fredag 13 december 2013

En intensiv vecka med debatter och mycket media för mig

Den här veckan startade med möte då Folkpartiet Linköping beslutade om listorna till kommun- och landstingsfullmäktige inför valet 2014. Jag står som nummer två på kommunlistan. Jag har för avsikt att lyfta utbildningsfrågor och vill gärna se ökat samarbete med Linköpings Universitet. Se artikel i Corren ”Folkpartiets listor klara”. Samma dag hade jag också en artikel publicerad i Corren som reaktion på Pisa-undersökningen. Se här "Skolpolitiken är inne på rätt spår".

Jag åkte till Stockholm med klockan-22-tåget för att vara med vid Konstitutionsutskottets möte redan kl 08.00 på tisdagsmorgonen. En majoritet i utskottet beslutade då att köra över riksdagens talman och kräva att han låter riksdagen rösta om att ta bort regeringens föreslagna skattesänkning för vissa som betalar statlig skatt.

Sedan var det inspelning i riksdagsstudien av Radio Östergötland för programmet ”Riksdagen idag” där vi som deltog debatterade skola och riksdagens hantering av brytpunkten för statlig skatt, dvs det vi just tagit beslut om i KU.

Onsdag morgon körde KU-debatten igång. Det var en juridisk och teknisk debatt – det handlade om hur man kan hantera riksdagsordningen som styr riksdagens arbete. Avslutningen i mitt anförande från talarstolen kom med i TV4s nyhetssändning (2.20 in i sändningen). Om oppositionens agerande sa jag: ”Det är inte långsiktigt. Det är inte ansvarsfull. Det är inte bra för Sverige. ” Här länk till mitt anförande (nr 2) där jag försöker vara pedagogisk om vad frågan handlar om.

För att bättre förstå forskares vardag och utmaningar besökte jag i fredags Linköpings universitet och den framgångsrika forskningsmiljön i materialvetenskap. Ett mycket spännande besök som skildras i artikeln "Fysik möter politik" - Här möts två världar i LiU-nytt.

På torsdagen hölls budgetdebatt i riksdagen om miljö- och naturvård och jag representerade Folkpartiet då ordinarie ledamot just kommit med flyget från Colombia. Jag har tidigare arbetat i miljö- och jordbruksutskottet och det var roligt att ta tag i dessa frågor igen. Jag talade om åtgärder för en giftfri vardag och insatser för hav och biologisk mångfald. Här länk till mitt anförande, nr 122. Talade bl.a. om förstasidesnyheten för  SvD den dagen - att mer resurser till Kemikalieinspektionen gör att fler farliga leksaker upptäcks och att åklagare nu kan gå vidare rättsligt med flera ärenden för att skydda barn och miljö. Det är skrämmande att KemI hittar farliga ämnen i 1/4 av undersökta leksaker. Det måste bli bättre ordning på det här området och det är positivt att regeringen nyligen kommit med en proposition som intensifierar arbetet för en giftfri vardag.

Arbetsveckan avslutades idag med att i simhallen presentera Folkpartiets kampanj för att få linköpingsborna att tycka till om vad vi ska göra av tinnerbäcksområdet och badsjön när badhuset stängs. Corren och Linköpings Tidning kom. Här länk till artikel i Corren "FP vill ha nya idéer om Tinnis".


KGE

måndag 9 december 2013

Klart med kommunlistan i Linköping

Ikväll fastställde vi i Folkpartiet Linköping listorna till kommun och landsting inför valet 2014.

Här vi som toppar kommunlistan: 3 Daniel Andersson, 1 Rebecka Gabrielsson, 2 jag.

Vilket härligt gäng!

KGE


- Posted using BlogPress from my iPhone

måndag 25 november 2013

Besök hos Sveriges enda spetsutbildning i samhällskunskap

Besökte i fredags Sveriges enda spetsutbildning i samhällskunskap på högstadiet och den finns på Ånestadskolan i Linköping - min gamla skola. Klart jag är lite stolt!

Det var mycket intressant att prata med rektor och lärare och hur de fått idén. De sa att de ville skapa något nytt för att även en kommunal skola som deras ska vara en skola elever väljer, inte bara den som man tar för att den är närmast.

Denna hösttermin körde de igång med 13 spetselever - elever från Linköping med stort engagemang och kunskapstörst - och jag fick hålla lektion med dem om demokrati och arbetet i riksdagen. Jag fick många frågor och kommentarer och det märktes att eleverna var på hugget! De läser samhällskunskap i lite högre tempo och sista året ska de starta eget företag i den del som handlar om entreprenörskap och läsa gymnasiekurs i internationella relationer.

En utmaning är att hitta något på gymnasiet som ger dessa elever lika mycket tempo och stimulans!

Det slog mig att det skulle kunna finnas många fler sådana här utbildningar i Sverige. Dessa 13 elever läser extra samhällskunskap och sedan "som vanligt" i alla andra ämnen. Detta med spetsutbildning i samhällskunskap var både speciellt och inte så extraordinärt.

Skickar också med en länk till en debattartikel jag fick publicerad i ÖstgötaCorrespondenten i fredags om att Sverige slösar bort kunskap och kompetens genom att inte bättre ta tillvara på utländska studenter och doktorander.

KGE

tisdag 19 november 2013

Korruption i Sverige och EU och en härlig helg i Folkpartiland

@[1502808739:2048:Karin Granbom] mot korruption.


Forskning visar att korruption, faktiskt i ännu högre grad än demokrati, har ett direkt samband med välstånd, välfärd och möjlighet att ta tag i en massa angelägna utmaningar, såsom att bekämpa mödradödlighet och miljöförstöring.

Sverige kommer nu fyra i Transparency Internationals korruptionsindex. Det är en stor tillgång för oss att vi har en så låg grad av korruption. Samtidigt kan vi inte ta det för givet. Vi måste förstå riskerna och hela tiden värna det som håller emot korruption!

