måndag 15 november 2010

Besök på Linköpings Universitet med Jan Björklund

Har idag varit på Linköpings Universitet med utbildningsminister Jan Björklund som sedan valet har ansvar också för högskole- och forskningsfrågor.

Ett givet ämne var förstås hur man ökar kvaliteten i forskningen. Linköpings Universitet satsar på ett unikt sätt på lovande individer genom att anställa forskarassistenter med särskilt goda villkor. Forskarassistenten får lön och fasta forskningsmedel under fyra år för att bygga en forskargrupp och kunna producera resultat som ger externa forskarmedel.

Vi träffade tre forskarassistenter, alla disputerade, med post-doc och utlandserfarenhet. De förklarade på ett enkelt sätt vad de håller på med, såsom material som gör att mobiltelefoner funkar bättre, hur droger påverkar hjärnan belöningscentra och alzheimers sjukdom. Verkliga förebilder för många unga! Det sa jag till dem, och då sa en av dem att han snart ska åka till Motala och tala med elever. Vad jättebra om unga kan få inspiration för att kämpa lite extra med matten. Tyvärr är det ju just i matematik svenska skolelever tappar mest och det duger inte om ett land ska ligga i framkant vad gäller teknik.

Det var faktiskt där rektor började samtalet i morse: ska kvaliteten på universiteten vara hög måste kvaliteten i skolan vara hög. I alltför hög grad måste universiteten idag lägga kraft på att kompensera för bristande förkunskaper. Och hur får ungdomar mer kunskaper? Ganska enkelt: genom lärare som kan och gillar sitt jobb och genom plugg.

KGE

3 kommentarer:

  1. Hur får ungdomar mer kunskaper? Jag har jobbat som förskollärare och lärare och kommit fram till att den enskilt viktigaste faktorn är ett stabilt hemliv och föräldrar som bryr sig och tar sig tid.

    Förr pluggade barn och ungdomar för att undvika obehag och för att skola och föräldrar var mycket mer auktoritära. I dag fungerar det inte så. Dessutom finns det så mycket annat som lockar. Då krävs det närvarande föräldrar som kan få barnen att plugga, helst tillsammans med dem.

    Hur ska man få unga att förstå att mattens belöningar finns 10-15 år längre fram? Det finns ju ingen klar koppling mellan det långsamma nötandet i matteboken som vi ägnar oss åt och en forskarkarriär.

    Nu är det bara en del av eleverna som har förmågan. Många är praktiskt begåvade och blir svikna i dag av skolans pedagogik. Som förskollärare vet jag hur viktig den praktiska matten är, bygga, mäta väga och konstruera. Det är i princip försvunnet efter förskoleklassen. Det blir så snabbt abstrakt i all undervisning, bara böcker och datorer och inte att uppleva med sina sinnen och kroppen. Många behöver BEGRIPA för att kunna FÖRSTÅ, lång upp på högstadiet. Det sa en föreläsare till oss på 1970-talet. Det gäller än.

    SvaraRadera
  2. Hej Karin!

    Det finns väldigt många olika funderingar kring det här med den högre utbildningen.

    Ett av de allra största problemen idag är de teoretiska samhällsvetenskapliga programmen som
    nästan samtliga leder till att de som tar examen
    åker ut i ofrivilligt utanförskap efter examen.

    Detta beror på att vi har fler utbildade och utexaminerade än vad det finns avsättning för
    på arbetsmarknaden.

    Visst, var och en har ansvar för sitt val av utbildning. Men, jag tycker det är relevant
    att faktiskt kunna kritisera den missvisande
    och många gånger totalt vilseledande information
    som ungdomar får vid olika studentmässor och
    via de kataloger som sprids av universitet och högskolor för att locka studenter.

    Det finns nämligen ingen information om anställningsbarhet , och ingen information
    om hur utbildningen är användningsbar efter
    examen, eller om det finns någon samverkan
    mellan utbildningsprogrammet och verkligheten.

    Detta gör att sveriges studenter halkar efter
    motsvarande årskullar från Kanada och Amerika
    vilket är en katastrof för nationen, som i värsta fall kan leda till snabb radikalisering
    bland nyutexaminerade arbetslösa akademiker precis som forskningen visar på att sker i
    en del andra länder. Det finns till och med
    rapporter ifrån vissa länder där man bedömer
    det som så att just arbetslösheten bland nyutexaminerade kan anses vara ett hot mot
    "fred- och säkerhet", dvs detta kan öppna
    för att FN-interventioner i dessa länder för
    att ta kontrollen över landet.

    Denna diskussion är tex mycket livlig bland
    många Afrikanska stater i dagsläget.

    Man pratar även i andra delar av världen mycket
    om The Dangers of "Graduate unemployment" och om The Dangers of "Post-graduate unemployment".

    Det är inget skämt från min sida, utan det bygger jag på koppling till problemet med en
    allt snabbare radikalisering bland arbetslösa
    och de som hamnar i ofrivilligt utanförskap.

    Det finns nämligen enligt forskningen en nästan total enighet om att det är just arbetslöshet och utanförskap som skapar grunden till radikalisering som i värsta fall slår över i
    terrorism.

    Detta hittar vi exempel på i den
    nya boken: "Understanding Violent Radicalisation: Terrorist and Jihadist Movements in Europe".

    Mvh

    Mikael

    SvaraRadera
  3. Karin Granbom Ellison17 november 2010 12:54

    Tack för kommentarerer.

    Jag tror på stärkt studievägledning för att möta problem som ni båda nämner. Att få bra studievägledning kan motivera till att göra det som ger belöning först på lång sikt. För dem som inte har utbildade föräldrar är det särskilt viktigt med professionell guidning, särskilt när det nu införs program i gymnasieskolan som ger olika examina och behörighet.

    Imorgon 18/11 släpper SACO en ny utgåva av Framtidsutsikter som innehåller Sacoförbundens prognoser för hur arbetsmarknaden kommer att utvecklas. Förhoppningsvis intressant läsning.

    Här finns förra årets rapport:
    http://www.saco.se/templates/Article.aspx?id=6919&epslanguage=SV

    KGE


    KGE

    SvaraRadera