tisdag 31 maj 2011

KU:s granskning av regeringen klar

Idag har Konstitutionsutskottet (KU) presenterat sin årliga granskning av ministrarna. Totalt har vi hanterat 26 anmälningar. Två anmälningar som rör samma sak – Amerikanska ambassadens övervakning utanför sitt ambassadområde – presenterar vi först till hösten därför att det ärendet är så pass omfattande, innehåller mycket sekretess och det har pågått en rättslig utredning som nu är klar.

KU höll idag presskonferens kl. 13.00 – mycket media! Klockan 14 höll utrikesnämnden möte där kungen är ordförande. Tuff konkurrens om uppmärksamheten i dessa tider alltså, men vi klarade det bra!

Mest fokus blev på de fyra ärenden där KU enigt pekar på brister i hur minstrarna hanterat frågor och på det område där vissa medier själva är berörda, nämligen förhandspröving av public-servicetjänster, och möjligen också kulturministerns uttalande i ett brev till Filminstitutet.

Debatt i riksdagens kammare om KU-granskningarna hålls den 13 juni då partiernas nyanser framkommer.

Samma dag debatterar vi också frågor om hur vi ska få bättre och rättssäkrare val. Regeringen kommer få i uppgift att se till att de som arbetar med val får bättre utbildning och att regelverket kring förtidsröstning ses över. Vi vill inte ha fler omval p.g.a. dåliga rutiner.

Även möjligheterna till elektronisk omröstning kommer upp. Att valen funkar väl till 2014 måste vara högst prioriterat, så elektronisk röstning i praktiken blir nog inte klart till 2014. Men med tiden behöver vi absolut få hjälp av tekniken i valen. OBS! Det handlar inte om att man ska kunna rösta från sin dator hemma utan elektroniskt i vallokalen. Att rösta hemma innebär en alltför stor risk att valhemligheten inte hålls genom påverkan på den enskilde. En person en egen röst – det är grundfundament i en demokrati!

Inför valet 2010 trycktes cirka 660 miljoner valsedlar. Av dessa förblev minst 600 miljoner oanvända. Datorer i vallokaler skulle minska miljöbelastningen och underlätta för partierna som idag ska se till att valsedlarna finns i alla vallokaler (partimedlemmar åker ut med dem i påsar till vallokaler under valdagen). I valet 2010 fick vi beklagligen se röstsedlar försvinna under transporter och hamna i både dike och papperskorg. Funkar elektroniken väl blir valresultatet miljövänligare, förhoppningsvis mer tillförlitligt och snabbare sammanräknat.

Sammanfattningsvis, KU:s ledamöter levererar för en bättre svensk demokrati.

KGE

torsdag 19 maj 2011

EU byggdes för att hantera kriser

Det är roligt att se att svenska folket blir allt mer positivt till svensk medelmskap i EU. Det visade en SOM-rapport som presenterades häromdagen. Samtidigt är det trist att vi fått in ett parti i Sveriges riksdag som har en sällsynt dyster syn på europeiskt samarbete. Nu liksom tävlar Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet om vem som kan vara mest emot EU.

Därför kändes det viktigt att idag delta då riksdagens utrikesutskott debatterade utvecklingen i EU under senaste året. Jag företrädde Folkpartiet. EU-minister Birgitta Ohlsson deltog också, men hon får sägas representera regeringen i detta sammanhang.

Jag talade om tre områden där EU har utmaningar och dessa kan bara lösas gemensamt: 1. Miljö och klimat, 2. Ekonomi och den fria rörligheten och 3. Demokrati och mänskliga rättigheter i Nordafrika och Mellanöstern.

Europas länder påverkar varann. EU behövs för att se till att vi löser problemen tillsammans istället för att kasta besvären till någon annan eller rent av gå ut och kriga om hur saker ska vara. Låter det senare otänkbart? Det är bara att konstatera att så hände förr. "Bättre med byråkrater än soldater" har FP:s europaparlamentariker Marti Paulsen klokt och snärtigt sagt.

Det är med gemensamma krafter vi skapar frihet, välmående och utveckling i Europa och omvärlden. Det går inte att lösa gränsöverskridande problem med självcentrerade lösningar. Vissa länder har det särskilt tufft nu. Men de måste lyfta blicken och se långsiktigt - det duger inte att sluta sig! Sverige bör hjälpa dem på traven. Så var det sagt.