I förra veckan debatterade jag med konstitutionsutskottet Riksrevisionensrapport om svenska myndigheters skydd mot korruption. Debatten blev en diskussion om korruptionsbekämpning i allmänhet. Jag lyfte den oroväckande utvecklingen i Europa, där situationen i Grekland försämrats kraftigt och även andra EU-länders korruptionsnivå är sämre än vad fallet är flera länder i Afrika och Mellanöstern. Korruption leder också till att tilliten mellan människor i allmänheten minskar. Det är alltså ett stort problem både ekonomiskt och mänskligt.

Sverige måste ta på sig att hålla emot så denna utveckling inte sprider sig till EU-institutionerna. Ett viktigt bidrag vore att införa meddelarskydd i EU-förvaltningen, precis som vi har här i Sverige. Vi i Sverige och vi som gillar EU kan inte förvänta sig att någon annan tar den kampen – mot korruption, för yttrandefrihet och i förlängningen högre förtroende för EU. Därför var det härligt att Folkpartiet i helgen på landsmötet i Västerås antog att vårt parti ska driva på för meddelarskydd i EU.

Vi beslutade också att korruptionsbekämpning tydligt ska bli ett mål för biståndet, utifrån det jag just skrev om att låg korruption och god stadsförvaltning betyder väldigt mycket för ett lands utveckling. På bilden talar jag om just detta på landsmötet och vad jag sa i riksdagsdebatten hittar du här.

Vill avsluta med att instämma i landsmötet största applåd – till Marit Paulsen som kandiderar om till Europaparlamentet. Hon sa att det viktigaste i kommande valrörelse är att få folk att rösta och att rösta demokratiskt. Marit påminde om att Europa nu går igenom en kris som liknar 30-talets. Det är ett budskap som behöver någon som kan få folk att lyssna.

KGE

PS För dig som vill vara med i kampen mot korruption men inte vet var du ska starta - får jag föreslå ett medlemskap i Transparency International eller kanske registrera dig för deras nyhetsbrev?

 

onsdag 6 november 2013

Internationell utblick om bidrag till partier och kandidater - besök hos IDEA

Jag har idag deltagit vid ett möte med International IDEA – en organisation som ska främja demokrati världen över. Temat var kommande lagstiftning för ökad insyn i bidrag till partier och valkandidater och hur andra länder har gjort. IDEA kunde presentera exempel på hur andra länder utformat sin lagstiftning och på vilket sätt Sverige skulle skilja ut sig eller likna andra länder med en lagstiftning grundad i det förslag som kom från justitiedepartementet i somras och som nu är utgångspunkt för regeringens och riksdagens arbete.

IDEA har en omfattande databas om hur lagstiftningarna kring finansiering av partier och kandidater ser ut i olika länder i världen. 179 länders lagstiftning, eller om det inte finns lagstiftning på området, kan utläsas ur databasen som nås här. Exempelvis kan man söka efter hur många och vilka länder som tillåter anonyma bidrag, ifall kandidater måste redovisa inkomster eller bara partier, vem som inte får ge donationer och om det finns maxgränser för hur mycket man får ge.  

Lagen reglerar också hur redovisningen ska ske. När tekniken utvecklats så har det förstås blivit lättare att offentliggöra bidrag. Det ska vara lätt för allmänheten att kunna se vilka bidrag som givits och lätt för den som måste redovisa att göra det. Hur ofta och när rapportering ska ske skiljer sig mellan länder. Hos IDEA fick jag veta att vissa länder kräver att större donationer snabbt, dvs inom några dagar, måste offentliggöras via Internet så att exempelvis väljare ska kunna ta ställning till dessa donationer innan de går och röstar. Mindre bidrag kan redovisas efter val eller årsvis.

Varje land har sin speciella situation och därför kan lagstiftning behöva se olika ut. Sverige behöver hitta sina behov och sin balans i kraven på å ena sidan insyn å andra administration. Man hittar lättare den balansen om man känner till vad andra gjort och lär från deras misstag och framgångar. Alla länder har ju en gång varit oreglerade på området – likt Sverige till största del är idag – men de flesta demokratier har gått till att stifta lag. När valkampanjen till Europaparlamentet blir som mest intensiv till våren hoppas jag att den som går in i databasen och för Sveriges del söker svar på frågan 36 ” Do political parties have to report on their finances in relation to election campaigns?” får ett tydligt och klart ”ja”.

 
KGE

tisdag 5 november 2013

Lika möjligheter för flickor och pojkar i skolan

Tjejer och killar ska ha lika möjligheter till goda resultat i skolan. Så är det inte idag!

Killar presterar mycket sämre. Särskilt tydligt märks detta om man tittar på pojkars läsning och betyg i svenska. Det syns också i resultaten från internationella tester, där femtonåriga killar presterar betydligt sämre än tjejer. Var fjärde pojke läser för dåligt för att kunna ta till sig andra skolämnen ordentligt. Klart det inte är så kul att plugga då och att det finns grogrund för en "anti-plugg-kultur" som vi måste få bort!

Gunilla Moloy, docent i svenska, säger att det inte är skolans fel att pojkar läser allt mindre - det är samhällets. Det finns budskap till barnen som säger att det är omanligt att läsa. Om det stämmer, vad ledsen jag blir! På ren finsvenska vill jag säga till den som säger att läsning är omanligt: vilket skitsnack! Läs killar, läs män och framför allt, läs farsor! För om budskapet inte är uttalat så visst är det ett problem att även män läser mindre än förr. Barn gör som föräldrar. Pojkar gör som pappor. Och det är trist att läsa att högläsningen minskat till hälften på tio år. Dags för omtag!

Jämställdhetsministern och jag fick i måndags en debattartikel om problemet kring pojkars sämre resultat i skolan publicerad i Corren. Läs den gärna här: "Genuspedagog - ett yrke för framtiden".

