådana tillfällen ytterst tydligt att EU är något mycket större än en byråkrati.

KGE

Skogen i klimatarbetet och seminarium om biologisk mångfald

Inför EU:s toppmöte i slutet av förra veckan deltog jag i öppen utfrågning av statsministern. Jag lyfte där den viktiga roll som skogen spelar i klimatarbetet. Varje år skövlas skog till en yta av Englands storlek. Detta motsvarar mycket stora utsläpp. I regnskogen finns också en stor del av världens biologiska mångfald.

Jag kommer nu från Kammaren där EU-ministern återrapporterat från toppmötet. Åter igen tog jag upp skogen i klimatarbetet. Per Bolund från Miljöpartiet hakade också på med en fråga om skogen. EU-ministern sade att skrivningarna i slutsatserna från toppmötet stärkts något, men uppenbart var frågan om skogen inte ett stort diskussionsämne, utan en fråga som måste följas inför Köpenhamnskonferensen.

Jag hade några tydliga budskap i Kammaren: Att stoppa skövlingen av regnskog är ett av de billigaste sätten att hantera klimatförändringarna. Det är nödvändigt att de rika länderna är med och betalar för skogens bevarande. Övervakningen av dem som får ekonomiskt stöd måste verkligen fungerar så att de sköter skogen på ett hållbart sätt. Det går inte skövla urskog för att plantera oljepalmer! Utbefolkningen måste kunna leva kvar i skog som skyddas.

Nästa tisdag arrangerar jag tillsammans med mina fp-kollegor i Miljö- och jordbruksutskottet ett seminarium om Biologisk mångfald och klimatutmaningen.

Deltar vid seminriet gör:
Lena Lindén, VD för Nordens Ark och Stefan Edman, biolog och författare.
Jan Terstad, programchef på ArtDatabanken med ett förflutet på Naturvårdsverket och i Miljödepartementet, kommenterar.

Tid: 10 november kl 12.00 – 13.30
Plats: Sveriges Riksdag, Riksgatan 2, mittpolen, RÖ,

Du är varmt välkommen! Anmälan är obligatorisk pga lunchsmörgås .
Anmälan sker senast 9 november kl.12.00 till mailto:avni.dervishi@riksdagen.se_.

KGE