Nedan hela anförandet för den som orkar.

KGE


........................................

Fru talman!

Tillsammans gör vi skillnad. Därför har vi inom Folkpartiet – mer än något annat parti – alltid sett till EU:s möjligheter. Genom vårt medlemskap i EU kan vi nå långt längre än vad som annars hade varit fallet. Det gäller inte minst frågor som miljö, ekonomi och den fria röligheten och demokrati och mänskliga rättigheter.

Miljö

Klimat och miljö är ett alldeles uppenbart område där det behövs ett kraftfullt och bindande internationellt samarbete. EU har varit ledaren i det globala klimatarbetet och ska fortsatt vara det. Tyvärr har klimatarbetet något tappat fart. Sverige har nu en uppgift i vara en pådrivande kraft för att återigen få klimat och miljöpåverkan högt på toppmötenas dagordning.

För mig som Folkpartist har det varit glädjande att de akuta problemen kring förlust av arter och livsmiljöer, det som vi kallar för biologisk mångfald fått ökat fokus i EU och världen under det gångna året. Året 2010 var det det internationella året för biologiska mångfaldens år. Det var fantastisk att det blev ett genombrott i Nagoya. I början av maj i år presenterade EU-kommissionen en strategi för biologisk mångfald i EU för det kommande decenniet. Nu gäller det att alla länder också vidtar ambitiösa åtgärder.

Under det svenska EU-ordförandeskapet gavs havsfrågorna en hög prioritet och östersjöstrategin antogs. Under 2010 har det pågått arbete för att genomföra strategin. Sverige måste fortsatt driva på för värnandet av den biologiska mångfald i haven och för krav på minskad tillförsel av gifter till Östersjön.

En verklig utmaning internt i EU är att göra något åt de omfattande jordbrukssubventionerna. Förutom att EU:s jordbrukspolitik kostar Europas skattebetalare 600 miljarder kronor per år – pengar som skulle göra strörre nytta om de exempelvis satsades på forskning – så är subventionerna i vissa fall också är direkt skadliga för miljön. Bara subventioner som bidrar till kollektiv nytta, såsom biologisk mångfald, djurskydd och en omställning till ett miljö- och klimatsmart jordbruk bör finnas kvar. Det vore långsiktigt bäst för miljö, bönder och konsumenter.

Ekonomi

Sverige är en liten öppen ekonom, väl integrerad med de andra europeiska ländernas ekonomier. Vårt välstånd grundar sig till stor del på handel med andra länder. Får andra länder problem märks det hos oss.

Många länder drabbades hårt av den djupa finanskrisen 2008/2009. Nästan alla EU:s medlemsländer bär fortfarande en tung börda i form av underskott i statsfinanser och stora skulder. Sverige är ett lysande undantag. Med ordning i de offentliga finanserna och viktiga reformer i bagaget- och inte minst med fokus på arbetslinjen - har vi klarat oss bra.

Några iakttagelser från krisen kan göras. Flera länder följde inte i goda tider de regelverk som ställts upp för de nationella ekonomierna och därmed fördjupades krisen. EU måste nu se till att efterlevanden av stabilitets och tillväxtpaktens regler blir bättre.

Krisen visade också hur gränsöverskridande bankverksamheten är och att nationella regelverk är otillräckliga för att möta gränsöverskridande risker. Hur en bank agerar i ett land kan slå mot ett annat land. Regelverken i andra länder måste alltså vara bra för att vi ska kunna känna oss trygga. Därför är EUs arbete för tillsyn på finansiella marknader så viktigt.

Europas ekonomier hänger ihop. Det är av stor vikt för oss i Sverige att vi är med och ser till att EU samlas kring de bästa lösningarna.

Demokrati och mänskliga rättigheter i Nordafrika och Mellanöstern

Slutligen vill jag säga något om utvecklingen i Nordafrika och Mellanöstern. När den arabiska våren påbörjades var vi många som hade samma förväntansfulla känsla som efter murens fall 1989. Framgångarna som demonstranterna i Egypten och Tunisien uppnått är förstås fantastiska – att dessa länder om än på lite skakiga ben - är på väg mot en demokratisk utveckling.