KGE

fredag 11 oktober 2013

Insyn i partiers och valkandidaters finansiering - artikel på DN-debatt

Sverige är ett av få länder i Europa som inte har en lagstiftning om offentlig redovisning av bidrag till partier och politiska kandidater. Vi har bara en frivillig överenskommelse på nationell nivå mellan partierna underskriven av partisekreterarna. En sådan överenskommelse duger inte alls! Det går inte att kontrollera att den följs, det finns inga sanktioner och sedan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen är inte ens alla partier i riksdagen med på överenskommelsen. Dessutom behövs en reglering för kandidater och lokala och regionala organisationer.

Att få till lagstiftning på detta område handlar om att skapa ett verktyg för att hålla Sverige så långt som möjligt korruptionsfritt. Det handlar om öppenhet, något som vi i Sverige är bra på i vanliga fall.

En rättslig reglering av redovisning av bidrag till partier och politiker är är en fråga som jag motionerat om till Folkpartiets landsmöte för att få tydliga, skarpa ställningstagande från Folkpartiet. Jag har i riksdagens kammare under flera år framhållit att det behövs en lag om redovisning. Folkpartiet har legat i framkant i frågan.

Nu hoppas jag, och vill verka för, att en sådan lagstiftning finns på plats till nästa års valkampanj. 

Dagens Nyheter publicerade igår en artikel av justitieministern och oss fyra gruppledare för allianspartierna i KU. Vi skriver att vi är besvikna på Socialdemokraterna i detta arbete. Vill de inte hålla ett respektfullt tonläge och jobba konstruktivt får vi gå vidare själva med lagstiftning.

Läs DN-artikeln här:  "Ny lag om partibidrag utan oppositionens medverkan".

Läs gärna också det förslag som vi utgår från för kommande lagstiftning "Allmänhetens insyn i partiers och valkandidaters finansiering". 

KGE.



tisdag 8 oktober 2013

Bättre regelverk för utländska doktorander


Tidningen Ingenjören har just kommit ut med ett nummer på temat utländska doktorander (15 sidor artikel inkl bilder). Rubriken är satt till fyndiga ”Hjärnsläpp!”
Inför artikeln intervjuades jag i nästan en timme.  Journalisten fick bakgrundsinfo – jag har opinionsbildat och följt frågan i år nu. Här finns t.ex. länk till artikeln ”Sverige slösar bort spetskompetens” där jag för samma tidning intervjuas för ett och ett halvt år sedan.

Vad handlar frågan om? Jo, drygt hälften av alla som börjar doktorera i Sverige i naturvetenskap och teknik är utländska. De flesta av dem är anställda av universiteten – ändå räknas de som studenter i kontakterna med Migrationsverket och har därmed sämre villkor än andra anställda att få stanna i Sverige och att frun/mannen/sambon ska få arbeta. Efter de tagit sin doktorsexamen lämnar många Sverige, inte sällan mot sin vilja, för att regelverket inte är tillräckligt smart. Svenska skattebetalare har investerat miljoner i forskarutbildning och kunskapen flyttar alltså med personen till något annat land.

Många länder har strategier för att attrahera den bästa arbetskraften. Det behövs i en globaliserad värld. Sverige stöter bort de mest välutbildade. Det är detta som kan sammanfattas i uttrycket ”hjärnsläpp”.

Bläcket har just torkat på min uppdaterade riksdagsmotion ”Bättre regelverk för utländska doktorander”.  Efter år av opinionsbildande ser jag fram emot att regeringen och justitiedepartementet snarast kan leverera ett förslag på lösning!

KGE

tisdag 1 oktober 2013

Dörrknackning och besök på miljöföretag

Ett glatt gäng knackar dörr en söndagförmiddag för att låta väljarna i god tid inför valet hinna inse att vi har bästa förslagen för framtiden!

Är nu på väg med tåg till Stockholm - höjdpunkten denna vecka är dock att jag ska besöka ett företag i Linköping som arbetar med naturvård. Bättre miljö och tillväxt samtidigt - toppen! Vi ska bl.a. diskutera utbildningens betydelse för att kunna hitta rätt personal.

KGE

tisdag 24 september 2013

Prisutdelning vid Stiftelsen för Strategisk Forskning

Har just närvarat vid prisutdelning på Stiftelsen för Strategisk Forskning där tolv unga forskare fått tre miljoner var för att komma hem från utlandet för att fortsätta sin forskning i Sverige.

De alla berättade med stort engagemang och på ett lättbegripligt sätt vad de forskar om och nyttan. För flera handlar det om att förstå och motverka sjukdomar.

Härligt att de fått perspektiv från utlandet, men nu får fina villkor att verka i Sverige!

KGE


- Posted using BlogPress from my iPhone

torsdag 12 september 2013

Intervju om minoritetspolitiken med Sveriges Radio

Idag har jag intervjuats av Sveriges Radio om politiken för Sveriges nationella minoriteter. Varför jag? Därför att Konstitutionsutskottet där jag är ledamot ansvarar för minoritetspolitiken i riksdagen. Konstitutionsutskottets övergripande tema är att främja svensk demokrati. Demokrati betyder inte bara att det som majoriteten röstat fram gäller . Skydd av minoriteters rättigheter är också en nödvändig del av demokrati.

Minoritetspolitiken har fått ett ordentligt uppsving sedan Alliansregeringen tog vid år 2006 och Folkpartiet fick ansvaret för frågorna i regeringen. Nyamko Sabuni var ledande statsråd för att ta fram en strategi förminoritetsfrågor och lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Hennes efterträdare Erik Ullenhag lägger nu fram nya satsningar varje år för att minoriteternas lagstadgade rättigheter ska omsättas i praktiken.

Vad går då minoritetspolitiken ut på?

-Att de nationella minoritetsspråken hålls levande och utvecklas.

-Att minoriteterna känner sig delaktiga och har inflytande i frågor som rör dem.

-Att personer som tillhör minoriteterna skyddas från diskriminering och fördomar.

De stora stegen på minoritetspolitikens område har skett genom att så många som 64 kommuner och 12 landsting/regioner anslutit sig till att bli förvaltningsområden. Det innebär bla. att enskilda får rätt att använda sitt språk i kontakterna med kommunen och myndigheter och också rätt till förskola och äldreomsorg på det språk förvaltningsområdet gäller.

