Eu-kampanjen har börjat. Det märktes i riksdagens kammare igår då det var EU-debatt. Jag gick dit för att lyssna och hålla ett anförande om varför vi liberaler gillar EU.
För en europavän var det tråkigast att lyssna till sossarnas förstaperson på listan till EU-parlamentet. Marita Ulvskog klämde bl.a. ur sig i följandedebatten:
”Vi vill inte ha en armé av låglönare som turnérar genom EU:s medlemsländer och tvingas bjuda ut sig till lägre lön, sämre och farligare villkor därför att EU och den här regeringen inte är beredda att slåss för ett utstationeringsdirektiv eller för en sammansättning av den nya EU-kommissionen som ska väljas som lovar att se till att fackliga rättigheter går före den fria rörligheten”.
Vidare skällde hon på regeringen för att den går marknadstänkandets väg.
”En armé av låglönare” – det är ett gräsligt tilltal till medborgarna i de nya medlemstaterna som genomlidit så mycket och på senare år genomfört så många reformer för att kunna bli medlemmar i EU.
I ekonomiskt dåliga tider är det lätt att hänfalla till protektionism och vissa kallar på en ny världsordning. Just när det är tumultartat bör man besinna sig.
I aftonbladet fick kandidaterna till Europaparlamentet för en tid sedan gradera, på en skala 1-5, hur positiva de är till EU. Marit Paulsen (fp) satte 5,5 och Marita Ulvskog (s) satte 2. Sveriges största parti, ett parti som varit Sveriges regering under så många år, sätter alltså en person som svarar 2 och som tillåter sig att fiska i grumliga vatten på toppen av sin lista. Gräsligt!
Jag frågade Marit till råds om något att lyfta i debatten. ”Lyft vikten av utvidgningen”, sa hon. ”EU som en hävstång för fred och demokrati”. Har man som Marit sitt engagemang bottnat i upplevelser från ett Europa i krig kan man sätta en femma, ja till och 5,5. Jag följde Marits råd och här finns mitt anförande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar