Utbildningsminister Björklund har just lagt fram ett förslag som skickar en tydlig signal till landets elever att det är angeläget att läsa språk. Förslaget innebär att studier i ett främmande språk ska ge extra poäng vid antagningen till gymnasiet. Förslaget är mycket efterlängtat från min sida!I höstas gick jag och Helena von Schantz, språklärare, ut och uppmärksammade att allt färre ungdomar läser språk i Sverige. Vi har skrivit artiklar, motionerat till folkpartiets högsta beslutande organ och jag har skrivit en riksdagsmotion om förstärkt språkundervisning.
Sedan mitten av 90-talet har antalet elever som läser ett andra främmande språk minskat kraftigt. Endast drygt 60 % av eleverna läser ett andra främmande språk till slutet av årskurs nio. Än färre läser fördjupningskurser. Detta har hänt samtidigt som internationaliseringen ökat. Motsägelsefullt? Tja, systemet har uppmuntrat elever att hoppa av språkstudier eftersom det inte lönat sig. Moderna språk har varit det enda läsämne som inte behövt räknas med vid gymnasieantagningen. Även studiemotiverade elever hoppar av eftersom språkstudierna anses ta tid från andra ämnen. Engelska har ansetts vara tillräckligt.
Meritpoäng infördes i början av denna mandatperiod så att de som läst språk i skolan får extra poäng vid antagning till universitetet. Det har säkert gett vissa effekter, men hur många 13-åringar tänker egentligen på hur de bäst ska meritera sig till universitetet? Det är inte svårt att gissa att det är akademikerföräldrar som många gånger varit avgörande för ungdomarnas språkstudier. Skolan ska kompensera för bakgrund och ansträngningar ska löna sig. Som nation behöver vi fler som kan fler språk än engelska. Att belöningen för språkstudier kommer redan vid gymnasievalet är det enda rätta!
KGE
PS För någon vecka sedan träffade jag några språklärare då jag stod på torget. De undervisade i italienska och sa att det bara är tyska, franska och spanska som ger meritpoäng. Självklart ska det vara meritpoäng för studier i alla främmande språk utöver engelskan, som är obligatorisk.
Meritpoäng infördes i början av denna mandatperiod så att de som läst språk i skolan får extra poäng vid antagning till universitetet. Det har säkert gett vissa effekter, men hur många 13-åringar tänker egentligen på hur de bäst ska meritera sig till universitetet? Det är inte svårt att gissa att det är akademikerföräldrar som många gånger varit avgörande för ungdomarnas språkstudier. Skolan ska kompensera för bakgrund och ansträngningar ska löna sig. Som nation behöver vi fler som kan fler språk än engelska. Att belöningen för språkstudier kommer redan vid gymnasievalet är det enda rätta!
KGE
PS För någon vecka sedan träffade jag några språklärare då jag stod på torget. De undervisade i italienska och sa att det bara är tyska, franska och spanska som ger meritpoäng. Självklart ska det vara meritpoäng för studier i alla främmande språk utöver engelskan, som är obligatorisk.
Ett väldigt bra inlägg, Karin! Jag läste det genast när det kom, men jag klarade inte av att skriva genast för jag blev ärligt och uppriktigt besviken. Det här ger akademikerbarn en puff där bak, men det ökar snedrekryteringen. Vi får nog kämpa på med våra motioner, för vår väg är bättre.
SvaraRaderaBorde inte denna insikt komma från eleverna själva, dvs att det är viktigt att läsa språk? Bör inte eleverna själva komma till insikt om att de läser något för deras egna skull? Behöver vi verkligen politiker (utan daglig insikt i skolan) som berättar för eleverna hur de ska välja?
SvaraRaderaIstället kanske man bör satsa på att ge resurser till skolan för att öka kvalitéten och motivera elever att läsa språk för deras egna skull. Ge konkret fakta till eleverna med fördelar med språkundervisning, vilka yrken krävs det att ha språkkunskaper utöver engelskan?
Detta förslag tyder på en verklighetssyn som inte stämmer överrens med en lärares vardag. Hur är det för de elever med modersmålsundervisning? Är de inte lika mycket värda för Björklund?
Som föregående talare var inne på så ger detta också barn med föräldrar med högre utbildning en fördel. Men de andra barnen då? Är inte de lika mycket värda för Björklund?
Tack för kommentarer. Tanken är förstås att skolan måste sända rätt signaler - att gör man ansträngningar ska man bli belönad. Att skolans signaler är tydliga är förstås särskilt viktiga för dem som inte får stöd hemifrån. Det som bekymrar mest är förstås att det är för enkelt att välja bort moderna språk. Att få "extrapoäng" måste bli normalläge.
SvaraRaderaJag ska förstås fortsätta att tänka till inom området - extrapoäng är ingen mirakelmedicin och ändrar inte att språkundervisningen / språkintresset länge varit eftersatt. Men jag hoppas att det är ett steg framåt. Meritpoäng till universitet, som införts tidigare, verkar ha ökat elevers vilja att läsa språk. Det svåra med dem är att elever behöver kunna planera för så långt fram i tiden och att det främst ger drivkrafter för dem som planerar för universitetsstudier. De flesta ungdomar tänker väl i alla fall på förberedelser inför gymnasiet! Där ligger fördelen med förslaget.
KGE