Brist på lärare och personal med rätt språkkompetens har varit ett betydande hinder för att möta den efterfrågan som finns på förskola och äldreomsorg med inriktning på de nationella minoritetsspråken.

Jan Björklund och Erik Ullenhag har därför nyligen presenterat åtgärder för att fler ska bli lärare i dessa fem språk. Lärosäten har fått i uppgift att utbilda ämneslärare och det tryggar utbildningen på lång sikt, men på kort sikt ska också göras insatser för att få fram lärare till bl.a. modersmålsundervisninvg, bl.a validering av kunskaper och studier på deltid för dem som jobbar.

Ett mycket efterlängtat beslut från minoriteternas sida kom i veckan : kravet på att ha grundläggande kunskaper i minoritetsspråkför att kunna få del av modersmålsundervisning tas bort. Det gör att fler har rätt till modersmålsundervisning och kan återta och errövra ett språk som funnits i släkten, men som är ett nybörjarspråk för den unge.

Minoritetspolitik är rättighetspolitik. Många vill ”mer och bättre”. Då gäller det att visa att talet inte är läpparnas bekännelse utan att rättigheter och andra vackra ord blir verklighet. Folkpatiet levererar och därför var det en rolig intervju.

tisdag 3 september 2013

Smartare arbetssätt gör akuten effektivare


Alliansens partisekreterare besökte igår Linköping och tillsammans med dem besökte jag akuten på Universitetssjukhuset i Linköping. Anledningen till besöket var att akuten genomfört genomgripande förändringar i sina arbetsmetoder och organisation och detta ger stora effekter på hur många som snabbt får träffa en doktor, hur arbetsklimatet upplevs av de anställda och för klinikens kostnader.
  
Verksamhetschefen gjorde tydligt att bra akutvård till stor del handlar om logistik. Han berättade om att akutmottagningar inte funnits särskilt länge – i Linköping sedan 1969 – och att många akutmottagningar använts - och fortfarande används - som utbildningsplats för nya läkare. Men det är ju sunt förnuft att det måste vara välutbildad och erfaren personal i första linjen som gör bedömningar av patienter som kommer in akut! Så vi här i Linköping har gjort ändringar utifrån det, sa verksamhetschefen Urban Säfwenberg.

Hur gick det då till? Vi bestämde oss för att fråga ”Varför?” mycket oftare, och hitta åtgärder till de problem vi ser, sa Säfwenberg. Mätning och återkoppling till personalen har också fått en mycket central roll för att hela tiden försöka veta hur saker ligger till och för att rätta till problem innan de blir stora. Fem minuter kan alla i personalen träffas tillsammans framför Lean-tavlan varje dag, även på en akutavdelning (se bilden). Någon kanske måste vara kvar hos en patient, men det är inte samma personer varje dag som är borta, menade Säfwenberg.

Detta nya arbetssätt har gjort kliniken mer välfungerande till gagn för patienter, anställda och skattebetalarna. Det var ett mycket intressant besök!

KGE

fredag 30 augusti 2013

Jämställdhetsministern besökte Östergötland



Denna vecka besökte jämställdhetsminister Maria Arnholm Östergötland. Jag var med henne under en dag som startade i Kolmården med ett möte om att motarbeta hedersförtryck. Länsstyrelsen i Östergötland har sedan 10 år tillbaka ett uppdrag av regeringen att förebygga hedersrelaterat vård ochförtryck. Jag har träffat dem många gånger och deras kompetens är mycket stor. Frågorna innehåller mycket allvar – i Sverige idag är det många unga människor som inte alls får ta del av de liberala friheter vi kämpat för under lång tid. Vid mötet deltog också föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime som bidrog med sina många insikter om hur verkligheten ser ut för många unga. Sommartid är för många en härlig tid av ledighet – för andra en tid då risken ökar att giftas bort mot sin vilja.  

Sedan höll Maria tal för Myndigheten för yrkeshögskolan som hade konferens i Kolmården. Maria är nämligen inte bara jämställdhetsminister utan också vice utbildningsminister och därmed chef för den myndigheten. Yrkeshögskolan startade för bara några år sedan och den utbildningsformen har visat sig vara den mest effektiva för att leda till jobb! Intressant.

Sedan var vi i Norrköping och besökte ett boende för våldsutsatta och missbrukande kvinnor. Detta boende är unikt i Sverige. I boendet finns 18 platser och dessa täcks av i stort sett kvinnor från Norrköping. Hur många fler skulle inte behöva denna typ av stöd från samhället? Tråkigt är dock att höra att det inte finns något boende mellan detta och mer vanligt boende. Steget är för stort. Kvinnorna kommer inte vidare i livet. Insatsen är alltså god, men den ”sociala stödkedjan” funkar inte – vilket jag upplever tyvärr inte är helt ovanligt!

Och så slutade vi dagen med ett stort gäng Folkpartister och valupptaktsfest vid Vätterns strand i Motala. Folkpartiet har nu höstkampanj på temat ”Klassresan börjar i klassrummet” och knackar dörr  – kanske hos dig!

Maria träffade också journalister under dagen. Här några länkar: NT och SR.

KGE

måndag 26 augusti 2013

Fler förstelärare i skolan - högre lön för lärare!

Jan Björklund och jag skriver i Corren att förstelärarna måste bli fler. Detta är ett sätt att få fler att vilja bli och fortsätta vara lärare!

Löfven (S) å sin sida säger att staten inte ska sätta lön på lärarna. Vad menar han med det? Accepterar S att lärarlönerna fortsatt ska vara alldeles för låga?

Om han inte kan förtydliga sig på den punkten blir det sannerligen en valfråga!


lördag 29 juni 2013

Satsa på simundervisningen - trevlig sommar!

Nu har riksdagen sommaruppehåll - och det blir det på bloggen också!