Vi har dock i flera länder sett uppror efter uppror som slagits ned. I Iran hann demonstrationer knappt påbörjas innan regimen satte stopp för folkets förhoppningar om en frihetens vår. I Syrien dödas dagligen fredliga demonstranter och dödsantalet är nu uppe i flera hundra. När det gäller Libyen var det lovvärt att FN lyckades samla sig kring en FN-resolution och att Sverige nu deltar med JAS-plan.

Lärdomen från detta är att EU på ett tydligare sätt måste fokusera på demokrati och mänskliga rättigheter i sina kontakter med Nordafrika och Mellanöstern. Det behövs bredare kontaktnät och långsiktiga samarbeten med det civila samhället, liksom ett mer omfattande demokratibistånd. EU måste också bli bättre på att ta ett gemensamt ansvar för de flyktingsströmmar som blivit följden av demokratikampen.

Avslutning

EU byggdes för att hantera kriser. Just nu har vi många utmaningar att hantera i Europa.

Många länder har de senaste åren efter finanskrisen varit under enorm ekonomisk press. Det finns en ökad främlingsfientlighet och minskad tolerans mot minoriteter i många medlemsländer. Det finns signaler om en nationell slutenhet och protektionism.

Det är inte vägen framåt. Detta är på tvärs mot våra liberala värderingar om tolerans och fri rörlighet för människor och varor. Det är också på tvärs mot hela EU:s ide om att genom frihandel och fri rörlighet bidra till ökad tillväxt och välstånd i vår del av världen.

Vi i Sverige har en uppgift att få fler i EU att lyfta blicken och satsa långsiktigt. Det är med gemensamma krafter och ansträngningar vi skapar frihet, välmående och utveckling för oss i Europa och i andra delar av världen.

SLUT

onsdag 18 maj 2011

Utländska doktorander behövs i Sverige

Roligast idag var publiceringen och den uppskattning som följde på min och Reza Zarenoes artikel om att göra det enklare för utländska doktorander att stanna i Sverige. Här finns länk till artikeln i Corren!

Har gjort intressant besök idag med KU hos Riksrevisionen. De kom med en mycket angelägen rapport igår om problemen kring att få ut brottsskadestånd. De lade bl.a fram förslag om att staten ska förskottera skadestånd till den brottsutsatta och sedan har staten fordran på gärningsmannen. Vore lysande om detta kan bli verklighet så brottsoffer får lättare att lägga brottet bakom sig och gå vidare i livet! Här artikel om deras rapport och förslag!

KGE

onsdag 11 maj 2011

Skolk skrivs in i betygen

Idag har Jan Björklund presenterat ett förslag om att skolk ska skrivas in i betygen från årskurs 6 och i gymnasiet, men inte i slutbetyget.

Jag har gett stöd till detta i Radio Östergötland. Varför?

Det skolkas för mycket i skolan. I många fall händer inget. Det finns rapporter som visar att närmre var tredje gymnasielev skolkar minst en gång i månaden.

Om eleverna inte är i skolan och deltar i undervisningen finns helt klart risken att de inte lär sig vad de borde.

Dessutom är detta ett sätt att ställa krav på skolor att verkligen följa upp att elever är i skolan. Har skolan ansvar att faktiskt stå för den siffran som ska hamna i betyget måste de uppmärksamma frånvaro.

Förhoppningsvis leder detta till att fler elever och skolan anser att närvaro är viktigt.

Det finns de som säger att det är synd om vissa elever som får sin frånvaro i betyget. Jag gissar att frånvaron syns redan idag – genom sämre betyg. Vissa elever har problem och skolket är ett tecken på det. Självklart räcker då inte en anmärkning i betyget, utan det behövs insatser av många slag. Men det är ingen lösning att ha det som idag – att dessa elever många gånger inte blir sedda. Därtill kommer frånvaron inte synas i det sista betyget – det som följer eleven resten av livet.

Jag har varit i skolan och sett exempel på mycket stor olovlig frånvaro. En gång skulle jag hålla en presentation i en gymnasieklass. Halva klassen var frånvarande. Läraren hade förberett sig, jag hade förberett mig och de eleverna som kom sa att de visste inte var de andra var, men några hängde i korridoren. Ingen hämtade dem och konsekvenserna verkade vara noll – utöver att de missade lektionen. Självklart kom de som skolkade ohjälpligt efter i kursen och sedan syntes det i betygen och kunskaperna.

I ett annat fall blev jag frågad att komma till en skola och hålla en presentation. Då sa jag att jag kommer om större delen av klassen är där – det behövs en lite större grupp. Vid det tillfället skulle jag behöva göra en del ansträngningar för att få möjlighet att komma. Läraren sa att hon kunde inte vara säker på att eleverna skulle dyka upp, ja det verkade knappt sannolikt. Kommer inte eleverna påverkar det undervisningen. Det pedagogiska upplägget kan bero av hur många som finns i gruppen. Lärare kan inte alltid genomföra upplägget de planerat för med stor frånvaro.

Det viktigt för alla, såväl elever, lärare och samhället att skolket minskar i skolan. Det handlar ju i slutändan om att understryka att eleverna går i skolan för att lära sig viktiga saker.

KGE

PS. Här länk till Jan Björklunds egen presentation av förslaget med bakgrund m.m.

Här kan du lyssna på hela intervjun med mig cirka 5 minuter. Start kl 15.12 idag onsd 11 maj. Gå in på länk 15.00-15.30.

onsdag 4 maj 2011

Sverige kan bli bättre på avfallshantering!

Idag har det varit riksdagsdebatt om avfall och kretslopp. I flera år jag motionerat och engagerat mig för förbättrad avfallshantering. Anledningen är enkel: tar vi klokare hand om vårt avfall förbättrar vi förutsättningarna för hälsa för människor och djur, gifterna minskar i miljön, klimatpåverkan blir lägre och vi får en förnuftigare hushållning av energi och råvaror.

Det ska vara lätt att göra rätt: Information ska vara lättillgänglig och insamlingssystemen ska vara inbjudande att använda.

I år har jag lagt extra krut på att lyfta frågan om information kring avfallshantering. Här hittar du min motion och här kan du lyssna till mitt anförande idag i kammaren . (Tillägg torsd 5 maj: Här finns debatten i skrift - mitt anförande är nr 17.)

Det ska inte behöva vara någon tvekan för konsumenter var man ska lämna sitt avfall för att göra rätt. Idag är informationen spretig och ofullständig. Får konsumenter inte bra information är det lätt att avfall hamnar fel!

Kommunerna har ansvaret att informera sina invånare. Hur informationen ges varierar mycket beroende på var man bor. Därtill är märkningen och informationen på varor otillfredsställande. Särskilt måste märkningen på det farliga avfallet bli bättre.

Det finns beräkningar på att runt 2 kg per år och person farligt avfall och elavfall hamnar i hushållssoporna - dvs fel! Till viss del beror det nog på att avfallet inte upplevs som farligt – vi har ju haft det i våra hem. Men batterier, energilampor, ugnsrengöring och insektsmedel är mycket skadligt om det hamnar i miljön. Det behövs mer kunskap och ökad service i insamlingen av dessa varor.

Även informationen på återvinningsstationerna är otillräcklig. I debatten gav jag förslag på några idéer för att stärka informationen. Jag nämnde att man skulle kunna skapa en nationell hemsida med information om hur man hanterar de flesta varor, möjlighet till telefon på återvinningsstationer för att man enkelt ska nå någon som kan ge vägledning för rätt sortering. Det behövs också fler pedagogiska bilder och information på fler språk.

I internationella jämförelser är Sverige ganska bra på att hantera avfall. Det betyder inte att vi kan slå oss till ro. Krafttag behövs för att bryta de stadigt ökande avfallsmängderna. Mellan år 1997 och 2008 ökade genomsnittet avfall per person i Sverige med 100 kilo. Nu är vi uppe i nästan 500 kilo avfall per person/år. Sverige är det land i EU som har högst förbränning – vi är inte bäst på materialåtervinning. Potentialen för ökad återvinning och klokare avfallshantering är stor.

Jag väntar med spänning på Naturvårdsverkets nationella avfallsplan som ska komma till sommaren. Den nuvarande är från 2005. Det är dags för nya tag! Men det är inte bara en myndighet som behöver tänka till. Framtida diskussion om avfallet behöver vara livfull i i hela samhället. Ständigt behöver diskussion pågå för att motivera till nya idéer, men vi måste också hela tiden agera för framsteg. Små förbättringar varje dag gör Sverige till ett föregångsland!

KGE