Idag har Jan Björklund presenterat ett förslag om att skolk ska skrivas in i betygen från årskurs 6 och i gymnasiet, men inte i slutbetyget.
Jag har gett stöd till detta i Radio Östergötland. Varför?
Det skolkas för mycket i skolan. I många fall händer inget. Det finns rapporter som visar att närmre var tredje gymnasielev skolkar minst en gång i månaden.
Om eleverna inte är i skolan och deltar i undervisningen finns helt klart risken att de inte lär sig vad de borde.
Dessutom är detta ett sätt att ställa krav på skolor att verkligen följa upp att elever är i skolan. Har skolan ansvar att faktiskt stå för den siffran som ska hamna i betyget måste de uppmärksamma frånvaro.
Förhoppningsvis leder detta till att fler elever och skolan anser att närvaro är viktigt.
Det finns de som säger att det är synd om vissa elever som får sin frånvaro i betyget. Jag gissar att frånvaron syns redan idag – genom sämre betyg. Vissa elever har problem och skolket är ett tecken på det. Självklart räcker då inte en anmärkning i betyget, utan det behövs insatser av många slag. Men det är ingen lösning att ha det som idag – att dessa elever många gånger inte blir sedda. Därtill kommer frånvaron inte synas i det sista betyget – det som följer eleven resten av livet.
Jag har varit i skolan och sett exempel på mycket stor olovlig frånvaro. En gång skulle jag hålla en presentation i en gymnasieklass. Halva klassen var frånvarande. Läraren hade förberett sig, jag hade förberett mig och de eleverna som kom sa att de visste inte var de andra var, men några hängde i korridoren. Ingen hämtade dem och konsekvenserna verkade vara noll – utöver att de missade lektionen. Självklart kom de som skolkade ohjälpligt efter i kursen och sedan syntes det i betygen och kunskaperna.
I ett annat fall blev jag frågad att komma till en skola och hålla en presentation. Då sa jag att jag kommer om större delen av klassen är där – det behövs en lite större grupp. Vid det tillfället skulle jag behöva göra en del ansträngningar för att få möjlighet att komma. Läraren sa att hon kunde inte vara säker på att eleverna skulle dyka upp, ja det verkade knappt sannolikt. Kommer inte eleverna påverkar det undervisningen. Det pedagogiska upplägget kan bero av hur många som finns i gruppen. Lärare kan inte alltid genomföra upplägget de planerat för med stor frånvaro.
Det viktigt för alla, såväl elever, lärare och samhället att skolket minskar i skolan. Det handlar ju i slutändan om att understryka att eleverna går i skolan för att lära sig viktiga saker.
KGE
PS. Här länk till Jan Björklunds egen presentation av förslaget med bakgrund m.m.
Här kan du lyssna på hela intervjun med mig cirka 5 minuter. Start kl 15.12 idag onsd 11 maj. Gå in på länk 15.00-15.30.
Bra! Det var dags att bli tydlig: att det skolkas för mycket är i längden inget bra varken för elever eller lärare. Som anställd i näringslivet, undrar jag hur det i huvudtaget är accepterad att det kan skolkas: vilket budskap är det för den som skolkar, dem som kommer på lektioner, och läraren? Skolan är roligare med motiverade elever och lärare. Att det bli mer tydlig när något inte fungerar kan bara hjälpa att ledningen i skolan och föräldrar tar sitt ansvar snabbare.
SvaraRaderaEn liberal som vet att utbildning spelar roll i livet.