Länkar till en säsongsaktuell debattartikel om simkunnighet bland barn där Åsa Wennergren och jag skriver om att skolan behöver ta ett ökat ansvar för simundervisning och uppföljning av barnen.

Trevlig sommar!

KGE

onsdag 29 maj 2013

Besök på Hagbyskolan med Jan Björklund om läsning

För inte så länge sedan besökte jag Hagbyskolan i Linköping tillsammans med FP:s partiledare Jan Björklund. Fokus på besöket var läsinlärning, vilket de jobbar med på ett mycket skickligt sätt på just denna skola.

Det var underbart att se barnens spontanitet. Jan högläste Barnen i Bullerbyn och sedan ställde eleverna frågor till Jan. Den första frågan var från en tjej som inte snubblade på orden: "Vet du vad en ecklesiastikminister gör?" Någon frågade hur gammal Jan är och varför han vill vara skolminister.

Internationella mätningar, såsom PIRLS och PISA, visar att svenska elevers läsförmåga har försämrats sedan 90-talet. Pojkars läsförmåga är sämre än flickors, men senaste mätningarna visar att det är flickornas förmåga som försämras.

Varför är detta så viktigt att ta på allvar?

Jo, läsningen är grunden för lärandet och påverkar resultaten i alla andra skolämnen. Det är en demokratisk rättighet att kunna uttrycka sig och ta till sig av information och argumentation. Att läsa är en glädje om det är lustfyllt. Med bokstävernas hjälp kan man resa i tankens värld till nya platser och få förståelse för andra. Helt enkelt få nya perspektiv.

På Hagbyskolan berättade rektor och lärare att framgången kring läsning för dem bl.a. låg i noggranna, årliga uppföljningar av barns läsinlärning. Halkar någon efter är de snabba att sätta in specialpedagog som på 20 minuter per dag under tre veckor kan få eleven tillbaka i klassen. De framhöll också att läsinlärningen inte är klar när eleven lyckats knäcka "läskoden" utan läsinlärning måste också tränas i mellanstadiet för att kunna läsa också mellan rader.

Mycket media var där. Här några länkar:

Minister på lästurné (SR)

Björklund vill förstatliga skolan (Corren)

Utbildningsministern gästade Hagbyskolan


KGE

onsdag 15 maj 2013

Svenskarnas inställning till EU och utmaningar i skolan

Igår deltog jag i radio Östergötlands program ”riksdagen idag” som handlade om svenskarnas inställning till EU och situationen i skolan med lärare som lämnar och fallande resultat.

 
Att EU-frågan togs upp som en aktuell fråga är för att SOM-institutet har mätt EU-opinionen och andelen svenskar som är positiva till det svenska EU-medlemskapet visar sig ha minskat. Detta har i media framställt som något dramatisk och för en europavän, som jag, är så är det förstås inte muntert att stödet minskar. Men tittar man lite närmre på mätningen är minskningen från en toppnotering, från 53 % år 2010 som är för svenskt EU-medlemskap, till 42 % år 2012. Andelen som är emot medlemskapet är ungefär konstant. Roligt är att de unga nu är mest positiva till EU, medan när folkomröstningen om EU hölls så var många i den åldersgruppen kritiska.

Hur kan man då förklara minskningen i EU-stödet? Det handlar förstås om att det är kris i många EU-länder. Svenskarnas inställning till EU handlar mycket om vad Sverige kan tjäna på EU-medlemskapet rent ekonomiskt och när de andra länderna måste dra åt svångremen så blir de förstås inte lika goda handelspartners. Jag har förhoppningar om att EU kommer stärkt ur det tuffa stålbad som många länder nu genomgår. Sveriges hade en ekonomisk kris under 90-talet som lärde oss att värna offentliga finanser. Det gav oss en läxa som gjorde att vi inte drabbades lika tufft  denna gång. Europa behöver EU för att hålla samman och för att lösa många olika gemensamma utmaningar, t.ex. miljö, matförsörjning, brottsbekämpning m.m.. Jag har rest mycket i Europa och sett många monument över stupade soldater. EU är den mest lyckade fredsorganisationen, det kan vara värt att påminna om. Sverige behöver EU för handel och för en massa andra utmaningar.

Sedan talade vi skola. Det finns många utmaningar på det området. Att behålla och attrahera skickliga lärare är en av de allra viktigaste uppgifterna. Jag framhöll vikten av att höja lönerna. Lärarnas löner har sjunkit kraftigt i förhållande till andra akademiska yrkesgrupper i och med kommunaliseringen av skolan i början av 90-talet. Nu inrättas på Folkpartiets initiativ karriärstjänster som ger lärare utvecklingsmöjligheter och högre lön. Kommunerna kan ansöka om pengar från Skolverket för att tillsätta dessa tjänster och det är nu glädjande högt söktryck. En annan angelägen del i att göra läraryrket mer attraktivt är att lägga mer fokus på undervisning. Före sommaren beräknar Jan Björklund kunna lägga en proposition som syftar till att minska administrationen för lärare.

Gör Folkpartiets politik skillnad då? Det kommer ju rapporter om att resultaten fortfarande sjunker. Nyligen kom en utredning som heter ”Dettar tid – om effekter av skolpolitiska reformer”. Utredningen visar att lagda förslag kommer leda till bättre resultat, men att dessa kommer visa sig först om några år, kanske så pass länge som till slutet av 2010-talet. Många reformer har gjorts under 2011-2012. T.ex. krav på tydligare uppföljning och insatser av tidigt stöd samt en ny lärarutbildning. Det tar tid innan detta får effekt. Nu krävs uthållighet och vilja att implementera det nya. Politiker skapar förutsättningar, men det är i skolan och i mötet mellan lärare, rektorer och elever som det verkligen händer.
 
På fredag beöker jag och Jan Björklund en skola i Linköping för att tala med dem om barns läsinlärning och läsvanor. Det blir kul!

KGE

onsdag 10 april 2013

Ska vi kunna rösta via internet i framtiden?


Nästa vecka presenterar vallagskommittén sitt förslag om e-röstning. Det finns mycket nyfikenhet kring detta och därför ägnade jag en del av min tid idag i riksdagsdebatten om vallagsfrågor just till att tala e-röstning.

E-röstning har flera fördelar. Fungerar det väl kan det förenkla för medborgare att utöva sina demokratiska rättigheter, sammanräkningen av rösterna kan gå snabbare och på sikt kan  kostnaderna för val minska. För vissa grupper kan e-röstning vara särskilt värdefullt. Exempelvis kan datorer hjälpa personer med funktionsnedsättning att rösta och behålla valhemligheten och personer i utlandet skulle enklare kunna rösta om det var möjligt att göra det över Internet.

Jag står bakom att vi i Sverige ska genomföra försök med elektronisk röstning. Samtidigt är det mycket viktigt att försöken är väl förberedda. Försöken bör, för att vara riktigt relevanta, ske inom ramen för de ordinarie valen och måste vara lika tillförlitliga som att rösta med valsedlar. Entusiasmen för de fördelar som e-röstningen innebär får inte leda till att vi gör avkall på den grundläggande principen om fria och hemliga val. En person som röstar elektroniskt måste vara säker på att rösten förblir anonym, att den inte kan ändras på vägen till räkningen (dvs skydd för avlyssning och hackers), att det går att kontrollera att rösten mottagits och att det finns garantier för oberoende insyn i röstsammanräkningen. Väljaren måste uppleva att valet gjorts fritt och utan otillbörlig påverkan. Att rösta elektronisk innehåller alltså fler aspekter än att göra en banktransaktion eller deklarera över nätet. En viktig skillnad är just att den som trycker på sändknappen i e-röstning ska vara anonym. Samtidigt måste det gå att säkerställa att den personen bara röstar en gång och att rösten verkligen räknas. Vid en banktransaktion är ju poängen att både den som betalar och mottar ska kunna kontrollera i efterhand att det blivit rätt.

Det finns ett antal länder som med mindre eller större framgång genomfört elektroniska val. I Norge har det gjorts försök i tio kommuner med val till kommunstyrelse och fylketingsval. I slutet av denna månad ska stortinget ta beslut om de ska gå vidare med e-röstningsförsök också till det nationella parlamentet. Vi i Sverige ska dra lärdom av den e-röstning som genomförts i andra länder och noggrant studera forskning på området.

E-röstning har fördelar men det har också under kommitténs arbete visat sig finnas rätt komplexa utmaningar som måste få lösningar. På onsdag 17/4 får statsrådet Betarice Ask ta emot vallagskommitténs slutbetänkande och det blir pressträff. Håll utkik!

 KGE

 

fredag 5 april 2013

Besök på US om rehabilitering av hjärnskador


Vid årsskiftet presenterade Socialstyrelsen en rapport som visar att patienter med traumatisk hjärnskada får olika rehabilitering beroende på vilket landsting de vänder sig till. Att vården inte är jämlik är olyckligt eftersom rätt vård kan vara helt avgörande för en persons möjlighet att klara vardagslivet och kanske också komma tillbaka till arbetslivet efter en hjärnskada.

I Sverige saknas exakta siffror på antalet som drabbas, men år 2011 vårdades omkring 10 400 personer i slutenvården för en traumatisk hjärnskada. Idag överlever allt fler en traumatisk hjärnskada. Det har ökat behovet av en väl fungerande hjärnskaderehabilitering. Bredden av konsekvenser efter en hjärnskada är stort. De svåraste fallen kan vara patienter som har låg sannolikhet att vakna ur koma till personer som med stimulans kan fortsätta att jobba på sin arbetsplats. En traumatisk hjärnskada uppkommer av olycksfall eller våld. Hjärnskador kan uppstå av olika anledningar, exempelvis vid stroke.

Landstingsrådet Anita Jernberger och jag träffade i veckan personal och patienter vid hjärnskaderehabiliteringen i Linköping som har 16 slutenvårdsplatser. Här jobbar personal med olika kompetenser i team för att ge patienten bästa möjlighet till rehabilitering. Hjärnskador kan påverka många funktioner, såsom rörelseförmåga, möjlighet att kommunicera och känslolivet. För att bemöta dessa behov behövs förutom läkare och sjuksköterskor också sjukgymnaster, logopeder, kuratorer.

Idag finns ett klart större behov av vård än vad det finns resurser. Troligen kommer vårdbehovet att öka med tanke på att befolkningen blir äldre. Personalen måste hela tiden göra noggranna bedömningar av vem som ska få del av deras resurser. Vilka kan bäst tillgodogöra sig deras vård? Vem kan inte vara någon annanstans? Vilken patientgrupp ska man satsa på? En vidare fråga för politiker och oss medborgare är att bestämma vilken ambitionsnivå samhället ska ha för livskvalitén för personer med hjärnskada. Personer med hjärnskada kan länge behöva träning och stöd – i vissa fall hela livet. Personalen berättade att det nu är påtagligt att ambitionsnivån är sjunkande, särskilt när det gäller möjlighet till personlig assistans. Missbruket av assistansersättning har varit skadligt för de grupper som verkligen behöver denna hjälp.

Våra diskussioner kom också att handla om att det finns utmaningar i att samordna ansvar mellan landstingsvård och det stöd som ges av kommuner, t.ex. vad gäller boendet. Övergången från att ha varit på sjukhus till att bo själv kan ibland vara tuff. Nu görs dessutom en reform i Östergötland, liksom i flera län, där kommunerna tar över hemsjukvården. Hur ska landstingets kompetens då finnas med? Kan en ambulerande buss som åker hem till patienter med special-rehabiliterings-team vara en lösning? 

I hjärnskaderehabilitering är personalens kompetens oftast viktigare än teknologisk utveckling. Vi fick dock se en teknisk lösning som betyder mycket för vissa patienter – möjligheten att kunna kommunicera med omvärlden genom ögonstyrning. Personer som saknar möjlighet till tal kan genom ögonrörelser få en röst att kunna prata själva. Tidigare har de varit hänvisade till att personer fått ställa frågor som de kunnat besvara genom rörelser. Nu kan de själva bilda meningar och ta initiativ med dators hjälp.

Att arbeta med personer med svåra hjärnskador är krävande. Personalen sa att på avdelningen finns utrymme för både skratt och gråt. Tålamod är en nödvändig förmåga. Ibland finns riktiga glädjestunder och som exempel berättade personalen om en person som varit förlamad i halva kroppen som kom tillbaka på besök och kunde gå själv. För att fler ska få möjlighet till god rehabilitering får Socialstyrelsens rapport inte bli liggande i en byrålåda.
 
KGE

På bilden från vänster: jag, Anita Jernberger, landstingsråd, och Wolfram Antepohl, verksamhetschef för rehabiliteringsmedicinska kliniken vid US.

onsdag 20 februari 2013

Bakom kulissen - radiodebatt om beväpning av syriska oppositionen och betyg från trean

Ska den syriska oppositionen beväpnas av omvärlden, såsom just diskuteras av utrikesministrarna i EU? Ska betyg ges från tredje klass, såsom Moderaterna föreslagit? Det var dessa två frågor som stod i fokus för gårdagens radioinslag ”Riksdagen idag” där jag och Torbjörn Björlund (V) intervjuades

Så hur gick det till inför intervjun? På morgonen just före mitt utskottsmöte hann jag kort tala med programledaren Petter Ahnoff om vilka ämnen som skulle bli aktuella. Jag hörde av mig till min politiska sekreterare och efterfrågade underlag om betyg. Hur var nu FP:s linje, vi hade väl nyligen gått ut med ett program för skolan om betyg från fyran? Fanns det någon reaktion tidigare på Moderaternas förslag?

Sedan var det utskott och lunch och jag gick till mitt kontor och började fundera på detta med Syrien. Vad hade hänt i EU? Sveriges Radio hade gjort ett inslag som jag läste. Ringde Ismail Kamil som är ledamot för Folkpartiet i Utrikesutskottet. Ismail är ursprungligen från Syrien – han måste vara den bästa källan till information och att utbyta tankar med. Ismail hade just landat på Arlanda men han hade tid att prata en stund. Han gav en översiktsbild av nuvarande situation i Syrien och några viktiga händelser i historien. Han berättade om brister i konstitutionen och den brutala diktaturen. Vi talade om risker med att tillhandahålla vapen till oppositionen och förutsättningarna att gå andra vägar. Så bra att ha kollegor med olika bakgrund och insikter!

Eventuellt skulle också frågan om arbetskraftsinvandring komma upp i radioinslaget med tanke på att det varit en större debatt om detta i riksdagen förra veckan. Christer Nylander som var FP.s representant i debatten har sitt kontor bredvid mig. Christer hade dörren öppen så jag hann in till honom för att dryfta fördelar och problem.

Sen var det dags att skynda till radiostudion på våning 7 i riksdagshuset. Det var alldeles tomt och det var ju sändningstid om en minut! Var var Torbjörn och varför hördes inget i lurarna? Jag ringde nummerupplysningen och kopplades till tekniker på Sveriges Radio i Norrköping. Vi har problem med tekniken, sa de. Några minuter senare fick vi kontakt och musik i lurarna. Torbjörn från (V) hade dykt upp. Då går vi i sändning och det blev ett inslag med bra tempo. Sedan skyndade både Torbjörn och jag vidare till möte med våra partigrupper, som vi alltid har klockan 16 på tisdagar.

KGE

PS. Så vad sa jag i de två ämnena, vapen till syriska oppositionen och betyg från trean? Eftersom det blev kort med tid i radion ströks arbetskraftsinvandringen.

Låt mig början med att säga att situationen i Syrien är förfärlig. Civila dödas under barbariska former, 100.000 människor beräknas sitta i fängelser där de kan utsättas för tortyr, ungefär två miljoner har flytt till grannländer och ungefär lika många är flyktingar i Syrien. FN når inte fram för att Ryssland och Kina har vetorätt. Oljeembargo och frysning av tillgångar biter inte.

Frågan om vapen till oppositionen är inte enkel. Att skicka vapen har sina risker eftersom de inte får hamna i händerna på extremister. Samtidigt finns det en organiserad opposition i Syrien som skulle kunna skydda befolkningen från regimens attacker om de var beväpnade. Därför måste vi våga vara öppna för den möjligheten.
Det är alltså en svår avvägning för världens demokratier hur de ska stötta stöta den syriska oppositionen och demokratiska krafter i landet. Helt klart är dock att vi kan inte bara kan titta på och fundera på nästa steg för länge. Omvärlden måste agera. Människor lider i Syrien.

Och så frågan om betyg. Jag tycker inte vi ska införa betyg i trean. Vi har just infört betyg från sjätte klass. Den reformen måste komma på plats och utvärderas. Folkpartiets linje är att betyg ska införas från fyra. Det finns en poäng med det – att lågstadiet utvärderas och att det tidigt kommer en tydlig utvärdering om eleven fått med sig baskunskaper.

Mellanstadielärarna utbildas nu i att nu sätta betyg i sexan och de tänker säkert betyg från dagen då de får eleverna. Att i fyran sätta betyg istället för att berätta om hur elever nått målen på ett annat sätt tycker jag är en fråga som kan växa fram och bli aktuell om några år. Men betyg i lågstadiet – nej tack, men tack för intresset Moderaterna! Det är bra att andra partier nu vill vara med i skoldebatten – det ger spänst i diskussionen. Betyg är en viktig diskussion, men det får inte bli en symbolfråga där partier ska överträffa varann.

Även i denna debatt fick jag av oppositionen höra att eleverna idag presterar sämre än för 10 år sedan. Det är sant, men att koppla det till dagens skolpolitik är att göra det lätt för sig. Det viktigaste för goda resultat i skolan är att vi får riktigt bra lärare som brinner för att ge elever kunskap och som får tid att undervisa. Att locka de bästa studenterna till att bli lärare, få en kunskapsinriktad lärarutbildning och att höja statusen för lärayrket tar tid

Lärarlönerna måste höjas och de måste få mer tid för sin viktigaste uppgift – att undervisa. Bra steg som nyligen tagits är att införa karriärtjänster med olika löner och att Jan Björklund utsett en utredare som till sommaren ska ta fram förslag för att minska lärarnas administrativa börda.

onsdag 30 januari 2013

KU:s höstgranskning levererar kritik mot UD


Idag har KU meddelat riksdagen vad utskottet funnit i sin höstgranskning. För att lätta upp denna kanske lite torra debatt berättade jag för Kammaren att inför debatten googlade jag på ordet ”höstgranskning” och datorn frågade mig om jag menade ”hälsogranskning”. Frågan är nämligen inte så tokig. KU:s höstgranskning har drag av hälsoundersökning. I höstgranskningen ser KU över olika delar av statsförvaltningen och resultaten säger något om hur Sverige styrs och tillståndet i svensk demokrati.

Debatten kom främst att handla om hanteringen av handlingar i regeringskansliet och särskilt bristerna på Utrikesdepartementet. Det är verkligen viktigt att tillgången till handlingar för allmänheten fungerar. Det är en hörnsten i offentlighetsprincipen och demokratin - och det är viktigt för oss liberaler – det har vi kämpat för sedan 1700-talet. I media har det på sina håll framstått som att Peter Eriksson skulle vara den som gått längst för att värna öppenheten. I RoD:s artikel Hård kritik mot UD kan man tolka det som att han skulle fått med sig oss andra. Så menar jag att det inte varit. Alla har varit angelägna om att i skarpa ordalag påtala när departement inte lever upp till den nivå som lagen föreskriver.

På UD finns det klara brister, såväl när det gäller sökbarhet efter handlingar som den tid det kan ta att få handlingar. Detta måste åtgärdas skyndsamt. Det pågår ett förbättringsarbete som jag hoppas att vi snart kan se resultat av. Det vore önskvärt om departementet i det arbetet också kan se över möjligheten till att ett fungerande diarium finns på Internet. Det vore bra om journalister och andra intresserade inte behöver infinna sig fysiskt på UD för att söka efter allmänna handlingar.

Slutsatsen av KU:s granskning av hanteringen av handlingar är att det fungerar bra överlag, men som vid de flesta hälsoundersökningar finns det saker att tänka på och bli bättre på. Ett enigt KU gör ett antal påpekanden, vi noterar att ett förbättringsarbete är på gång och utskottet kan konstatera att när det inkommer en begäran om att få tillgång till handlingar med känsligt material så görs noggranna sekretessprövningar och så mycket som möjligt av handlingen lämnas ut. Det senaste är mycket viktigt, sekretessprövningar måste göras i varje enskilt fall när någon begär att få se en handling och tilliten måste vara stor att information inte nekas det allmänna av andra skäl än de som anges i lag.


KGE

 

torsdag 10 januari 2013

Avgörande steg för att stärka svensk demokrati

Vid valet 2010 fördelades fyra mandat fel i riksdagen (S fick tre för mycket och M ett för mycket) och mandaten hamnade fel i var fjärde svensk kommun. I hela 75 av de 81 valkretsindelade kommunerna (i stort sett kommuner med fler än 24.000 röstberättigade) är inte mandatfördelningen proportionell. Ett till två mandat hamnar fel i alla dessa kommuner.

Att mandatfördelningen och därmed proportionaliteten brister på detta sätt är en demokratisk brist och innebär att styrkeförhållandet mellan partier i beslutande församlingar inte alltid motsvarar väljarkårens röster. I sämsta fall kan det leda till att de som bildar majoritet i riksdagen eller fullmäktige inte har en majoritet av väljarnas röster bakom sig. Reglerna måste förändras!

Idag presenterar vallagskommittén, där jag är ledamot, sitt första betänkande som innehåller förslag om hur proportionalitet ska kunna uppnås vid val. För att uppnå proportionalitet i riksdagen ska mandat kunna tas ifrån dem som med dagens system får för många mandat. I kommuner införs utjämningsmandat  något som redan finns i valen till riksdag och landsting.

Folkpartiet har under lång tid arbetat för ett mer proportionellt valsystem till kommunerna, antingen genom slopade valkretsar eller genom utjämningsmandat. Med den reform som nu föreslås får vi utjämningsmandat för kommunerna samtidigt som antalet kommuner med valkretsar blir betydligt färre. Det skapar ett tydligare och rättvisare valsystem.

Kommittén föreslår också att den fria nomineringsrätten , dvs att på en valsedel kunna skriva vilket namn man vill, tas bort. Dagens system har lett till att personer blivir inröstade i fullmäktige utan att veta om det, och ibland för partier som de absolut inte vill förknippas med. Det går idag inte heller att tacka nej till ett mandat, utan personen måste först bli invald och sedan avsäga sig. För den enskilde kan det kännas både pinsamt och kränkande att hamna i officiella dokument som ledamot för ett parti vars värderingar man absolut inte delar. Kommittén föreslår att alla kandidater måste samtycka till att nomineras. Man ska kunna bekräfta sin kandidatur ända fram till sista vardagen före valet, så partiernas möjligheter att värva kandidater in i det sista ska inte påverkas.

Alla partier utom Sverigesdemokraterna står bakom hela kommitténs förslag. Det har varit intensiva diskussioner och det har varit både givande och tagande för alla partier. Fördelarna med det samlade paketet är dock stora och det är därför roligt att idag kunna ta avgörande steg för att stärka demokratin.

KGE

Fram till den 15 mars 2013 kommer kommittén arbeta med frågor som rör möjlighet till elektroniska val, rutiner för hur valen ska gå till för att de ska bli säkrare, t.ex. utbildning av röstmottagare, vallokalers utformning och risk för påverkan på röstande samt ökad tillgänglighet att rösta för personer med funktionsnedsättningar.